fredag 19 februari 2021

Sveriges dödstal bland de lägre i Europa

TT
PUBLICERAD:I DAG 05.25
UPPDATERAD:I DAG 10.47
NYHETER

De flesta länder i Europa har drabbats betydligt hårdare av pandemin än Sverige, enligt en färsk sammanställning av överdödligheten. Men i Norden ligger Sverige i särklass högst. Mönstret påminner om tidigare pandemier.

– Det cirkulerar myter om att Sverige skulle vara bland de värst drabbade av covid-19 i Europa. Det stämde i viss mån i slutet av den första vågen i maj, och det tycks vara den bild som har fastnat på näthinnan hos många. Men nu ser man att Sverige är ett av de mer lindrigt drabbade länderna i Europa, säger Fredrik Charpentier Ljungqvist, historiker vid Stockholms universitet och författare till boken "Corona – vår tids pandemi i ett historiskt perspektiv".

– Ungefär två tredjedelar av länderna i Europa har en betydligt högre överdödlighet än Sverige. Men i Norden ligger Sverige fortfarande i särklass högst. Än så länge, ska jag säga, för situationen i Danmark försämras nu under början av året, tillägger han.

Robust mått
Överdödligheten räknas ut genom att jämföra hur många som har dött under året jämfört med de föregående fyra åren, och är ett av de mer exakta sätten att undersöka hur ett samhälle påverkas av exempelvis en pandemi. Enligt Fredrik Charpentier Ljungqvist är det ett grundläggande redskap, då han analyserar följderna av hungersnöd, farsoter och andra historiska händelser.

– Det är ett robust mått, som gör det möjligt att jämföra olika länder med liknande demografi. Att utgå från ländernas egen rapportering av smitta och dödsfall i covid-19 är i princip meningslöst, eftersom testning och kriterier varierar så mycket. Att dessutom göra det vecka för vecka i början av en pandemi är närmast intetsägande, eftersom situationen förändras kraftigt ju längre smittan pågår. Det vet vi sedan tidigare pandemier, säger Fredrik Charpentier Ljungqvist.

Genom att sammanställa de senast tillgängliga uppgifterna om överdödligheten i Europa under 2020 har han sett mönster som till stor del påminner om hur tidigare pandemier har drabbat Europa.

– Ett typiskt fenomen är att de länder som drabbas lindrigt under den första vågen får en betydligt hårdare smäll under nästa våg. Områden som centrala och östra Europa klarade första vågen väl, men drabbades hårt under höstens och vinterns andra våg. Nu efter nyår har pandemin även slagit hårt mot Irland, Portugal, Slovakien och Lettland, som tidigare var ganska förskonade, säger Fredrik Charpentier Ljungqvist.

Nordiskt mönster

Ett annat intressant mönster syns i Norden, påpekar han. Under de senaste stora sjukdomsutbrotten – Asiaten (1957), Hongkonginfluensan (1968) och den svåra influensan 1976 – har Sverige tillsammans med Danmark mestadels drabbats hårdare än Norge, Island och Finland. Vad det beror på har ingen helt lyckats förklara. Tänkbara orsaker kan enligt Fredrik Charpentier Ljungqvist vara Sveriges och Danmarks betydligt större och sammanhängande urbana områden och tätare kontakt med kontinenten.

– Det mesta talar ju för att Norge, Finland och Island kommer att ha de lägsta dödstalen i Norden och faktiskt i hela Europa när pandemin är över, säger Fredrik Charpentier Ljungqvist.

TT: Kan det inte vara så att färre dör av exempelvis influensa och vinterkräksjuka på grund av alla pandemirestriktioner, så att dödligheten i covid-19 egentligen är högre än den uträknade överdödligheten?

