Grattis Cissi Wallin!

Jag har med kraft försvarat såväl Martin Timell som Fredrik Virtanen som blev två av de värsta offren för Metoo. Båda släpades i smutsen offentligt. Båda förlorade såväl arbete som heder och fick sina liv förstörda. 

Det var helt enkelt inte okej. 

Jag menar att det var arbetsgivarnas fel - TV4 och Aftonbladet - som inte hade ryggrad nog att stå vid sina medarbetares sidor. Ryktesspridning kan vara såväl falsk som äkta och borde därför inte kunna godtas som orsak för exempelvis entledigande. 

Jag menar att en våldtäkt eller ett ofredande har ett visst straffvärde reglerat i lagen. Det kan vara böter, skadestånd och fängelse men det är definitivt inte ett förstört liv vare sig privat eller yrkesmässigt. I synnerhet när det, som i dessa fall, inte finns några domar. Martin Timell och Fredrik Virtanen är båda att betrakta som oskyldiga.

Cissi Wallin måste samtidigt ha rätt

att berätta sin historia!!!

Vad annars?

Två personer möts. 

De blir berusade och har sex. 

Den ena menar att det var frivilligt. 

Den andra känner sig våldtagen.

Hon polisanmäler efter flera år. Anmälan läggs ner. Det finns inga bevis. 

Den anklagade är därmed oskyldig och ska så betraktas. 

Hon känner sig fortfarande våldtagen och hänger ut honom med namn i det offentliga till allmänt åtlöje. 

Det är förtal. Absolut.

Det är här det otänkbara händer, menar jag. 

Han förlorar sitt arbete och sin möjlighet till försörjning. Han förlorar hela sitt anseende, blir parias. Ingen vill anlita honom längre och vännerna drar sig undan. 

Det är inte okej.   

Han är fortfarande oskyldig.  

Han anmäler. Hon döms för grovt förtal och han får ett skadestånd.

Hon förlorar märkligt nog inte jobbet. Tvärtom snarare. Hon är kvar i mediernas mittpunkt. 

Konstigt men korrekt. 

Hon känner sig fortfarande våldtagen och kränkt över att inte ha blivit trodd av domstolen. 

Hon skriver en bok om sina upplevelser utan att nämna hans namn. 

- Men alla vet redan, menar Justitiekanslern som stämmer henne för grovt förtal å hans vägnar. 

JK är segerviss. Hon är ju redan dömd en gång så... Men domen är överklagad.

Hon frikänns i JK:s tryckfrihets mål. 

Det var inte förtal att skriva om våldtäkten i en bok utan att nämna hans namn. 

Domen kan inte överklagas. 

Hon har rätt att berätta sin historia. 

Vi har alla rätt att berätta vår historia!

Vad annars?

Jag törs inte ens tänka på hur det skulle ha blivit om Cissi Wallin hade dömts för förtal i JK:s mål. Man måste kunna berätta sin historia. Vad annars, som sagt.

  

Aftonblandets Petter Larsson är bekymrad över att Cissi Wallin friades. Han befarar att den friande domen riskerar att öppna för flera uthängningar. 

Petter Larsson är dåligt påläst. 

Det var JK:s förra förtalsmål 2016 som öppnade för det. 

Den gången handlade det om spridning av grova lögner om namngivna personer. 

Det är fullt okej tyckte Stockholms tingsrätt. 

Så hur skulle de nu kunnat döma Cissi Wallin som berättat sin historia - sin sanning - om en icke namngiven person. Det hade helt enkelt inte gått. Sedan är jag den förste att hålla med om att lagen - och framför allt tillämpningen av lagen - behöver en rejäl översyn.

Jag kan bara säga:

Varmt grattis Cissi Wallin!

Se också:

• Avgrundsvrål och smutskastningskampanjer som du hittar här 30 oktober 2017
• Medan de grövsta gärningsmännen går lösa som du hittar här 7 november 2017
• Behandlingen av de orättfärdigt uthängda är riktigt jäkla rutten som du hittar här 7 juli 2018
• Utmärkt Uppdrag Granskning! som du hittar här 1 juni 2018
• Civilkurage Cissi Wallin som du hittar här 26 maj 2029
• Rättegången mot Cissi Wallin tyvärr det enda rätta som du hittar här 29 augusti 2019
• Fredrik Virtanen som du hittar här 9 december 2019
• Så här kan vi inte ha det. Jag måste omvärdera domen mot Cissi Wallin som du hittar här. 26 maj 2021

Så här kan vi inte ha det...

Verutschkow tycker att jag skriver och publicerar för mycket negativa saker om sjukdomar och sånt. Följande är väl inte heller särskilt upplyftande men jag tror att han kan vara intresserad ändå... 

Jag får nog omvärdera domen mot Cissi Wallin.
Så här kan vi inte ha det...

Aftonbladet

Hon misshandlades – åtalas nu för förtal
Allt fler kvinnor som vittnar om sexuellt våld och misshandel döms

Av:

Kajsa Ekis Ekman

PUBLICERAD:I DAG 05.00

FOTO: PRIVAT

KULTUR

Det är en vacker vårdag i slutet på maj och Fristadstorget i Eskilstuna badar i sol. Två gubbar äter glass, handläggarna på arbetsförmedlingen tar lunch på den grekiska kolgrillen.
Inne på Eskilstuna tingsrätt kallas Amina till sal fyra. Hon står åtalad för förtal. Målsägande är Markus, hennes före detta partner.

Det var bara drygt ett år sedan förra gången de möttes här i tingsrätten. Markus stod då åtalad för grov kvinnofridskränkning av Amina och dömdes till slut för misshandel. På bilderna på Aminas ansikte efter misshandeln går hon inte att känna igen.

Nu är rollerna ombytta.
Det är Amina som står anklagad, och Markus som anklagar.
Markus hävdar i sin polisanmälan att det är Amina som ligger bakom ett konto på Instagram som hade tjugoen följare och där det stod att han misshandlat henne.

Men åklagaren har beslutat att driva målet som ett allmänt åtal, det vill säga att det är samhället som anklagar Amina. Det beror på, förklarar åklagaren, att målet är viktigt ur ”allmän synpunkt”.

Ingen av de inblandade är någon kändis. De är i tjugofemårsåldern, uppvuxna i Eskilstuna, har vanliga arbetaryrken. När jag träffar Amina några månader innan rättegången berättar hon att Markus var ”en sån här kille som alla vet vem han är”. Han var lång, snygg och populär. 

