Det sägs att en regering brukar få en smekmånad på 100 dagar. Men det gäller inte i Sverige, krigsvintern 2022. Ulf Kristersson (M) har varit statsminister i knappt två månader. Problemen hopar sig redan. Det borde inte komma som någon överraskning. Tickande decemberbomb
Tidölagets partier pratade om de höga elpriserna genom hela valrörelsen. Och när vinterkylan bet till härom veckan, slog priserna nya rekord. Då var det synd att Ulf Kristersson inte hållit sitt löfte till väljarna att ”högkostnadsskyddet för hushåll och företag mot de extrema elpriserna finns på plats den 1 november”.
Hushållens ekonomi skulle räddas i god tid före jul, var det gemensamma vallöftet. Men nu tvingas många att tillbringa julen i nervös väntan på den tickande bomben – december månads elräkning. Hushåll kommer få svårt att få pengarna att räcka till, och företag riskerar varsel och konkurs. Stoppar Lucia i stället för elkrisen
Vid sitt jultal i Solna under lördagen kritiserade Magdalena Andersson (S) regeringens passivitet. – SD fokuserar på vem som ska vara Lucia. Och regeringspartierna är fast i sin egen valretorik om att hela Europas energikris beror på svenska socialdemokrater. Inga åtgärder finns på plats, inga klara besked lämnas om när stöden ska ut, sade hon inför talet.
S-ledaren presenterade tre förslag för att lösa energikrisen:En el- och gasräkningsakut i väntan på det försenade högkostnadsskyddet. Det förslaget väcker Socialdemokraterna i riksdagen på måndag. En begränsning av energibolagens övervinster, som för tillbaka 280 miljoner till hushåll och företag. Pengar som bolagen tjänar på att producera billig vatten-, kärn- och vindkraft och sälja den svindyrt. Att regeringen tar ledarskap i EU för att genomföra beslutet att särkoppla gas- och elpriser. Det skulle pressa ner elpriserna rejält. EU:s elmarknad är inte byggd för att klara ett energikrig. S-rekord
Dagen innan talet presenterade SvD/Sifo nya rekordsiffror för Socialdemokraterna. Om det varit val idag hade 36 procent röstat S, de högsta siffrorna på 10 år.
Men det är inte val idag, utan troligen först om 45 månader. Den tidigare simmerskan Magdalena Andersson lyckades inte toppa formkurvan rätt till tävlingen.
Nu ligger uppgiften att lösa energikrisen på Ulf Kristersson och hans regering. Tomt i Kristerssons julklappssäck
Under coronakrisen jobbade den dåvarande regeringen dag och natt för att ta fram förslag som skyddade hushåll och företag. Med stöd från den dåvarande oppositionen.
Magdalena Andersson säger att S står till förfogande, också över julen, för att hjälpa regeringen att få förslagen genom riksdagen snabbt. Om det kommer några förslag.
Hittills har Ulf Kristerssons julklappssäck varit gapande tom. Men det är en vecka kvar till dopparedagen. Kanske kan julen 2022 fortfarande bjuda på ett mirakel.
Y-kromosomen är en könskromosom och den allra minsta av våra 46 kromosomer. X-kromosomen är en av de största om inte den allra största kromosomen. Y finns inte hos kvinnor som det helt riktigt står i artikeln. Män har 46,XY och kvinnor 46,XX.
Man brukar ju allmänt skämta om - och skratta åt - att män blir så mycket "sjukare" än kvinnor vid tex magont och förkylning. Stämmer nedanstående upptäckt så kanske de faktiskt blir det också.
Ny studie kan ha knäckt covidgåtan: Därför dör fler män än kvinnor Svensk professor: ”Första gången man visat en koppling till svår infektion”
Av: Jon Forsling PUBLICERAD: I DAG 18.44 Att män löper större risk än kvinnor att drabbas av svår covid har varit känt sedan länge. Men nu kan svenska forskare ha kommit på varför – vilket på sikt kan innebära ett stort genombrott i kampen mot både covid och andra virusinfektioner: – Den här är första gången man har visat en koppling till en akut infektion, säger Jan Dumanski, professor vid Uppsala universitet.
När coronapandemin drog i gång 2020 blev det klart tydligt att män generellt sett drabbades hårdare av sjukdomen. Cirka tre av fyra patienter på landets intensivvårdsavdelningar (IVA) var män – och andelen män är också högre bland de som avlidit.
Men orsaken till detta har länge varit en gåta. Nu tror dock forskare vid Uppsala universitet att de kan ha kommit på anledningen till varför män drabbas hårdare – och det har att göra med den kromosom som är unik för det manliga släktet. Y-kromosomen förekommer bara hos män och de gener som finns på Y-kromosomen kopplas till egenskaper som har att göra med könsbestämning och spermieproduktion.