– Jo, så kan det vara. Men det är samma mönster i alla europeiska länder, så det spelar ingen roll för jämförelsen, säger Fredrik Charpentier Ljungqvist.
Ungefär två tredjedelar av Europas länder hade en högre överdödlighet än Sverige under 2020.
FOTO: JOHAN HALLNÄS
Ungefär två tredjedelar av Europas länder hade en högre överdödlighet än Sverige under 2020.
Historisk ovanlighet

Allvarliga pandemier har varit ett förhållandevis vanligt tillstånd genom historien, som har drabbat mänskligheten med ungefär 30 års mellanrum de senaste århundradena. Mot den bakgrunden tycker Fredrik Charpentier Ljungqvist att det egentligen är en historisk ovanlighet att denna pandemi dröjde så pass länge.

– Det är en anledning till att många är så oförberedda i dag. Vår syn på sjukdom och död har också ändrats kraftigt. Vi ser det som något som oftast går att undvika, så vi är inte vana vid att så många kan bli allvarligt sjuka eller dö på kort tid.

En till synes paradoxal effekt av alla medicinska framsteg, tillägger han, är att även mindre allvarliga virus kan få svårare konsekvenser i dag, i och med att andelen äldre och sårbara har ökat kraftigt.

– Det är ju i grunden något mycket positivt. Men det kan också bli svårare för samhället att hantera en sådan här sjukdom, och ovanan vid pandemier kan orsaka stor oro och panik. Då är det lätt att tappa helhetsperspektivet, säger Fredrik Charpentier Ljungqvist.

FAKTA
Överdödligheten i Europa 2020
Skillnaden i antal dödsfall under 2020 jämfört med ett genomsnitt för åren 2016–2019 i respektive land.

Liechtenstein: 20,8 %
Spanien: 18,9 %
Polen: 18,7 %
Slovenien: 18,5 %
Italien: 17,4 %
Belgien: 16,7 %
Tjeckien: 16,6 %
Bulgarien: 15,1 %
Storbritannien: 15,1 %
Schweiz: 13,0 %
Malta: 12,6 %
Litauen: 12,3 %
Nederländerna: 11,6 %
Rumänien: 11,1 %
Österrike: 11,1 %
Portugal: 11,0 %
Slovakien: 10,5 %
Luxemburg: 10,4 %
Frankrike: 10,4 %
Cypern: 9,2 %
Kroatien: 9,1 %
Ungern: 8,1 %
Sverige: 7,6 %
Grekland: 7,5 %
Tyskland: 5,3 %
Estland: 3,1 %
Finland: 2,7 %
Island: 1,6 %
Danmark: 1,6 %
Lettland: 0,4 %
Norge: -0,4 %

Källa: Fredrik Charpentier Ljungqvist, utifrån data från Eurostat, University of Oxford och SCB.

tisdag 16 februari 2021

Ät inte för många kanelbullar...

Santa Maria: Kanel (malen)

https://www.svd.se/amne-i-kanel-kan-ge-leverskador

Kassiakanel
från Santa Maria
innehåller
giftet Kumarin.








Ämne i kanel kan ge leverskador

Kanel kan innehålla det giftiga ämnet kumarin som orsakar leverskador. Livsmedelsverket avråder nu från populära hälsokostpreparat med mycket kanel. EU har tidigare förbjudit kumarin som tillsats i mat.
Publicerad 2006-12-06

Ta gärna kanel på julgröten, men krydda med måtta och undvik att dagligen äta naturmedel med mycket kanel.
Det rådet ger Livsmedelsverkets expert sedan tyska myndigheter slagit larm om att höga halter av det giftiga ämnet kumarin påträffats i både naturmedel och vanliga livsmedel.

– En normal användning av kanel som krydda innebär inte någon risk. Men det krävs måttfullhet och det är inte lämpligt att dagligen stoppa i sig teskedsvis med kanel i form av naturmedel, säger Ulla Beckman Sundh, toxikolog på Livsmedelsverket.

Kumarin har tidigare använts som läkemedel mot ödem i Frankrike, men förbjöds då man upptäckte att höga halter kan ge leverskador. 

Hos känsliga personer som saknar ett särskilt enzym kan skadorna uppstå redan vid lägre doser.