De blev tillsammans 2013 och Amina beslutade sig för att inte fästa någon vikt vid att Markus misshandlat en tidigare flickvän, eftersom han förklarade att det var hon som hoppat på honom först. Men snart började Markus bete sig underligt även mot henne. Han anklagade henne för att vara otrogen, och när han fick veta att hon messat med ett ex slog han sönder en vägg. 

När Amina blev gravid med Markus sa han att ”om du inte gör abort stampar jag dig i magen tills du får missfall”. Hon beskriver ett liv där han kunde höja henne till skyarna för att nästa dag kalla henne lat och oattraktiv. Män som misshandlade var hemska, sa Markus, samtidigt kunde han kasta in henne i en vägg, hälla vatten på henne och dra ner henne från soffan. Han var även våldsam mot hennes katt och berättade om incidenter där han varit våldsam på arbetet, mot de ungdomar han arbetade med.

Misshandeln som Markus kom att dömas för ägde rum en natt efter att de varit på Ikea. I Aminas vittnesmål uppger hon att i det som börjar som ett svartsjukegräl drar han ner henne på golvet, sätter sig över henne och börjar att mata slag. Han pausar för att hon ska få spotta ut blodet och hånar henne, säger att hon är ”fläskigt äcklig”. Sedan fortsätter han. Enligt Aminas vittnesmål hoppar han på hennes huvud med sina knän och tar telefonen så hon inte kan ringa 112.

Läkaren, som hon uppsöker några dagar senare, säger att Aminas skador är likvärdiga med någon som gått tio ronder i en tungviktsmatch i boxning. Hon vågar dock, trots läkarens uppmaningar, inte anmäla. Det är inte förrän Amina två år senare försöker ta livet av sig, på grund av att hon känner sig så nedtryckt i förhållandet och inte orkar mer, som hon bestämmer sig för att anmäla.

I förhöret erkänner han sig ha slagit henne fyra-fem gånger, i rättegången går han ner till tre. Markus döms för misshandel till hundra timmars samhällstjänst, då det gått så lång tid sedan händelsen. Rätten anser inte att Amina har haft behov av besök hos psykolog och bifaller inte hennes begäran om ersättning med sjutusen kronor.

Män som misshandlat och våldtagit kvinnor har upptäckt att de kan använda lagen för att tysta sina offer och tjäna pengar på köpet

Vid det här laget har Amina lämnat Markus. Enligt henne har Markus lovat att inte arbeta med ungdomar mer, mot att hon inte berättar för någon vad han gjort mot henne. När hon får veta att han gått tillbaka till sitt jobb som ungdomsledare känner hon att hon inte kan hålla tyst längre. Amina postar bilder på sitt sönderslagna ansikte på Facebook och berättar om rättegången, men tar ner inlägget några dagar senare. Dessa bilder dyker senare upp som skärmdumpar på ett anonymt konto på Instagram med ett tjugotal följare, och det är då Markus anmäler Amina för förtal.

När vi tar plats i Eskilstuna tingsrätt är jag, Aminas mamma och mammans väninna de enda åhörarna. Det är en bisarr ritual vi bevittnar, där mannen som misshandlat kvinnan plötsligt uppträder i rollen som brottsoffer. Han lägger ut texten och talar om hur dåligt han mått av att människor ser på honom som kvinnomisshandlare, och att han blivit omplacerad från arbetet med ungdomar som följd. Och att hans nya fru, som inte har Facebook utan bara Instagram, fick se det här gjorde att det var självklart för honom att anmäla. Det är naturligtvis inte sig själv, utan sina nära och kära han vill skydda, säger han. Nu vill han ha 15 000 kronor i skadestånd – mer än de 13 000 han fick betala Amina för att ha misshandlat henne. Både åklagaren och hans ombud hänger vid hans läppar när han förklarar hur han lidit. Åt hans gärningar, och Aminas lidande, ägnas knappt någon uppmärksamhet alls. Det är som om det faktum att han varit nära att döda en kvinna inte hör hit.

Kontot ska ha haft fjorton inlägg och endast tjugoen följare. Det är oklart hur många som ens sett inlägget där Markus nämns, eller om hela hans förnamn stått utskrivet. Ändå menar åklagaren att det är viktigt ur allmän synpunkt att samhället dömer Amina. Trots att det finns papper på att Markus, de facto, har misshandlat henne. Ingen i salen försöker ens resonera kring det faktum att uppgifterna som publicerats är sanna – frågan handlar bara om huruvida det är Amina som ligger bakom kontot.

Efter att ett par kända män stämt kvinnor för förtal, har förfarandet spritt sig som en löpeld i Sverige, och nu utspelar sig denna scen om och om igen i våra domstolar. Män som misshandlat och våldtagit kvinnor har upptäckt att de kan använda lagen för att tysta sina offer och tjäna pengar på köpet. Sedan Metoo har minst tio kvinnor dömts för att de vågat berätta vad som hänt dem. De flesta är helt vanliga kvinnor som berättat i slutna Facebookgrupper, en del har berättat utan att nämna mannens namn – ändå har de dömts. Dessa domar har ingen motsvarighet vare sig internationellt eller i svensk praxis.

Sajten Lexbase har som bekant friats i domstol trots att samtliga brottslingar i Sverige är uthängda där. Och i flera mål där bloggar utpekat kända personer som mentalsjuka och brottsliga har de friats. Männen som på en banderoll utpekade namngivna poliser som mördare friades, för att nämna några exempel. Men kvinnor som vittnar om sexuellt våld och misshandel har dömts.

Just nu debatterar hela Sverige vad som ska göras för att stoppa mäns våld mot kvinnor. Vi har alla en skyldighet att slå larm, säger politiker efter politiker. När jag sitter där i Eskilstuna tingsrätt känns de orden mycket långt borta.

* Amina och Markus är fingerade namn.

Nej, så här kan vi inte ha det...

Och jag måste omvärdera domen mot Cissi Wallin.

Behandlingen av de orättfärdigt uthängda är riktigt jäkla rutten!

Behandlingen i media av Martin Timell, Fredrik Virtanen och ett antal andra för påstådda brott icke dömda personer var rent ut sagt för jävlig!

Nu - när flera av dem har förlorat såväl sin försörjning som sitt social anseende - visar det sig att ingen av dem kommer att dömas heller. I det skedet säger Åsa Lindeborg till Fredrik Virtanen att inget mediehus kommer att anställa honom efter detta. 
Det gör saken än jävligare!

Såväl Martin Timell som Fredrik Virtanen, Lotta Bromé och andra drabbade ska ha såväl feta skadestånd som fullgoda ursäkter och sina jobb tillbaka. Det är verkligen inte mer än rätt!

