Sjuklig stalking vanligare än man tror...

 Se serien på TV4 play.

Avsnitt 1 "Att leva med en stalker"

År 2016 får My Martens ett anonymt brev vilket blir starten på en nio år lång mardröm. Rykten, falska myndighetsanmälningar och en hatisk Flashbacktråd förstör hennes liv. Tillsammans med den före detta polisen Klara inleder My jakten på sanningen.

Avsnitt 2 "Jag har börjat misstänka mina närmaste!"

My är desperat efter svar och misstänker allt och alla. Klara, före detta polis, räver bakåt i tiden. De anonyma breven är poststämplade i Årsta, en ledtråd som tar utredningen vidare. En handstilsexpert kallas in för att analysera innehållet. 

Avsnitt 3 - "My, vi vet vem din stalker är"

Sista delen. Den före detta polisen Klara gör ett efterlängtat genombrott och en oanad vändning avslöjar sanningen. My börjar förstå hur allt hänger ihop - breven, nättrollen och Flashbacktråden.

Sjuka stalkers ger sig aldrig.

Läs om det här 

Jag är också drabbad

Av en ljugande tjuv med vanföreställningar och grandios självuppfattning.

En grinig pensionär som ger sig på en gammal bräcklig dam som knappt kan gå utan rullator.

En verkligt modig kille alltså. Men det är för all del bra att han är sysselsatt och har en hobby.

Bianca Ingrosso:

- Han har börjat styra mitt liv...

Läs artikeln i Aftonbladet här

Hade en stalker
Rania Shemoun Olsson får i likhet med andra kvinnliga kollegor och offentliga personer utstå olika former av elakheter på sociala medier. Men för många år sedan hade hon en stalker efter sig.
– Det var en fruktansvärd tid. Först bedyrade han sin kärlek och när den inte blev besvarad blev det dödshot. Jag skulle dödas på många olika sätt. Det kom också ett brev med bajs som TV4:s personal upptäckte. Till slut blev det rättegång, men han dök inte upp där.

Läs hela artikeln här

Bedårad av sin egen spegelbild
Narkissos av Jules-Cyrille Cave

Liten lathund

AI:

Förändrad verklighetsuppfattning är när en person har svårt att skilja på fantasi och verklighet, vilket kan leda till upplevelser som hallucinationer (att se eller höra saker som inte finns) och vanföreställningar (starkt förvrängda övertygelser). Det är ett kärnsymtom vid psykos, som kan vara en del av flera olika psykiska sjukdomar, som schizofreni.

AI:

Att anklaga andra för sina egna gärningar kallas för skuldförskjutning och är en form av härskarteknik. Det är ett sätt att undvika ansvar genom att lägga skulden på någon annan, ofta genom att använda tekniker som "gaslighting" för att få den andra att ifrågasätta sin egen verklighetsuppfattning. Denna typ av beteende kan också kopplas till en narcissistisk eller psykopatisk personlighetsstörning.

AI:

Hat är en stark känsla av avsky och motvilja mot någon eller något, ofta kopplat till ilska och förakt. Det kan vara en känsla eller en handling, som att kränka någon verbalt eller skriftligt.

Hat kan uttryckas genom att kränka, skrämma eller skada en person. Exempel är nedsättande kommentarer, trakasserier och förföljelse, ofta på sociala medier ("näthat").

Obefogat hat grundas på fördomar och negativa föreställningar, inte på rationella skäl eller fakta.

AI:
Illasinnad betyder att vara elak eller ha onda avsikter, att vilja andra illa. Ordet beskriver en person som har en negativ eller skadlig inställning och inte agerar av godhet. 

AI: 

Narcissistisk personlighetsstörning: Kan innebära en starkt skör självkänsla, en känsla av överlägsenhet och brist på empati, vilket kan leda till hatiskhet mot andra som inte uppfyller deras förväntningar.
Det är viktigt att söka professionell hjälp om du upplever dessa symtom för att få rätt diagnos och behandling. 

Läs mer om narcissistisk personlighetsstörning här 

AI:

Psykopati är ett psykologiskt begrepp för en personlighetsstörning som kännetecknas av en bristande empati och förmåga att känna skuld eller ånger, ofta kombinerat med en ytlig charm, manipulativitet, grandios självbild och impulsivitet. En psykopat är en individ som uppvisar dessa drag och kan utnyttja andra för sina egna mål utan hänsyn till deras känslor eller konsekvenserna av sina handlingar. Psykopati är inte en officiell diagnos i sig, utan den diagnos som är närmast relaterad i den psykiatriska litteraturen är "antisocial personlighetsstörning".