Kanel har de senaste åren fått rykte som trendig hälsokrydda sedan studier visat att en halv tesked om dagen sänker blodsockret hos personer som lider av typ 2-diabetes.
På svenska internetsajter och i hälsokostbutiker säljs nu kanelkapslarna fritt. Enda
begränsningen är att de inte får marknadsföras med hjälp av medicinska hälsopåståenden.
I bland annat kroppsbyggarkretsar används dessutom stora dagliga intag av kanel som ett slags extrem GI-variant för att ”bränna fett” genom att motverka fettinlagringen.

Även inom matlagningen har kanel fått en renässans och är nu lika självklar på café latten, rabarberpajen och glassen som i kanelbullar och julens pepparkakor.
Men nu vill det tyska läkemedelsverket klassa kanelkapslarna som läkemedel. Frågan kom upp då EU:s livsmedelsmyndighet EFSA ville förenkla reglerna för producenterna genom att avskaffa ett stort antal gränsvärden för olika tillsatser, bland annat kumarin.

– Tyskland har kraftigt motsatt sig och anser att EFSA baserar förslaget på gamla och dåliga studier som underskattar riskerna. Därför har Tyskland nu själva kartlagt förekomsten av kumarin i olika livsmedel och hittat ganska höga halter, säger Ulla Beckman Sundh.

Inför jul avråder säkerhetsverket, BFR, tyska barn från att äta mer än tre
traditionella kanel-kakor om dagen.
Så sent som 1999 diskuterade EU tvärtom en skärpning av reglerna. Den vetenskapliga kommittén för livsmedel oroade sig då över att kumarin orsakat cancer hos försöksdjur och efterlyste mer forskning. Men kommittén konstaterade också att hårdare regler skulle påverka ett stort antal traditionella maträtter.
Kumarin finns i alla sorters kanel men halten är betydligt högre i så kallad cassia-kanel än i den finare Ceylon-varianten. Båda säljs oftast bara under samlingsnamnet kanel.

Vid de tyska provtagningarna påträffades höga halter av kumarin även i prover märkta som Ceylon-kanel. Myndigheternas slutsats är att produkterna blandats ihop och att konsumenterna inte får någon vägledning av märkningen.

Det saknas inte motiv för en sammanblandning: Cassia-kanel är både billigare och har en tydligare, pepprigare, smak än den rundare Ceylon-kanelen.
Ulla Beckman Sundh påpekar att kryddor ofta innehåller ett stort antal kemiska ämnen med stark verkan.

– Det är ingen slump att kryddor är smakrika. Många kryddor kan ge ganska kraftiga effekter när man tar riktigt stora doser, och effekterna är inte alltid positiva.

- Det man tar som naturprodukter kan samverka med andra mediciner och därför är det väldigt viktigt att berätta om all självmedicinering för sin läkare, säger Ulla Beckman Sundh.

Enligt tyska Bundesinstitut für Risikobewertung, BFR, är det faktum att kanel ätits i många år inte en garanti för att det är riskfritt. Det visar bara att ingen tidigare kopplat ihop symtomen med konsumtion av kanel, menar myndigheten.


Livsmedelsverket: 

Är det farligt med kanel?

En normal användning av begränsade mängder kanel som krydda innebär inte en risk för hälsan. Om man regelbundet och under längre tid får i sig mycket kumarin kan det skada levern.

Ät inte mycket kanel regelbundet.

Vuxna bör begränsa sin konsumtion av kanel till ungefär en tesked per dag och barn till ungefär en halv tesked per dag för att undvika risk för leverskador. Att äta mer kanel än detta vid enstaka tillfällen innebär dock inte någon risk.

Rekommendationen gäller kassiakanel (Cinnamomum cassia) som är den kanelart som oftast används som krydda i Sverige. Ceylonkanel (Cinnamomum zeylanicum) innehåller mycket mindre kumarin än kassiakanel och innebär ingen risk vad gäller intag av kumarin.

Fördjupning

Kumarin är ett ämne som kan vara skadligt för levern om det intas i mycket stora mängder under en längre tid. Lindriga skador är dock reversibla, och går tillbaka om den höga exponeringen upphör.