Tidningen Journalisten: 

Aftonbladets förre medarbetare Fredrik Virtanen, Aftonbladets kulturchef Åsa Linderborg, medierådgivaren Jeanette Fors-Andréen och Tredje statsmaktens Lars Truedson diskuterade pressetik.
Ingen utgivare på plats under Virtanenseminarium

5 JULI, 2018

Ingen utgivare, ansvarig för namnpubliceringar i samband med Metoo-kampanjen, var på plats när tidningen Resumé bjöd in till pressetikseminariet ”När medier granskar medier – gäller samma premisser?” i Almedalen. Trots att de var inbjudna. /
...

Inte så konstigt, tyckte Lars Truedson, VD för produktionsbolaget Tredje statsmakten, som bland annat ligger bakom radioprogrammet Medierna i P1.
– De kommenterar bara pågående publiceringar när de har något att vinna på det.
– En annan sak som helt strider mot pressetisk praxis är när ansvariga mediechefer går ut och argumenterar efter fällningarna i Pressens opinionsnämnd, sade Aftonbladets kulturchef Åsa Linderborg.

Även Aftonbladets tidigare medarbetare Fredrik Virtanen var kritisk till att ingen av de ansvariga mediechefer som publicerat hans namn i samband med anklagelser om våldtäkt ställde upp i debatten och att han inte har fått någon ursäkt från dem som fällts i Pressens opinionsnämnd för publiceringarna.
– Ingen vill ta ansvar i dag, sade han. De bara blundar och går vidare.
...

Men Åsa Linderborg tyckte att Fredrik Virtanen fick upprättelse genom Uppdrag gransknings program.
– Men det hjälper ju inte för inget mediehus kommer att anställa dig, sade hon till honom.

...

Vi glömde bort att Metoo var en viktig samhällsrörelse och klarade inte att hålla huvudet kallt.
– Jag har varit kritisk ända från början, menade Jeanette Fors-Andrée. Journalister ska inte fälla domar. Och det är anmärkningsvärt att mediehusen fortfarande försvarar publiceringar som fällts i Pressens opinionsnämnd. De har tappat greppet om sin egen roll, medierna ska inte vara åklagare och domare.
...

Lars Truedson tyckte att det kändes både jobbigt och sorgligt.
– Man kan fråga sig om de positiva med Metoo hade kunnat åstadkommas utan att slänga bland andra Fredrik Virtanen under bussen?
...
Lars Truedson var bekymrad över den blandning av anklagelser som florerade i medierna.
– Det var allt från att någon varit otrevlig på jobbet till anklagelser om sexuella trakasserier och våldtäkt. Visst kan vi använda oss av anonyma källor, men man måste lägga ribban högt. Här blev det jädra luddigt. Det är farligt när det också läcker in i traditionella medier.

Läs hela artikeln här.

Och se Uppdrag Granskning om Fredrik Virtanen här.

Utmärkt Uppdrag Granskning!

Jag har just sett Uppdrag Granskning om MeToo och Fredrik Virtanen - ett program som redan har lyckats samla på sig över tusen anmälningar. 

Programmet är alldeles utmärkt. 

Äntligen en journalistisk motvikt mot all fasansfull smutskastning som har bedrivits mot exempelvis Fredrik Virtanen och Martin Timell.

Det är naturligtvis för jävligt för Cissi Wallin att polisen inte gjorde sitt jobb.
Samtidigt kan man inte komma ifrån att de kanske gjorde rätt.
Det kanske inte var någon våldtäkt. I två hela år trodde hon inte det själv.
Vad fick henne att ändra sig?
Oavsett vad så har man definitivt inte rätt att skapa drev mot en människa så som hon har gjort.
Hon borde verkligen fundera ett varv till. Och helst också backa från de här galenskaperna.

Det finns fastställda maxstraff för alla brott.
Den som begått brott ska kunna straffas som lagen förespråkar.
Inte på annat sätt.
Inga av dessa straffsatser lyder: FÖRSTÖRT LIV

Dessa uthängningar gagnar sannerligen inte MeToo - en rörelse som dessvärre är alldeles nödvändig. 

Personligen blir jag mest förbannad på Aftonbladet som inte hade stake nog att stå upp för sin medarbetare. Sak samma med Sveriges Radio när det gäller Lotta Bromé. De blev inte sämre journalister och programledare för att de - rätt eller fel - blev uthängda och utsatta för ett drev utan att kunna försvara sig. Såvitt jag vet är ingen av dem dömd för de brott de beskylls för. 

Det är otroligt ruttet alltsammans!

Hur ska dessa utpekade personer någonsin kunna få sina liv tillbaka? 

Se gärna vad jag tidigare skrivit om de män som hängts ut i MeToo-debatten. 
Du hittar det här.

***

Det har kommit till min kännedom att 
den störste svenske lögnhalsen tillika uthängaren och näthataren någonsin (vid sidan av sin dito uppdragsgivare) rekommenderar sina läsare detta mitt enkla blogginlägg på twitter. 

Han måste med andra ord ha drabbats av totalt tuppjuck. Det förstår ni som känner honom.
Den enkla orsaken är väl att jag här faktiskt försvarar - män. 
Det skulle aldrig falla honom in att ha någonting alls till övers för (riktiga) kvinnor.

Se upp för denne skribent om ni råkar stöta på honom! Ge honom framför allt inget utrymme på din plattform om du har en. Han drar sig inte för att störta dig i fördärvet. Det finns absolut ingenting gott i den mannen. Han är en skithög så stor han är och totalt utan skrupler.

Medan de grövsta gärningsmännen går lösa...

Somliga måste ha retat sig på honom länge.
Hur ska man annars förklara hetsjakten på Martin Timell?
Vad är det för märklig drift som får folk att offentligt slita honom i stycken?
Efter att i åratal ha solat sig i hans kändisskap och tjänat pengar på hans popularitet vänder de honom ryggen i ett gränslöst hat.
Nu ska han plockas ner. Han kan lika gärna dö. Ingen bryr sig.

Och vad handlar det om?
Jo, en kvinna blev tafsad på i en badtunna för nio år sedan. Hon berättar för Expressen och alla blir som tokiga. Skandalen passar som handen i handsken för att Lulu Carter har skrivit något på nätet som i sin tur fick Cissi Wallin att hänga ut Fredrik Virtanen som våldtäktsman i en tio år gammal anklagelse. Nu jävlar ska mansgrisarna inom kändiseliten falla!

Det skulle aldrig ha fallit Expressen in att ens med en notis ta upp saken om tafsaren hade hetat Bosse Lundin, offret Stella Persson och om badtunnan stått på en bakgård i Eslöv.