”Kromosom Y en stark förklaring” En ny studie visar att boven i dramat kan vara en förlust av just Y-kromosomen – en relativt vanlig, genetisk förändring som kallas LOY (från engelskans Loss of Y) – i en del av mäns vita blodkroppar: – Vi har tidigare vetat LOY har betydelse för kroniska sjukdomar som cancer och Alzheimer samt kardiovaskulära problem, men det här är första gången man har visat en koppling till en akut infektion, säger Jan Dumanski, professor vid institutionen för immunologi, genetik och patologi vid Uppsala universitet, till Aftonbladet. – Tidigare har man inte förstått varför män har drabbats svårare och oftare. Det fanns olika teorier, men kromosom Y förefaller vara en väldigt stark förklaring till varför så är fallet, fortsätter han.
Forskarna studerade blodprover som tagits från över 200 manliga patienter på intensivvårdsavdelningar mellan början av 2020 och sommaren 2021. – Våra analyser visade att LOY var kopplat både till hur allvarlig sjukdom patienterna hade, baserat på WHO:s gradering, och till risken att avlida, säger Bożena Bruhn-Olszewska, forskare vid Uppsala universitet, i ett uttalande.
Kan kopplas till försämrad lungfunktion En högre andel LOY kunde kopplas till försämrad lungfunktion, till exempel lägre syresättning. Det fanns också ett samband med högre andel LOY i specifika typer av vita blodkroppar och komplikationer i form av blodproppar. – Vi hade möjligheten att analysera prover som tagits från några av patienterna tre till sex månader efter att de skrivits ut från intensiven. I dessa prover hade andelen celler med LOY gått ner. Så vitt vi vet är det första gången någon har visat att LOY har dynamiska egenskaper kopplade till en akut infektionssjukdom, säger Hanna Davies, forskare vid Uppsala universitet, i ett uttalande.
Exakt hur vanligt LOY är bland män är inte helt klarlagt, men problemet ökar med åldern: – Ju mer vi undersöker det märker vi hur vanligt det är. I studien var den yngsta patienten bara 19, men även han hade den förändringen. LOY är den vanligaste mänskliga genetiska förändring som finns. Vid 70-årsåldern är det ungefär 40 procent som har det, säger Jan Dumanski. På sikt enklare att hitta riskpatienter tidigare
Nu hoppas han och hans kollegor att deras nya forskning kan användas som en så kallad ”biomarkör” för att förutsäga vilka patienter som riskerar att få en allvarlig sjukdomsutveckling av covid-19. – Den här kunskapen kan vara till nytta även vid andra virala infektioner, inte bara covid-19, för att veta vilka män man ska prioritera att skydd, säger Jan Dumanski.
Den studie som ligger till grund för de nya fynden var ett samarbete mellan forskare vid Uppsala universitet, Sahlgrenska akademin i Göteborg, National Bioinformatics Infrastructure vid Stockholms universitet och Medical University i Gdansk, Polen.
Familjen var så fattig att barnen fick gå utan strumpor och skor. Men som vuxen blev John Brynteson stormrik. I slutet av 1800-talet gjorde många svenska utvandrare avtryck i USA. Scrolla och läs om dessa svenskar som än i dag omnämns på andra sidan Atlanten. Johan Lindberg
Publicerad
Hittade guld i USA – blev Europas rikaste
Många SvD-läsare mejlade efter artikeln om svenska utvandrare mejlat in egna förslag på personer som gjort avtryck i USA. Här följer några exempel. Läsaren Peter Rönnberg skriver så här: "Jag skulle gärna vilja att du skrev om John Brynteson från Ärtemark i Dalsland som vad jag hört blev den rikaste svensk som någonsin levt och verkat i USA".
John Brynteson föddes 1871 och familjen ska ha varit så fattig att barnen fick gå utan strumpor och skor större delen av året. Som 16-åring emigrerade han till USA. 1898 beger han sig med båt från San Francisco till Alaska och där upptäcker han tillsammans med två vänner – svensken Eric Lindblom och norrmannen Jafet Lindeberg – det guldrikaste vattendraget i hela delstaten.
Eric Lindblom, John Brynteson och norrmannen Jafet Lindeberg. Foto: Okänd
Eric Lindblom, John Brynteson och norrmannen Jafet Lindeberg. Foto: Okänd
Fyndet blir starten på den stora guldruschen i Nome. John Brynteson och de två vännerna kallades "The Three Lucky Swedes" och startade det framgångsrika "Pioneer Mining Company". Den stormrike John Brynteson startar bland annat en fruktplantage och en hästranch och låter även bygga en svensk sjömanskyrka i San Francisco. Han får dessutom ett berg uppkallat efter sig i Alaska: Mount Brynteson. Efter den stora jordbävningen i San Francisco 1906 återvänder John Brynteson till Sverige som en av Europas rikaste män. Han fortsatte sin bana som framgångsrik affärsman fram till sin död 1959. Här kan ni läsa ett SvD-reportage om Bryntesson från 1984:
.jpg)
Foto: Håkan Jansson/Riksbanken