Ämnet finns naturligt flera växter och i speciellt höga halter hos vissa kanelarter (Cinnamomum spp) och i tonkaböna (Dipteryx odorata). Kumarin finns i lavendel och i många grässorter, och det är kumarin som ger den speciella doften som förknippas med nyklippt gräs och nyslaget hö.

Metabolism och skillnad i toxicitet av metaboliter

De viktigaste metabolismvägarna för kumarin leder antingen till 7-hydroxykumarin, vilken utsöndras ur kroppen som glukuronid- eller sulfatkonjugat, eller till en 3,4-epoxidintermediär som spontant omlagras till o-hydroxyfenyl-acetaldehyd genom att laktonringen öppnas och koldioxid avgår.

Aldehyden kan sedan antingen oxideras till o-hydroxyfenylättiksyra eller reduceras till o-hydroxyfenyletanol (Figur 2). Metabolismen via 3,4-epoxiden är den väg som kopplas ihop med leverskador.

Kumarin kan ge skador i levern, efter stora intag. Olika djurarter är olika känsliga för skador, vilket beror på skillnader i metabolism av kumarin hos olika arter

Hos människa är den dominerande metabolismvägen den via 7-hydroxykumarin, vilken medieras av enzymet CYP2A6. 

Studier in vivo visar att levertoxicitet är korrelerad till balansen mellan bioaktivering (bildande av 3,4-epoxiden och aldehyden) och detoxifiering (glutationkonjugering av epoxiden respektive oxidation av o-hydroxyfenylacetaldehyden till o-hydroxyfenylättiksyra), och att hur denna balans ser ut i olika djurarter sannolikt är orsak till skillnader i toxicitet.

Känsliga grupper

Det finns människor som är känsligare än andra för stora mängder kumarin. Genetiskt beror detta på polymorfism i form av en förändrad CYP2A6-gen. För heterozygota individer kan förmågan att bilda 7-OH-kumarin vara minskad och för homozygota vara satt ur spel på grund av att aktiviteten av enzymet CYP2A6 är defekt.

I in vitro-försök med levermikrosomer från människa med högre resp. lägre förmåga att hydroxylera kumarin, bekräftades att den reaktiva metaboliten 3,4-kumarinepoxid inte bildas via den metabolimsväg som går via 7-OH-kumarin. Modelleringsförsök visade att människor som saknar förmåga att bilda 7-OH-kumarin bildar en avsevärt ökad mängd reaktiv 3,4-kumarinepoxid jämfört med personer utan denna polymorfism. (EFSA, 2004; EFSA 2008)

Individer med CYP2A6-polymorfism kan alltså ha en ökad känslighet för att få skador till följd av kumarinexponering. Det är inte känt hur stor andel av befolkningen detta gäller, men i Tyskland har beräkningar gjorts som anger att mellan 3 och 8 % av tyska befolkningen kan antas ha ökad känslighet för höga kumarinintag. (BfR, 2006)

CYP2A6 polymorfism är vanligare i Asien och södra Europa, än i norra Europa.

Exponering via foder gav avsevärt lägre koncentrationer av den skadliga metaboliten i lunga, och alltså minskad risk för toxicitet (EFSA, 2004). För människa betyder detta sannolikt att det är mindre risk för skador av stora mängder kumarin om kanel strös på gröt eller används som kryddning i mat eller bakverk, jämfört med om kanel intas enbart.

Toxicitet och tolerabelt dagligt intag (TDI)

Kumarin har använts som läkemedel för behandling av vitt skilda sjukdomstillstånd (till exempel lymfödem och andra ödemtillstånd, infektioner, kroniskt trötthetssyndrom). I Sverige finns dock kumarin inte som godkänt läkemedel, men ämnet har använts som läkemedel i andra europeiska länder.

Från den medicinska användningen av kumarin finns data som rör toxicitet hos människa. Utifrån dessa data finns goda skäl att tro att det finns en subpopulation som har ökad känslighet för levertoxicitet av kumarin, och att det sannolikt är mindre än 10% av befolkningen som har denna ökade känslighet. Detta stämmer väl överens med den troliga andelen av CYP2A6 polymorfism, som beskrivits ovan.