Ingen bryr sig om Angelica!

Angelica Wiktor

Inte ens när kvinnor verkligen våldtas och blir så illa behandlade att de tar livet av sig skriver Expressen om det. Som till exempel Angelica Wiktor som så sent som den 17 juni i år tog sitt liv av just den orsaken.

Jag och andra har utan framgång försökt få Expressen och övrig riksmedia att nappa på hennes tragiska öde. Hon tog sitt liv för att hon inte orkade leva vidare med förnedringen och polisens sätt att göra ingenting. På sin 30-årsdag fick hon veta att utredningen var nedlagd.

Varför skrev inte Expressen då?
Var det för att Angelica skrev följande på sin facebooksida:
- Han som våldtog mig har fått en chans här i Sverige.
Det skulle inte förvåna mig.

Oberoende journalisten Joakim Lamotte har granskat fallet Angelica Wictor. Läs hans artikel här. 

Gärningsmannen kan i alla fall andas ut. Han går lös nu i henne hemtrakter. Vem blir nästa offer? Expressen skriver inte en rad. Är det inte just sånt man borde sätta fingret på i den lovvärda #MeToo-kampanjen?

Vartenda övergrepp är en skandal. I synnerhet de som drabbar barn. Men om sånt ser vi oftast varken domar eller skriverier. Pedofiler tycks tvärtom ha någon sorts obegripligt sekretesskydd. De går lösa de också medan omvärlden ägnar sig åt att släpa privata hatobjekt i smutsen.

Om polisens arbete finns en hel del att säga. Som till exempel fallet med åttaåringen som blev våldtagen 1995. Nu återstår att topsa hundra män! På 22 år har man bara orkat topsa 348 män. Hur kommer det sig? Vi talar trots allt om en våldtäkt på barn!

Jag menar förstås inte att sexuella trakasserier är tjafs. Det finns verkligen ingen ursäkt för Martin Timells mfl beteende - om det är sant. Men var sak på sin plats! Det finns en lagstadgad straffskala för alla brott inklusive våldtäkt om det nu är det man vill kalla historien i badtunnan. Det är två till sex års fängelse för våldtäkt respektive fyra till tio års fängelse för grov sådan. Fine! Saken är klar. Det är vad Martin Timell, Fredrik Virtanen mfl riskerar. Sedan har de sonat eventuella brott. Punkt.

Men smutskastningskampanjer! 
Martin Timell kölhalas just nu å det grövsta. Krigsrubrikerna i Expressen avlöser varandra. Vad fan är det för journalistisk etik? Plötsligt seglar ett av medias stoltaste flaggskepp i samma vatten som slaskmedia på internet. Det är skamligt tamejfan.

Och innan Timell ens är förhörd av polisen så har mediamobben i samförstånd med nätmobben förstört hans liv. På grund av ett påstått brott för nio år sedan! Äntligen hemma läggs ner. De övriga programledarna (ingen av dem står på egna ben utan Timell) får betalt ändå. TV-4 har kastat ut honom. Personalen - hans kollegor - har haft möte i matsalen, snackat skit och kommit överens. Och bokförlaget Norstedts vill inte längre sälja hans snickarböcker. Det är ingen hejd på eländet. Ingen vill kännas vid Martin Timell längre. Han som drog in pengar och gav lyskraft åt dem alla. De har vänt honom ryggen nu. Så fruktansvärt cyniskt. Tänk om han är oskyldig!

Tala är silver, tiga är guld
Och inte nog med det. Advokat Elisabeth Massi Fritz som ska representera badtunnekvinnan strör åsikter omkring sig i Expressen fast hon som advokat borde hålla tyst. Sak samma gör Leif GW Persson som meddelar att med så många vittnen som fanns i badtunnan så ligger Timell antagligen illa till. Och det vet ju alla, att när GW yttrar sig så lyssnar (och låter sig påverkas) - juristerna!

Det är något konstigt med badtunnekvinnan. Tre gånger har hon försökt få till en uppgörelse med TV4. Vad menar hon? Varför borde TV4 anmält Timell? Varför ska TV4 göra upp? Badtunnan som hon satt i står väl i allsin dar på hans sommarställe i skärgården. Det var väl hon och Martin Timell som satt i den, inte hon och TV4? Då är det väl hon som ska anmäla. Varför gjorde hon inte det och varför gjorde hon det inte då?

Jag hör hur Lulu Carter i Aftonbladet - som trots allt försöker leva upp till någon slags journalistisk etik - förfäras över det som vi alla visste pågick överallt och som hon själv har varit med och hållit levande, nämligen tystnadskulturen och mäns dåliga fasoner mot kvinnor. Alla kvinnor är drabbade - från vaggan till graven. Det är ingen nyhet. Så länge Lulu Carter hade jobbet kvar stod hon gärna armkrok med Timell på bild. Hon har skyddat honom precis lika mycket som ledningen för TV4 som hon nu tycker ska avgå.

Vämjeligt hos Malou!
Och i morgon bitti kommer Elisabeth Massi Fritz till Malou och Efter tio för att tjattra om detta ännu lite till med Lulu Carter och Cissi Wallin. Det är så man kan spy.  Lägg ner programmet. Det är dags för något nytt.
Och nu uttalar sig Massi Fritz även om Lasse Kronér i Expressen. Varför inte bara låta rättsprocesserna ha sin gång? Varför smutskasta och verbalt dräpa en människa?

Tillägg 1.
Hedervärt av Lulu Carter och Cissi Wallin att ge ansikten åt MeToo-rörelsen. 
Bra av Elisabeth Massi Fritz att stå upp för drabbade kvinnor.
Bra av Malou von Sivers att inga namn på förövare nämndes i programmet.
Synd bara att just det redan är för sent. 
Lulu Carter och Cissi Wallin tillstod att de medvetet tog risken att bli åtalade för förtal när de pekade ut gärningsmännen, att det var det som krävdes för att ge MeToo-rörelsen genomslag. 
Bra men fel ändå. Skadan för de utpekade männen är enorm, oproportionerlig och redan skedd. Det må vara rättsväsendets och tystnadskulturens fel men sånt ska åtgärdas politiskt och juridiskt och inte på något annat sätt. Om det inte fungerar är det rättsväsendet som måste åtgärdas. Smutskastningskampanjerna är mycket olyckligt för MeToo-rörelsen som enligt programmet inte är en kampanj utan en rörelse och revolution.