I ett litet nötskal...

Monica om stalkers...

Intervju:
Christer Ottosson, Fredagsmagasinet, Radio Österåker

Den 3 maj 2019.

Se också Sverige idag i SVT om Elisabeth
som var drabbad av en stalker i 40 (!) år innan rättvisan äntligen gjorde sitt.
(Först i programmet)

För jävligt!

Expert: Forskaren Susanne Strand,
docent i kriminologi, Universitetet i Örebro

Tack Tommy Aperia för ljudfilen!

Nu slipper hon åtminstone stalkern...

Annika Sundbaum-Melin död
Journalist

Annika Sundbaum-Melin, folkbokförd som Annika Märta Fredrika Cecilia Sundbaum Vretman, född 22 juni 1962, död 1 november 2018, var en svensk journalist och författare. 

Genom Aftonbladet gjorde hon sig ett namn som rockrecensent och blev sedermera även känd för sina personliga och orädda krönikor. Wikipedia Född: 1962 (ålder 56 år)

Annikas bortgång är outhärdligt sorglig!

Hon skrev böckerna: 
- Singel i Sumpan 2001
- Hon och han: en kärlekshistoria 2005

Jan-Olov Andersson:
Aftonbladet

Annika Sundbaum-Melin – en skribent med stort rättspatos och rolig som fan

Annika Sundbaum-Melin har avlidit, blott 56 år gammal.

Hon skrev mycket om hårdrock och Melodifestivalen i Aftonbladet. Efter romanen ”Singel i Sumpan” fortsatte hon sedan som taleskvinna för ensamstående mammor, för fattiga och utsatta och för sitt Sundbyberg.

– Hon var grym, den bästa värvningen jag gjorde. På den tiden fanns det inte många tjejer som skrev om musik och framför allt inte hårdrock. Hon hade ibland obekväma åsikter, men vågade stå för dem, säger Lasse Anrell, dåvarande nöjeschef.

Aftonbladets nöjesredaktion var 1987, när Annika Sundbaum-Melin kom dit, en ganska grabbig avdelning.

Så hon kom in som en frisk fläkt. Som 25-årig kvinna var hon vad som då ansågs nästan ”grabbigt” frispråkig på ett sätt som inte sällan fick oss några år äldre manliga arbetskamrater att rodna. Vi bombarderades med åsikter om både våra egna liv och bekännelser ur hennes eget. Samma sak när hon skrev i tidningen. Hon funderade aldrig ängsligt över om hennes åsikter om musik, film, teater eller vad det nu var låg rätt i tiden eller inte.

Den påtänkta filmen blev aldrig av

Hon drog en lans för hårdrocken när den musikstilen inte alls var lika älskad av medierna som nu. Hon bevakade Melodifestivalen, som då var ett stort evenemang en gång om året, inte hela våren. Feminist var hon, självklart, men hennes krönikor var föga politiskt korrekta.

Annikas framgångsrika självbiografiska roman ”Singel i Sumpan” gavs ut av Norstedts 2001. Undertiteln – Hur man överlever första året som ensamstående mamma med hjälp av snälla grannar, Treo och ett och annat ragg – beskriver väl vad den handlade om.

Den påtänkta filmen blev aldrig av. I rätt händer skulle en film eller tv-serie av boken även i dag bli en tankeväckande historia om en sällan skildrad verklighet.

Hon utsågs till Årets Sundbybergare

Annikas liv som frilansjournalist och ensamstående tvåbarnsmor blev ibland både kaotiskt och föga inkomstbringande. På sin blogg skrev hon inlägg om allt från klass och fattigdom till sitt älskade Sundbyberg, där hon också förde en kamp mot ombildandet av hyres- till bostadsrätter.

Hon utsågs till Årets Sundbybergare 2006.

Vid sidan av sitt rättspatos, var hon alltid rolig som fan. Väldigt lätt att tycka om.
Annika Sundbaum-Melin gick bort efter en kort tids sjukdom.

***

Annika skrev på instagram den 23 oktober att hon hade drabbats av lungemboli och blodcancer. Det första är ofta en följd av det andra och det var cancern som tog hennes liv. 
Annika skrev:
- Plötsligt händer det. Det är lite svårt att ta in. Men jag har haft ett bra liv.
Ska jag dö får det gå fort.