Fallbeskrivningar från olika länder anger att den lägsta dagliga dos kumarin som inducerat levertoxicitet hos människa var 25 mg. Data från behandlingar med lägre doser finns dock ej. (EFSA, 2008)

Studier har visat att kumarin inte är genotoxiskt in vivo, vilket gör det möjligt att fastställa ett tolerabelt dagligt intag, TDI, för ämnet.

Den europeiska livsmedelssäkerhetsmyndigheten (EFSA) fastställde 2004 ett TDI för kumarin till 0-0,1 mg/kg kroppsvikt. Detta motsvarar ett maximalt dagligt intag av 7 mg för en person som väger 70 kg. Detta TDI bygger på studier på försöksdjur.

...

Förekomst av kumarin i kanel

Kryddan kanel består av bark från kanelträd. Det är grenskotten som skördas. Barken skalas av och det yttre, beska barkskiktet tas bort varefter resten får torka. Under torkningen blir den från början vita barken brun.

Två arter av kanel används framför allt; Cinnamomum zeylanicum med ursprung i Sri Lanka (Ceylon) och Cinnamomum cassia med ursprung i Sydvietnam. Ceylonkanel har en mer dämpad smak, medan kassiakanel är mer brännande i smaken. En anledning till smakskillnaden är ämnet kumarin, som finns i stora mängder i kassiakanel men bara i mycket små mängder i ceylonkanel. I Sverige används idag nästan enbart kassiakanel.

Analysdata från år 2007 visade att kanel som används av livsmedelsindustrin i Sverige innehöll halter mellan 1500 och 4000 mg kumarin/kg kanel, medelvärdet var 2500 mg kumarin/kg kanel.

En tesked (5 ml) mald kanel väger drygt 2 g. Om kanelen packas hårt väger en tesked kanel cirka 2,5 g. En matsked (15 ml) kanel väger cirka 6,5 g. Om kanelen packas hårt väger en matsked kanel cirka 7,5 g.

Enligt svenska analysdata skulle en tesked mald kanel (kassiakanel) kunna innehålla mellan 3 och 8 mg kumarin, i medeltal 5 mg kumarin/tsk kanel. I och med att mängden kumarin varierar i kanel beroende på flera olika faktorer (växtplats, klimat, skördeförhållanden mm), så går det inte att ge precisa uppgifter om kumarinmängder i kryddan, utan möjligt kumarininnehåll måste ges som ett intervall och ett medeltal, medeltalet är den mest sannolika innehållsmängden.

Högsta rekommenderade intag för olika ålderskategorier och intagsberäkning

En tesked kanel, kan alltså innehålla mellan 3-8 mg kumarin, i medeltal 5 mg.

I tabellen nedan har beräkningar gjorts av TDI för kumarin för olika åldrar och vikter, samt hur stor mängd detta blir beräknat som teskedar mald kanel. Beräkningen har gjorts utgående från medelhalten av kumarin kanel, enligt analyser gjorda på kanel som används i Sverige. Enligt EFSAs utvärdering (2008) går det att överskrida TDI trefalt under en kortare period, 1-2 veckor, utan att det innebär risk för leverskada. Detta gäller även de mest känsliga individerna.

Ålder

Vikt (kg)

Tolerabelt dagligt intag (TDI)
för kumarin (mg)

Mängd kanel som kan
ätas dagligen utan risk

4 år

18

1,8

ca 1/3 tsk

8 år

31

3,1

ca 2/3 tsk

12 år

42

4,2

knappt 1 tsk

Vuxen

70

7,0

knappt 1,5 tsk


En intagsberäkning gjordes år 2013. Intagen beräknades för 4-åringar, för barn i 2:a klass (åttaåringar) och för barn i 5:e klass (11-åringar) och baserades på faktiska intag från en intagsstudie.