Nu väntar vi alla på att under nya krigsrubriker få läsa om skilsmässorna, familjerna som vänder de uthängda männen ryggen och att de supit ner sig med ekonomin i ruiner. Det är väl det de vill se, hyenorna. Vad kan annars vara drivkraften och målet? Lasse Kronér har redan brutit ihop och ställt in både tv-program och julturné. Virtanen har tagit time out som det heter och Timell flydde till en paradisö men är tillbaka. Omgivningen darrar. Nu kan det kosta TV4 miljoner!

Om eländet övergår i misär kommer Expressen inte att skriva. Då riktar de sina krigsrubriker åt annat håll. Mission completed. Allt medan de tvår sina händer och skrävlar om journalistisk etik och moral.

Låt de uthängda männen vara! 
De kan just nu inte göra mer.
Martin Timell och Fredrik Virtanen mfl har utsäktat sig. De har erkänt att de burit sig illa åt. Nu väntar polisförhör, dom och straff. Varför räcker inte det? Varför ska hela svenska folket gotta sig åt deras elände? Jag förstår det helt enkelt inte.

Lägg ner smutskastningskampanjerna!
Det är tarvligt, ovärdigt och antagligen också olagligt att med grovt förtal avsiktligt knäcka människor.

Prioritera i första hand de grova brotten som fått riktiga konsekvenser som till exempel historien om Angelica Wiktor. Det är dem vi måste göra upp med först. Det typiskt manliga beteendet är en fråga om att ta ställning, sätta klacken i backen, formulera normer och skriva lagar. Därefter gäller ren och skär uppfostran för dem som inte har förstått.

Läs också:
Avgrundsvrål och smutskastningskampanjer som du hittar här.

Tillägg 2.

Det är stor skillnad mellan ovan nämnda personer och den nu aktuelle sverigedemokraten och riksdagsledamoten Pavel Gamov som lämnat SD för att inte bli utsparkad. Nu är han i stället politisk vilde och uppbär arvode från skattebetalarna. Orsaken är att han "betett sig illa mot kvinnor och utländska värdar" under en resa i Ryssland tidigare i år. 
En riksdagsledamot är inte bara en offentlig person. Han är dessutom folkvald och har tackat ja till ett förtroendeuppdrag. En folkvald politiker har möjlighet att utöva makt över befolkningen. Han ska dessutom vara en representant för svenska folket, vårt ansikte utåt. På förtroendevalda ställs alldeles särskilda krav. Det har de betalt för.  När en politiker inte håller måttet bör det meddelas svenska folket. Det betyder emellertid inte att alla detaljer måste fram i ljuset. Det räcker helt med det som sägs ovan, att han betett sig illa mot kvinnor och utländska värdar under en resa i Ryssland. Mer än så behöver vi inte veta. Ett tungt argument är också att han mot partiets vilja har åkt på en bjudresa till Ryssland betald av en nära medarbetare till president Vladimir Putin.


Tillägg 3.

Nu slår Martin Timell tillbaka

Publicerad 11 nov 2017 kl 06.59

Martin Timell utreds för en misstänkt våldtäkt.
Han företräds av advokat Hanna Lindblom – som riktar skarp kritik mot medierna å sin klients vägnar och välkomnar att åklagare undersöker ärendet.
– Jag känner mycket väl till hans inställning. Han förnekar och tillbakavisar alla anklagelser, säger advokaten Hanna Lindblom som utgår från att förundersökningen kommer att läggas ned.

Läs hela artikeln här.

Timells försvarare: ”Massiv kampanj”
– Det har varit en massiv kampanj, där det känns som att media inte bara bedriver en utredning utan också en bevisvärdering på löpsedlar, debattartiklar och i morgonsoffor. Jag tycker att det är fel forum att bedriva en brottsutredning. Jag välkomnar att det här får utredas av polis.


Tillägg 4:

Martin Timell: Jag har fått fly landet

Om Cissi Wallin i DN: 
På tisdagskvällen levererar Clara Henry och Cissi Wallin med gäster ”rättvisemärkt och batik-odlad humor från ’PK-eliten’” på Södra teatern. Cissi Wallin utlovar bland annat skämt om Metoo.
Först förstör man alltså Fredrik Virtanens liv genom att hänga ut honom för ett påstått brott han inte blev dömd för. Sedan står man och skämtar om det på teatern. Kan det bli lägre?

Blogger noterar:

att detta inlägg den 11 nov kl 12.00 har visats 8890 gånger!
Tolv timmar senare, den 12 nov kl 00.31 noteras 10 220 visningar!
Den 13 november kl 13 noteras 11 507 visningar.
Den 14 november kl 9.00 noteras 11 867 visningar.
Den 18 november kl 06.00 noteras 12 288 visningar.
Den 20 november kl 07.38 noteras 12 323 visningar.
 Den 24 november kl 07.30 noteras 12 433 visningar.
Den 27 november kl 8.00 noteras 12 471.


"Vi har fått ett titthål in i verkligheten som vi sent ska glömma."

Läs också Paul Ronges krönika:
När medias tungviktare hamnar i folkdomstolens giljotiner.
Publicerad i News 55 den 29/10 2017.

Avgrundsvrål och smutskastningskampanjer

Sverige har sett några bloggbävningar. Först ut var den om FRA-lagen. Sedan kom Gömda-skandalen och därefter Pirate bay. Jag var inblandad i en av dem. Det var ingen lek, om nu någon trodde det. 

Nu har vi #Metoo som likt en mareld löper över hela världen. Det är en oväntad befrielse och verkligen på tiden 737 år efter Birger Jarls Kvinnofridslag. 

Klipp från facebook. Christina Grahn:
Jag trodde i min enfald att #metoo skapades
för at belysa grova övergrepp men det
verkar vara ytterligare en hat-kampanj
mot (svenska) vita män!!!

Män måste förstå att de inte får förgripa sig på kvinnor och barn. Ja, inte på män heller för den delen. Förr var det belagt med dödsstraff. På 1770-talet var straffet för våldtäkt högsta kroppsplikt vilket innebar nio (9) gatlopp eller motsvarande, två år på fästning och förlust av egendom. 

I dag är det knappt någon inom rättsväsendet som ens höjer på ögonbrynen för slagna och våldtagna kvinnor. Rättsväsendet dömer knappt ut några straff alls ens för pedofiler. De sistnämnda tycks dessutom åtnjuta någon sorts olustigt samhällsskydd. Pedofiler får inte röras och barn får klara sig bäst de kan medan rättsväsendet blundar. Det är för jävligt helt enkelt.

Så har vi då fått #MeToo, ett slags feministiskt avgrundsvrål i protest mot sekler av kvinnoförnedring och förtryck. Nu får det faktiskt vara slut, ryter vi allihop och slår näven i bordet. Slut på sexövergrepp och trakasserier. Ja tamej faaan... 

