Måste egentligen skäckas från luften...
Massiv skogsbrand i Tjernobyl – sprider sig
Uppdaterad 8 maj 2026 kl 18.50Publicerad 8 maj 2026 kl 18.28
En stor skogsbrand har brutit ut i Tjernobyls säkerhetszon. Branden startade när en drönare slog ner på torsdagen – och minor i marken försvårar släckningsarbetet. Enligt Ukraina sprider sig branden till nya områden.
kl 18.35Publicerad 7 maj 2026 kl 1
Massiv skogsbrand i Ukraina – startad av ryska attackerUppdaterad 7 maj 2026 8.21
En massiv skogsbrand härjar i Ukraina, nära den ryska gränsen. Enligt ukrainska myndigheter har den orsakats av ryska attacker. Eftersom området präglas av drönarattacker kan ingen räddningstjänst närma sig branden.
ChatGPT
Vad händer i Tjernobyl just nu?
Just nu präglas området kring Tjernobyl av tre saker:
-
fortsatt kärnsäkerhetsarbete
-
kriget i Ukraina
-
en ny stor skogsbrand i exklusionszonen
I dag rapporteras en omfattande brand i skogarna runt det gamla kärnkraftverket efter att drönare kraschat i området. Ukrainska myndigheter säger att branden omfattar över 1 100 hektar och att stark vind gör släckningsarbetet svårt.
Det viktigaste just nu är att strålningsnivåerna enligt både ukrainska myndigheter och internationella rapporter fortfarande ligger inom normala nivåer.
Samtidigt är Tjernobyl fortfarande påverkat av tidigare attacker under kriget. Under 2025 träffades den stora skyddskupolen över reaktor 4 av en drönare, vilket skadade konstruktionen. Internationella atomenergiorganet (IAEA) har varnat för att skyddets livslängd och säkerhetsfunktion kan ha försämrats.
Själva området är fortfarande nästan obebott sedan kärnkraftsolyckan 1986. Men forskare, tekniker och säkerhetspersonal arbetar där kontinuerligt med:
-
övervakning av strålning
-
hantering av radioaktivt avfall
-
underhåll av den stora stålkupolen (“New Safe Confinement”)
-
brandskydd i de radioaktiva skogarna
Kriget har gjort allt detta mycket svårare eftersom området också innehåller minor, militär aktivitet och återkommande drönartrafik.
Publicerad 26 april 2026
Det har gått 40 år sedan kärnkraftsolyckan i Tjernobyl.
Än i dag finns radioaktiva spår efter katastrofen kvar i Uppland. Det märks inte minst i vildsvinskött från området, där vissa prover fortfarande visar på cesiumhalter långt över Livsmedelsverkets gränsvärden.
Den 26 april skedde kärnkraftsolyckan i Tjernobyl i Ukraina (dåvarande Sovjetunionen). Och trots att 40 år har gått är spåren efter katastrofen stora i Norduppland och Gävleborg.
Enligt mätningar Strålsäkerhetsmyndigheten har gjort ligger 40 procent av det radioaktiva nedfallet, cesium-137, som regnade ner över skog och mark, kvar över Sverige.
Det märks inte minst i vildsvinskött.
Kan innehålla mycket cesium
Vildsvin som skjutits i vissa geografiska områden i Uppsala, Västmanlands och Gävleborgs län kan innehålla höga cesiumhalter – vissa över 10 000 becquerel per kilo, vilket är över Livsmedelsverkets gränsvärden.
Myndigheten avråder därför från att äta kött över gränsvärdet.
– Det är gratis att skicka in kött för provtagning, då är det onödigt att chansa, säger Pål Andersson, utredare på Strålsäkerhetsmyndigheten.
I klippet: Därför uppmäts höga halter cesium i just vildsvinskött
Fakta: Då bör du inte äta köttet
Livsmedelsverkets råd för livsmedel som innehåller cesium:Från 300 till 1500 Becquerel/kg (Bq/kg) bör inte ätas oftare än några gånger i veckan.Från 1500 till 3000 Bq/kg bör inte ätas oftare än några gånger i månaden.Över 10 000 Bq/kg bör inte ätas alls.
Källa: Livsmedelsverket
ChatGPT
Vad hände i kärnkraftsverket i Forsmark 2006?
I juli 2006 inträffade en mycket allvarlig störning vid Forsmarks kärnkraftverk, närmare bestämt i reaktor 1. Händelsen brukar beskrivas som den allvarligaste kärnkraftsincidenten i Sverige sedan kärnkraften infördes.
Vad hände?
Den 25 juli 2006 uppstod ett fel i det externa elnätet utanför kraftverket. När elnätet kortslöts kopplades reaktorn automatiskt bort från nätet och stängdes av, vilket egentligen fungerade som det skulle.
Problemet var att delar av reservkraftsystemet inte fungerade korrekt efter avstängningen.
Kärnkraftverk behöver elektricitet även när reaktorn är avstängd, eftersom kylsystemen måste fortsätta kyla härden. När den externa strömmen försvann skulle dieselgeneratorer starta automatiskt och driva säkerhetssystemen.
Men:
-
endast 2 av 4 reservkraftsystem fungerade fullt ut,
-
flera instrument i kontrollrummet slocknade,
-
operatörerna fick delvis “blinda” instrumentpaneler,
-
vissa pumpar och säkerhetssystem tappade ström.
Under ungefär 20–25 minuter hade personalen begränsad kontroll över delar av anläggningen innan systemen stabiliserades.
Hur nära var det en katastrof?
Det blev aldrig någon härdsmälta, och reaktorn kyltes till slut ned säkert. Men flera experter beskrev situationen som mycket allvarlig eftersom flera säkerhetsnivåer fallerade samtidigt.
En tidigare chef för säkerheten vid verket sade senare att man “var nära en katastrof”. Den formuleringen debatterades mycket efteråt.
Det viktiga är:
-
reaktorinneslutningen höll hela tiden,
-
inga farliga utsläpp skedde,
-
ingen människa skadades av strålning.
Varför hände det?
Utredningar visade bland annat:
-
brister i konstruktionen av elsystemet,
-
otillräcklig analys av vissa typer av elfel,
-
problem med utrustning som skulle skydda elektroniken,
-
att man underskattat hur störningar i elnätet kunde påverka säkerhetssystemen.
Efter händelsen genomfördes stora säkerhetsuppgraderingar både i Sverige och internationellt.
Hur allvarlig klassades olyckan?
Händelsen klassades som nivå 2 på den internationella INES-skalan (0–7), vilket betyder:
“incident med betydande fel i säkerhetssystem”.
Som jämförelse:
-
Tjernobylolyckan var nivå 7,
-
Fukushimakatastrofen var nivå 7.
Efterverkningar
Efter Forsmark-händelsen:
-
skärptes tillsynen av svenska kärnkraftverk,
-
förbättrades reservkraft och elsäkerhet,
-
gjordes internationella genomgångar av liknande risker,
-
blev “station blackout”-scenarier ett ännu större fokus inom kärnkraftssäkerhet.
Incidenten används fortfarande som ett viktigt exempel inom utbildning om kärnkraftssäkerhet.