Beräkningarna visade att det framförallt var kanelbullar som bidrog med kumarinintag för dessa åldersgrupper. Beräkningarna överskattade kumarinintaget, genom att t.ex. allt vetebröd räknades som om det var kanelbullar, och all mjuk kaka som vore den pepparkaka, samt genom att kumarininnehållet i livsmedlen antogs ligga vid de gränsvärden som finns för dessa livsmedelskategorier enligt EUs regelverk.

Trots dessa överskattningar låg intaget under TDI för alla ålderskategorier, utom för 95:e och 99:e percentilen för 4-åringar, och för 99:e percentilen för 8-åringar, alltså de med störst intag av bullar och kakor i förhållande till sin vikt. Intaget för dessa grupper låg trots överskattningen i intagsberäkningen dock endast marginellt över TDI (95:e percentilen 0,12 mg/kg kroppsvikt och 99:e percentilen 0,17 mg/kg kroppsvikt för 4-åringar; 99:e percentilen 0,13 mg/kg kroppsvikt för 8-åringar).

Lagstiftning och gränsvärden

Enligt EUs regler som rör aromer får kumarin som enskilt ämne inte tillsättas till livsmedel, däremot får kryddor och aromberedningar som naturligt innehåller kumarin i sina råvaror användas. Men för vissa livsmedelsgrupper finns gränsvärden för hur mycket kumarin det färdiga livsmedlet får innehålla (se tabell nedan). 
Förordning (EG) 1334/2008

Typ av livsmedel

Maximalt tillåtet kumarininnehåll
(mg/kg livsmedel)

Traditionella och/eller säsongsbetonade
bakverk där kanel anges i märkningen

50

Frukostflingor inklusive mysli

20

Konditorivaror med undantag för
traditionella och/eller säsongsbetonade
bakverk där kanel anges i märkningen

15

Desserter

5

Sammanfattning

Kumarin är ett ämne som förekommer naturligt i många växter, bland annat i kryddan kanel. Kumarin kan ge upphov till toxiska effekter i levern efter intag av stora mängder under en längre tid. Mängden kumarin i kanel varierar beroende på kanelart, till exempel har Cassiakanel (Cinnamomum cassia), som är den art som används mest i Sverige, ett högt innehåll av kumarin jämfört med Ceylonkanel (Cinnamomum zeylanicum).

Sannolikt finns det en mindre del av befolkningen som är mer känslig för höga kumarinintag än övriga. Den europeiska livsmedelssäkerhetsmyndigheten, EFSA, har beräknat ett högsta tolerabelt dagligt intag (TDI) för kumarin till 0,1 mg/kg kroppsvikt, detta motsvarar 7mg kumarin/dag för en vuxen som väger 70 kg. Detta TDI skyddar även de känsligaste individerna. EFSA anger också att TDI kan överskridas med en faktor 3 under 1-2 veckor, utan att det innebär någon risk, eftersom det krävs en längre tids exponering för stora mängder för att leverskador ska uppstå.

En lindrig skada som uppkommer av kumarin är reversibel, och går tillbaka om den höga exponeringen upphör.

Utgående från medelinnehåll av kumarin i den Cassiakanel som används i Sverige kan en vuxen äta drygt en tesked kanel om dagen utan risk, en tolvåring (42 kg) en knapp tesked, en åttaåring (31 kg) två tredjedels tesked och en fyraåring (18 kg) knappt en halv tesked kanel om dagen utan risk, även om de tillhör den känsligaste gruppen av individer.

fredag 22 januari 2021

Vi måste utgå från våra värsta farhågor om SD

Expressen

JENS LILJESTRAND
Vi måste utgå från våra värsta farhågor om SD

Publicerad 15 jan 2021 kl 06.00


Våldsamma Trumpsupporters möts av tårgas när de stormar Kapitolium den 6 januari 2021.



Terrorn och våldet i Trumps USA visar att högerextremismens hot mot demokratin en gång för alla måste tas på allvar.
Jens Liljestrand skriver om våldshögerns svenska medlöpare och nödvändigheten av att göra motstånd.