Då plötsligt halkar debatten in på sidospår som i praktiken gynnar gärningsmännen. Unga kvinnor står i tv och beklagar sig över att män tittar för mycket på dem. En klagar över ett nyp i rumpan och en surar över visslingar. Och ve den man som sa något uppskattande om en kvinnas bröst. Hur kunde han?! För att inte tala om den karl som ställde sig lite för nära i kön på lunchrestaurangen. 

Allt medan våldsmännen glöms bort och kan agera fritt.

Detta gagnar ingen. Det föder kvinnohat eller rättare sagt feministhat om man ska tala klarspråk. Se till exempel klippet ovan hämtat från facebook. Ni som driver #Metoo-kampanjen ur det perspektivet skickar oss tillbaka till Hedenhös. 

Risken är uppenbar att åsikter som Alexander Bards får fäste. I synnerhet som fejk-news-blaskor bär ut budskapet. Bard går i god för alla de uthängda männen. De är oskyldiga, säger han. 
- Med en sådan vän behöver mansrörelsen inga fiender, skriver Sofia Mirjamsdotter. 

"Det går inte att se på en person om han är en våldtäktsman. Det går inte att se på en person om han är en sådan som skickar "dick pics" till okända kvinnor, eller om han har för vana att dela ut sexistiska kommentarer till kvinnor när ingen annan hör."

Sant. Det är därför kvinnor har beredskap jämt. Dygnet runt. 24/7. 

"Men den som våldtar brukar inte berätta det för sina vänner. Den som tafsar på personalfester brukar försöka göra det någorlunda diskret."

Våld, övergrepp och trakasserier är brott som ska utredas av polis och dömas av rättsväsendet hur illa det än må fungera. Fallerar det ska det påverkas och ändras politiskt. Till detta finns inga alternativ. Vilda Västern går bort. Medborgargarden och privatdomstolar är förbjudna. Vi kan därför inte acceptera uthängningar och smutskastningakampanjer drivna av hatmobbar på internet. Det är helt enkelt olagligt. 

Men av någon outgrundlig anledning har det plötsligt blivit okej att snacka skit! Hur mycket som helst! 

Risken är därför att #MeToo, som Fristad.eu skriver, blir ett monster som måste stoppas!!! Och det var ju inte tanken.

Därmed kommer vi in på den senaste tidens vidriga uthängningar. 

Fredrik Virtanen ska ha gjort sig skyldig till någon slags sexbrott mot Cissi Wallin, meddelar hon. 

Polisen har lagt ned ärendet i brist på bevis. Virtanen ska därmed ses som oskyldig. Ändå hängs han ut som sexbrottsling och knarkare. 

Aftonbladet ger honom time out och inleder en opartisk granskning av det nedlagda ärendet. Så långt är allt korrekt, enligt min mening. Återstår alltså att se vad utredningen kommer fram till.

Plötsligt får Virtanen inte längre vara ledarskribent på Aftonbladet. Ett publicistiskt haveri, klagar han och jag håller med. Han är frikänd och i lagens mening oskyldig. Den pågående utredningen är inte klar men hans chef har på egen hand - i sin privata AB-domstol - mätt ut sitt privata straff.  
Det enda som är kul är att han kallas Virre i kommentarsfälten.

Har Cissi Wallin fått sin hämnd nu, undrar jag. För vad annat kan ha drivit henne att hänga ut en människa på detta sätt? Han är slut som medieperson. Troligen också som journalist. Aftonbladets läsare kommer aldrig att kunna läsa hans byline igen utan att tänka på hur han med snorren i näven uppmanade henne att suga. 

Och vad ska man säga om Martin Timell? Upp som en sol och ned som en pannkaka. Hans karriär är slut. Någon annan kommer att snickra i "Äntligen hemma" framöver. 

Martin Timell har, enligt obekräftad uppgift, tafsat på en tjej i en privat badtunna för nio år sedan. Brottet är inte ens anmält. Han är än mindre dömd. 
Men varför i allsin dar skulle han visa snorren för Caroline Giertz?! Om det nu är sant. Det begriper ingen. 

Och nu är han anmäld för våldtäkt också! Av tjejen i badtunnan. 
- Efter tre försök till uppgörelse, så får jag göra jobbet som TV4 borde ha gjort för länge sedan, säger hon i Expressen. 
TV4? Badtunnan står ju hemma hos Timell på en ö i skärgården. Åh, vilken soppa!

Timell har dessutom skällt ut en medarbetare i produktionen. En film seglar omkring på internet som sägs visa hur hemsk han är. Han var arg. Det är inte olagligt. Resten är, såvitt jag förstår, elaka rykten ihopsnickrade av någon som uppenbarligen vill ha bort honom. Det är de som tidigare seglat på hans popularitet som nu skyller honom för mobbing, sexism och rasism. Det är inte särskilt snyggt. 

TV4-ledingen sparkar honom trots att brott inte är visat. Man samlas i lunchmatsalen och snackar skit. Tar avstånd. Programledaren hängs ut å det grövsta - inte minst av den sanslösa egna tv-kanalen där alla tycks ta avstånd från den fd kollega de tidigare fjäskat för.

Jag tycker det är för jäkligt. Han borde ha fått en rimlig chans. Vi är alla ett resultat av vår tid, tidigare generationers mansgriseri och ett månghundraårigt allmänt känt kvinnoförtryck. 

Lasse Kronér hängs också ut som sexbrottsling. Han har gjort något mot en kvinna som senare - frivilligt - var ihop med honom ett helt år. När han inte ville fortsätta anmälde hon honom för sexbrott. 

Förundersökning är inledd men han är redan uthängd och av allmänheten dömd. Svt är emellertid mer sansat är TV4 hans program Dobido tills vidare. 


Det är antagligen som att svära i kyrkan men för mig framstår Eva Rusz, 57, beskyllningar mot Dogge Doggelito, 42, som rent bisarra. Han ska ha kastat ned henne på sängen, försökt knäppa upp hennes blus och sagt att han ville suga på hennes bröst. 

Förundersökning inleddes efter hennes anmälan men lades ned. Det föreligger inte tillräckliga skäl att väcka åtal, tyckte åklagaren. Bevisningen är så bristfällig att den inte kan leda till fällande dom. Då har Eva Rusz (psykolog, relationsexpert och författare) valt att i stället hänga ut Dogge Doggelito till allmänt åtlöje på nätet och kalla honom mytoman.