Annika var/är svårt drabbad av en ondsint stalker, 
en person som bedriver en lika grov och smutsig som orättfärdig 
smutskastningskampanj mot henne som hon inte kunnat försvara sig mot.
Precis som han gjort mot 12-15 andra svårt drabbade mobboffer de senaste 20 åren.
Annika är den tredje av hans offer som inte får leva vidare.
Två har sålt sig till djävulen för att rädda sina egna skinn
och minst en har försvunnit utomlands.
  

Stalkern förstörde de sista tio åren av Annikas liv. 

Om det berättar hon utförligt på flera ställen i sin blogg 
Det finns även annan dokumentation.
Annika fick ingen hjälp av någon.
Alla hennes vänner valde att blunda, livrädda för att själva drabbas.

Hon slipper honom nu. 
Det är det enda vi kan glädja oss åt.
Hade hon fått leva, är det ingen som helst tvekan om,
att han hade gett henne ett fullständigt helvete framöver.
Inte minst på grund av allt som står att läsa i hennes blogg.

Så,

Vila i frid nu Annika!

Får du möjlighet kan du gott spöka för fanskapet!
Det har han verkligen gjort sig förtjänt av.

Se också:

Mitti Sundbyberg

Sydsvenskan

Norrköpings tidningar

Uppsala Nya tidning

Folkbladet

Dagens Nyheter

Svenska Dagbladet

Hallands Nyheter
Bohuslänningen
Barometern
SVT Kulturnyheterna
Göteborgsposten
Hallands Nyheter

Vissa dagar är bättre än andra...

Heja regeringen!!!

Regeringskansliet:


Ett starkt straffrättsligt skydd för den personliga integriteten

Ansvarig: Justitiedepartementet, Regeringen

Den tekniska utvecklingen och framväxten av internet har inneburit positiva förändringar för yttrandefriheten och den demokratiska debatten. Utvecklingen har emellertid också medfört att hot och andra former av kränkningar av den personliga integriteten har tagit nya former. För att anpassa det straffrättsliga skyddet för den personliga integriteten till teknik- och samhällsutvecklingen föreslår regeringen att skyddet stärks och moderniseras.

Ladda ner pdf:

Ett starkt straffrättsligt skydd för den personliga integriteten

Regeringen föreslår att ett nytt gradindelat brott införs i brottsbalken, olaga integritetsintrång. Regleringen straffbelägger intrång i någons annans privatliv genom spridning av vissa slag av bilder eller andra uppgifter, om spridningen är ägnad att medföra allvarlig skada för den som bilden eller uppgiften rör. Om gärningen med hänsyn till bildens eller uppgiftens innehåll eller sättet för eller omfattningen av spridningen var ägnad att medföra mycket allvarlig skada för den som bilden eller uppgiften rör, döms för grovt olaga integritetsintrång. Straffet för olaga integritetsintrång föreslås vara böter eller fängelse i högst två år och för grovt olaga integritetsintrång fängelse i lägst sex månader och högst fyra år. Undantag från straffansvar ska gälla om gärningen med hänsyn till syftet och övriga omständigheter var försvarlig.

Det föreslås vidare att straffbestämmelserna om olaga hot, ofredande och förolämpning förtydligas och moderniseras. För olaga hot och ofredande föreslås även vissa utvidgningar av det straffbara området. Dessutom justeras de omständigheter som särskilt ska beaktas vid bedömningen av om ett förtalsbrott är grovt, så att det tydliggörs att även sättet för spridningen särskilt ska beaktas vid den bedömningen.

Olaga hot och förolämpning är även straffbara som tryck- och yttrandefrihetsbrott. För att anpassa brottsbeskrivningarna i tryckfrihetsförordningens brottskatalog språkligt och innehållsmässigt till de ändringar som föreslås i dessa straffbestämmelser i brottsbalken, föreslås att motsvarande ändringar ska genomföras i tryckfrihetsförordningen. Genom den hänvisning som görs i yttrandefrihetsgrundlagen till tryckfrihetsförordningen kommer ändringarna även att få genomslag på yttrandefrihetsgrundlagens tillämpningsområde.

Vidare föreslår regeringen att skyldigheten för den som tillhandahåller en elektronisk anslagstavla att ta bort vissa meddelanden från tjänsten utvidgas till att gälla även meddelanden vars innehåll uppenbart är sådant som avses i bestämmelserna om olaga hot och olaga integritetsintrång.

Slutligen föreslås att rätten till brottsskadeersättning för kränkning utvidgas till att omfatta även ersättning för den skada det innebär att någon allvarligt kränker någon annan genom grovt förtal.