Och om artisten Anders "Moneybrother" Wedin som just nu är aktuell i "Så mycket bättre" skriver Expressen: "Därför nämns inte artistens sexbrott" för att han - mot sitt nekande - är dömd för sexuellt ofredande. Man kan liksom inte sluta gotta sig i andras tillkortakommanden.

Anklagelserna väller fram genom TV-bolagens alla sportredaktioner, fotbollsförbundet, försäkringsbolaget If och i princip alla andra företag och organisationer också. Och sanningen är väl att varenda karl troligen har tafsat någon gång och att varje kvinna på något sätt varit drabbad. Vi har alla mer eller mindre villigt spelat med i den tystnadskultur som präglat vårt samhälle.

Det är för jävligt när man tänker efter och nu sätter det på pränt. Icke desto mindre är det sant. Alla kvinnor bär med sig oron och beredskapen genom livet. Det sitter i den så kallade ryggmärgen. Enda trösten är att angreppen och kränkningarna av naturliga skäl oftast glesnar ut med åren. 

Det fråntar emellertid inte även kvinnorna från ansvar. Att först låta sig tafsas på för att få stöd, förmåner och högre lön och sedan fegt hugga beskyddaren i ryggen när han redan ligger slagen - fälld av andra - är inte särskilt snyggt det heller. 

Men jag måste tillstå att Lulu Carter ger ett väldigt seriöst intryck när hon berättar sin historia i Aftonbladet. 

Jan Guillou har jag inga högre tankar om efter Gömda-skandalen. I den visade han en mycket olustig sida av lögnacceptans och skäms uppenbarligen inte för att utnyttja sin makt. I det fallet tror jag stenhårt på Katerina Janousch. Men vem bryr sig om Guillou mer än de hoppfulla författare som söker sig till Piratförlaget? Som tur är finns det andra förlag och han har väl gjort sitt. 

Men att hänga ut folk till allmän bespottning är en tillbakagång till medeltida skampålar fast värre. Inte en tanke på de uthängdas familer.
- Det skulle de ha tänkt på innan de tafsade, gastar folk i kommentarsfälten. Och så fortsätter kacklandet. Utan tanke, som sagt, på de uthängdas anhöriga. De utpekade männen - och många andra - har fått hållas för att exempelvis de chefer som nu tvår sina händer har hållit dem om ryggen. Sedan var det väl själva himlen som föll ner och slog dem i huvudet med #MeToo. Det är faktiskt inte okej. Man kan inte ändra spelregler retroaktivt.

Åsa Lindeborg har rätt. 
Den journalistiska etiken har åkt rakt ner i källaren. Och det är Expressen som har gett skampålejournalistiken ett ansikte.

Anmäl dem!
Stäm dem!
Låt juridiken och rättsväsendet avgöra.
Men avstå från uthängningar och smutskastningskampanjer! 
Jag hoppas att alla de utpekade männen söker upprättelse juridiskt när stormen bedarrat.
Det är inte mer än rätt.


Vägra smutskastning!

#MeToo-kampanjen är fantastisk. Måtte detta kvinnornas avgrundsvrål inte klinga ut förrän alla män förstått vad det faktiskt handlar om. Sexuellt våld, sexuella trakasserier och vad man nu ska kalla det som män med makt gör, när de kräver sex för att kvinnor ska få behålla jobbet eller sina medborgerliga rättigheter. Förövarna är i över 99% av fallen män. Det slog GW fast i förra veckans Veckans brott. Till och med Carola har råkat illa ut. Och i det fallet var gärningsmannen en kvinna vilket alltså är undantaget som bekräftar regeln.

För mig tog det flera dagar innan jag fick det hela på rätt köl. 
Verutschkow frågade:
- Och när får vi höra din berättelse då?
- Aldrig, sa jag. Jag är inte drabbad, har aldrig varit drabbad. 

Plötsligt kom jag att tänka på en av männen bakom Nygammalt som i mitten av 80-talet var Sveriges absolut största underhållningsprogram och som alla ville vara med i. Särskilt vi som sjöng och spelade teater. Allsångsprogrammet med den omåttligt populäre Bosse Larsson var ofta vägen till grammofonbolag, skivkontrakt och Svensktoppen. 

Jag var enastående småbarnsmamma i mitten av 1980-talet och hade fullt upp med Vallentuna Revyn vid sidan av sekreterarjobbet och frilansandet som lokalreporter. En kompis och jag skulle in till Radio Stockholm för att bli intervjuade och en annan kompis med dragspel hängde med. Vi skulle sjunga "Tunna skivor" men med annan text ur en föreställning som strax skulle ha premiär. 

Efteråt berättade dragspelaren att han kände en av producenterna för Nygammalt.
- Han borde verkligen få höra er, sa han. Jag ringer och frågar om vi kan få komma dit någon dag så kan ni bjuda in honom till premiären.
Producenten bodde ensligt i en skogsglänta bara någon mil bort, visade det sig. Det var lördag och han blev själaglad.
- Kom över direkt så bjuder jag på en bit mat. 

Producenten hade dukat till kalas i solen och vi hade hur trevligt som helst i flera timmar. När mörkret föll och dagen gick mot sitt slut var han tämligen berusad. Han riktade in sig på mig och krävde allt mer aggressivt att få visa sina etsningar. (I motsats till Cissi Wallin väljer jag att inte citera honom ordagrant.) 

Vi insåg att det var dags att tänka på refrängen.
- Du får aldrig vara med i Nygammalt, skrek han efter mig sedan vi tackat för oss och gått därifrån. Jag minns att jag blev väldigt ledsen. Vi hade avsiktligen inte sagt ett smack om Nygammalt och ändå trodde han... 
Vilken tur att jag inte var ensam, tänker jag nu. Det kunde ha gått precis hur illa som helst.

Dagen därpå ringde han och bad mig komma tillbaka. Jag tackade vänligt men bestämt nej och då sa han det igen.
- Du får aldrig vara med i Nygammalt!

Nej, jag fick inte det. Jag försökte inte heller. Lite stolthet måste man ha. Men jag kände mig kränkt rätt länge och berättade inte för någon. Man gör liksom inte det. 

Jag har inte ägnat det här en tanke på många herrans år och hade inte tänkt på det nu heller om inte #MeToo hade varit. Men visst var det ett sexuellt ofredande på något sätt. Jag vet inte vad man ska kalla det. Programmet lades ner några år senare och producenten är död sedan länge. I dödsrunan står:

"Det var lätt att bli bekant med X. Hans öppenhet gav många vänner. Sågs ofta i publiken spejande efter nya förmågor från scenerna. I Nygammalt fick många nya förmågor sin karriär krönt. X berättade en gång att programserien blev särskilt populär bland amatörerna av den enkla anledningen att det var det enda program där sådana människor fick sin chans till lansering."