Lagändringarna i tryckfrihetsförordningen och brottsbalken som avser olaga hot och förolämpning föreslås träda i kraft den 1 januari 2019. I övrigt föreslås lagändringarna träda i kraft den 1 januari 2018.

Pressmeddelande:

Regeringen stärker skyddet mot näthat

I en lagrådsremiss föreslår regeringen att skyddet mot hot och kränkningar stärks och moderniseras. Bland annat införs ett nytt brott som gör det straffbart att sprida vissa integritetskänsliga bilder och uppgifter.

– Dagens lagstiftning ger inte tillräckligt skydd mot hot och kränkningar som kan drabba alla men där kvinnor är särskilt utsatta. Nu stärker regeringen skyddet mot näthat för att värna varje människas rätt till personlig integritet, säger justitieminister Morgan Johansson.

Teknik- och samhällsutvecklingen har medfört att hot och andra former av kränkningar av den personliga integriteten har antagit nya former, särskilt via Internet och på sociala medier. I lagrådsremissen lämnas flera förslag för att uppdatera och stärka skyddet för den personliga integriteten. Regeringen föreslår bland annat att:

• Det införs ett nytt brott – olaga integritetsintrång – som gör det olagligt att göra intrång i någon annans privatliv genom att sprida integritetskänsliga bilder och uppgifter, såsom hämndporr, nakenbilder och andra kränkande uppgifter. Straffet blir böter eller fängelse upp till två år och för grovt brott fängelse i mellan sex månader och fyra år.
• Straffbestämmelserna om olaga hot, ofredande, grovt förtal och förolämpning förtydligas och moderniseras. Bestämmelsen om olaga hot utvidgas även så att det blir straffbart att hota med fler typer av brottsliga gärningar, till exempel hot om att sprida nakenbilder på någon annan.
• Den som tillhandahåller en interaktiv tjänst på internet, till exempel vissa sociala medier, ska vara skyldig att ta bort meddelanden som uppenbart utgör olaga hot eller olaga integritetsintrång.
• Rätten till brottsskadeersättning utvidgas till att gälla även kränkningar som sker genom grovt förtal.

Huvuddelen av förslagen föreslås träda i kraft den 1 januari 2018.

Se också lagrådsremissen:

Ett starkt straffrättsligt skydd för den personliga integriteten

Kanon!

I vissa fall bör man kontakta arbetsgivaren!

Om du ser någon som exempelvis bär sig illa åt genom att exempelvis: 

1) bedriva hat- och förtalssidor på nätet eller

2) skriva lögnaktiga förtalsartiklar i oseriösa nätblaskor 

så bör du ta ditt ansvar genom att anmäla det till huvudarbetsgivaren. 

Bisysslorna du inte får ha

Har du ett extraknäck vid sidan av jobbet, eller kanske en hobby som tar mycket tid? Se upp så att du inte bryter mot reglerna om bisysslor. Även sådant som du inte tjänar pengar på kan vara förbjudet.

Du stänger av datorn, loggar ut, släcker lampan. Fritiden kan börja. Men väggarna mellan jobb och fritid är inte alltid helt täta: chefen kan faktiskt ha åsikter om vad du ägnar dig åt också efter att arbetsdagen tagit slut. Anledningen är:

Reglerna om otillåtna bisysslor.

I de flesta kollektivavtal och ibland också i enskilda anställningsavtal finns den anställdes ansvar gentemot arbetsgivaren fastställt. Men en del regler gäller även om de inte är uttalade. Du får inte ha en bisyssla som strider mot kravet på lojalitet gentemot jobbet. Det kan till exempel vara opassande att arbeta för en konkurrent – eller att ha ett extraknäck som riskerar att påverka din handläggning av ett ärende. Om du jobbar statligt är bestämmelserna särskilt omfattande.

Lag reglerar bisyssla

Vilka extraknäck och bisysslor som är förenliga med ett jobb inom staten regleras i lagen om offentlig anställning, loa. Syftet med bestämmelserna uttrycks i lagens förarbeten: "Den offentliga förvaltningen är en grundsten i det svenska demokratiska samhället." Myndigheternas rykte ska vara obefläckat – ingen ska tvivla på att arbetet som uträttas är opartiskt. Förtroendet från medborgarna behöver vara stort. Du som anställd ska aldrig riskera att handla i eget intresse – eller att påverkas av någon annan, som får inflytande över dina beslut.