Han satt i redaktionen för flera andra program också, ser jag. Han hade verkligen makt. Och han utnyttjade den. Jag har många gånger undrat hur många av dem som var med i programmet som faktiskt ställde upp. 

Det hindrar inte att han var en skicklig producent med många goda kvaliteter som gav svenska folket populära och folkkära program. Det måste man komma ihåg. Han var verkligen ingen ond person. Det bara var så eländigt med den kulturen. Det visste alla. Brist på hyfs och folkvett helt enkelt.   

Så här har du min berättelse, Verutschkow. 
Och sedan det minnet klarnat har en rad andra minnen också dykt upp. Allt från nypet i baken mitt på dagen på en gata i Tunis och dickpicks i datorn till killen som i samband med dans i parken kastade mina nya skor i Väddö kanal för att jag inte följde med till hans tält. Jag var 13 år. Det är så kvinnor har det. Det är det trista och själva anledningen att jubla över #MeToo. Polisanmälde jag? Nej. Berättade jag? Absolut inte. 

Det är som Underbara Clara skriver om alla kvinnors beredskap:

"Nu klagar vissa män på att de känner sig osäkra på spelet mellan man och kvinna. Att alla dessa neurotiska #metoo-kvinnor begränsar dem. Välkommen till vår värld! Vi kvinnor är redan osäkra på det sociala spelet. Men medan din rädsla handlar om oro för att uppfattas som plump eller sexistisk är vi rädda för våra liv. Vi begränsar oss i de kläder vi bär, var vi vistas ute på kvällen, hur vi interagerar med män och hur mycket vi dricker.

Nej – alla män begår inte övergrepp. Men hur ska vi kunna se skillnad? Vi måste vara på vår vakt."

Två av Expressens reportrar har gått ut på Stureplans nattklubbar för att testa läget.
Här är deras rapport.

Men uthängningar? 

Vill allmänheten egentligen veta hur kändisar tafsar på kvinnliga kollegor i hissar och badtunnor? Jag tror inte det. Och jag vill verkligen inte veta vem som har velat suga på någons bröstvårtor. Jag vill se bra tv-program och ha bra underhållning. Vad stjärnorna gör privat struntar jag i. I synnerhet sånt som att någon vid mental härdsmälta halar fram snorren eller skickar dickpicks till folk. 

Hur korkat de än har uppfört sig så har de även goda sidor och är skickliga yrkesmän. Såvitt här framkommit ligger det mesta av deras tafsande typ tio år tillbaka i tiden när de nu hängs ut och kölhalas. De är barn av sitt tidevarv präglade av den tystnadskultur vi kvinnor faktiskt - om än omedvetet och mycket motvilligt - gått med på. Av den enkla anledningen ska de inte hängas ut som svin i det offentliga rummet och få sina liv totalt förstörda. Jag förstår inte hyenorna som nu hänger på nätet för att spy sitt privata hat över män de aldrig ens har träffat och än mindre har någon relation till. 

Vi behöver #Metoo så slafsa inte bort den på trams. 

Angelica Wiktor

Folkvett och uppfostran behöver i synnerhet de män från underutvecklade kulturer som har kommit hit och för vilka sexuella trakasserier, våld och allmänt kvinnoförtryck är en självklarhet. Våldtäkterna har ökat. Till och med i grupp. Det måste vi också kunna tala om. Högt och ljudligt. Särskilt som det tigs ihjäl att kvinnor till och med tar livet av sig för att gärningsmän går fria i händerna på oproffsiga poliser och ett alltför slappt rättsväsende.  

Tag till exempel del av Angelica Wiktors öde. Hon blev våldtagen av en man "som fått en ny chans i vårt land". Allt medan hans kompis såg på. Hon tog sitt liv sedan polisutredningen lagts ned. Hon kunde inte leva vidare. Läs mer om henne här. 

Läs också Katerina Magasin om hur kvinnor offras för ensamkommande män här.

Och Katerinas Magasin om Jan Guillous villfarelser. 

Och Paulina Neudings artikel "Journalister, ta reda på fakta!"

"Polisens egen utredning av de uppmärksammade fallen av grupptrakasserier mot kvinnor från förra året, visar att just detta brott till stor del var ett utslag av migrationen de senaste åren. Tidigare studier från Brå 1996 och 2005 visade en kraftig överrepresentation av invandrare från patriarkala samhällen bland misstänkta förövare när det kommer till sexualbrott i stort. En ökad migration från just dessa områden de senaste decennierna bör alltså statistiskt sett ha lett till en ökning av sexualbrott i Sverige – om inte mönstren för överrepresentation förändrats mycket drastiskt sedan studierna gjordes.

Det bästa vore naturligtvis om regeringen gav Brå i uppdrag att göra en ny studie. I väntan på en sådan ligger ansvaret på journalistkåren att ta reda på fakta."

Men uthängningar är inte lösningen.

Jag citerar Jenny Strömstedt i Expressen:

"- Men lika viktigt som att tala om det som har hänt och kommer fortsätta att hända, lika komplicerat är det att offentliggöra varje enskild person som betett sig illa. Tiden kan ha gått. Stjärnor dalat. Förnuft fångats. Skvallertribunalen riskerar att kväva sakfrågan till förmån för lynchmobbens rop på hämnd.

Och Paul Ronge i News55:

"Ärligt talat – vilket är ”allmänintresset” i att namnge kända personer som inte dömts och låta dem schavottera i hela Sverige för sådant som är rent snask och skvaller? Vittnesmålen i #MeToo över hela världen är ju i huvudsak beskrivningar av vidriga övergrepp och beteenden utan att personer hängs ut med nam...Men i andra ändan av historierna finns människor som får sina liv krossade. De starkaste och mäktigaste klarar sig ibland, eftersom de har råd att stämma för förtal – ofta för miljonbelopp. Andra hamnar mer eller mindre i rännstenen."

Det finns ondsinta människor som ägnar sina liv åt att med just uthängningar förstöra livet för folk. Det räcker med några välriktade grova lögner i sociala medier och ditt liv är förstört - precis som för de uthängda männen ovan. Det har hänt mig och det kan när som helst hända dig. Du får aldrig, aldrig bort det. Och för vanligt folk är det minsann inte bara att ta en time-out när man vill komma undan en smutskastningskampanj.

Det är inte okej. Samhället och rättsapparaten måste ta tag i den uråldriga frågan om kvinnofrid men dessutom finna ett sätt att få stopp på nätets vidriga smutskastningskampanjer.