Som bisyssla räknas i princip allt som du ägnar dig åt vid sidan av din anställning – oavsett om den verksamheten ger dig några inkomster. Det kan handla om engagemang i en förening, ett extraknäck, och i vissa fall till och med ett förtroendeuppdrag.

I förebyggande syfte ska du därför alltid i förväg anmäla en bisyssla till arbetsgivaren. Du kan då undvika att senare anklagas för att vara illojal mot verksamheten.

Det finns flera olika förhållanden som kan göra en bisyssla olämplig, eller rent av förbjuden. Det får till exempel inte finnas någon risk för att den skadar förtroendet för dig eller din arbetsplats, den får inte hindra ditt arbete eller konkurrera med myndighetens verksamhet. Bisysslan får inte heller riskera att försätta dig i en jävsituation.

I lagen om offentlig anställning regleras också vem som bär ansvaret för att det inte sker några övertramp.
Arbetsgivaren är skyldig att informera sina anställda om vilka förhållanden som kan göra en bisyssla otillåten – många myndigheter har därför infört rutiner för att informera nyanställda om reglerna.
Arbetstagaren är å sin sida skyldig att på arbetsgivarens begäran lämna de uppgifter som krävs för att bedöma om bisysslan är tillåten.
Domare och chefer för myndigheter som lyder direkt under regeringen ska på eget initiativ lämna uppgifter om sina bisysslor.

I praktiken kan det vara svårt att veta vilka extraknäck som är otillåtna. En grundprincip är att ju större makt du utövar i ditt arbete, desto mer varsamt måste du se över dina bisysslor.

Strängt inom rättsväsendet

Kraven är särskilt hårda för anställda inom exempelvis rättsväsendet och Kronofogden och för tjänstemän som på olika sätt arbetar med tillsyn – verksamheter där allmänhetens förtroende anses vara extra viktigt.

För att få en fingervisning om vilka bisysslor som är tillåtna, kan det vara en poäng att titta på hur praxis ser ut. Men det går inte alltid att dra generella slutsatser utifrån tidigare ärenden: det är de specifika omständigheterna som avgör om bisysslan är tillåten. Några fall som ansetts strida mot reglerna är:
En chef för taxeringsavdelningen på en länsstyrelse, som ville undervisa i skatterätt.
En länsrevisor som hade ett revisionsuppdrag hos ett enskilt företag.
En generaldirektör som var leda-mot i styrelsen för ett enskilt företag.
En professor vid en högskola som hade aktier i ett enskilt företag med nära band till hans egen institution.
En statligt anställd teletekniker som drev eget företag som bland annat sålde mobiltelefoner.
En handläggare hos Patent- och registreringsverket som ägnade sin fritid åt att formge emblem åt företag.
En anställd vid en arbetsförmedling som ville leda en studiecirkel om att "starta eget".
En biträdande länsveterinär som vid sidan om sin huvudanställning också hade en anställning hos ett försäkringsbolag.

Förtroendeuppdrag kan ifrågasättas

Politiska uppdrag och förtroendeuppdrag i ideella föreningar är i princip tilllåtna för alla. Men det finns lägen där också sådana uppdrag kan ifrågasättas. Det kan till exempel vara om du som fackligt förtroendevald har en anställning på en personalavdelning, där du arbetar med personalärenden och kanske också är inblandad i förhandlingar för arbetsgivarens räkning. Du kan då bli omplacerad under den tid som ditt förtroendeuppdrag sträcker sig.

Om du skulle bryta mot reglerna om otillåtna bisysslor riskerar du att få en disciplinpåföljd – om inte brottet bedöms som ringa. Men i de flesta fall räcker det att du slutar med bisysslan. Om du där­emot väljer att fortsätta med den också efter tillsägelse, riskerar du att förlora jobbet.

Ämnen: Arbetsrätt
Regler i kollektivavtal

Förutom formuleringarna i lagen om offentlig anställning kan det också finnas bestämmelser i ditt kollektivavtal som rör bisysslor.

Personer som arbetar med forskning och utvecklingsarbete på universitet eller högskola har lite friare regler för extraknäck inom sitt eget ämnes­område. Men sådana bisysslor måste alltid rapporteras, så att högskolan kan bedöma om de är förtroendeskadliga.

Lagen om offentlig anställning gäller alltså inte för dig som arbetar inom bolag. För dig gäller bara de bestämmelser som reglerats i avtal – och den grundläggande lojalitetsförpliktelsen som finns i alla anställningsavtal, dold eller inskriven.

Källa: Publikt, fackförbundet Statstjänstemannen