KULTURDEBATT.
Boken hette ”Vänstern och tyranniet” och jag måste ha fått den i min hand när den kom 1994, kanske året efter. Den före detta folkpartiledaren och vice statsministern Per Ahlmark tog bladet från munnen och skällde ut generationer av svenska intellektuella – bland dem medarbetare på denna kultursida – som relativiserat, försvarat eller rentav hyllat kommunistiska förtryckarregimer runtom i världen, från Rumänien och Albanien till Sovjetunionen, Kina och Pol Pots Kambodja.

Som 20-åring, uppvuxen i ett vänsterhem där demokratisk socialism var ledstjärnan och solidaritet honnörsordet framför andra, var läsningen en kalldusch. Hur kunde människor ha varit så förblindade av hat, så besatta av revansch, så ideologiskt förvridna och framför allt så inkapslade i en ekokammare av grupptänkande att de inte förmådde se den avgörande skiljelinjen mellan demokrati – hur bräcklig, kompromissfylld och banal den än kan te sig – och förtryck?

I skrivande stund har det gått över en vecka sedan Donald Trumps anhängare stormade Kapitolium. För varje dag som har passerat har en obehaglig, isande visshet smugit sig på, en förfärande insikt om hur planerad och potentiellt ohygglig attacken var, hur de folkvalda – inklusive vicepresidenten Mike Pence – och deras tjänstemän med ett nödrop klarade sig undan att bli skadade eller mördade.

Det återstår att se vilka personer som bär det yttersta ansvaret för denna förfärande terroraktion, men helt säkert kommer vi under de kommande veckornas och månadernas utredningar se ett kriminaldrama utan motstycke utvecklas. Vi bör numera bortse från hur diverse twittrande avfallskvarnar var snabba med att avfärda attacken som ”några arga 20-åriga killar i mjukisbyxor som tar selfies”, då den sortens självmål riskerar att ta fokus från den verkliga skandalen: Att det under denna vecka inte har förekommit ett enda tecken på självkritik från den falang inom den svenska högern som i åratal mer eller mindre öppet har beundrat Trump, hans parti och den rörelse som har svept honom till makten.

De sverigedemokrater som vill ge Trump Nobels fredspris står fortfarande bakom denna groteska nominering – ”man måste skilja på saker och ting”, menar Björn Söder, mannen som en gång var Sveriges vice talman. Detta om en ledare som, vet vi nu, under pågående terrorattack ringde upp skräckslagna partikamrater i den ockuperade byggnaden – inte av omtanke utan för att övertala dem att tillmötesgå terroristerna och sabotera utnämningen av Joe Biden till president.

På samma sätt uttalar partiledaren Jimmie Åkesson återigen sitt stöd för Trump som president efter att han skickat en rasande, blodtörstig mobb på det egna parlamentet eftersom man ”får se till politikens innehåll”.

Om ”chefsideologen” Mattias Karlsson, numera ledare för tankesmedjan Oikos, fortfarande föredrar Trump som den demokratiska världens ledare efter att han försökt kullkasta demokratin i sitt hemland, är oklart, men tillåt mig att vara en smula pessimistisk. I besvikelsen efter riksdagsvalet 2018 skrev Karlsson drömskt på Facebook om hur landet skulle frälsas av ”den orubbliga envisheten, övertygelsen, offerviljan och ledarskapet hos en liten skara patrioter”, om ett val som stod mellan ”seger eller död”, och när man har flinat färdigt åt dessa grillchipsflottiga rader inser man att det är exakt den retorik som drev en folkmassa att tåga till Kapitolium med kevlarvästar och buntband.

I dessa tider, när den starkt ifrågasatta hanteringen av pandemin tär hårt på regeringen Löfven och dess samarbetspartier i januariavtalet och debatten gärna vill handla om allt från friskolesystemets rövarkapitalism och Ebba Busch husköp till Dan Eliassons julsemester och statsministerns uppenbara inkompetens när det kommer till webbhandel, är det lätt att glömma att det är i synen på detta parti, denna ideologi, som den egentliga skiljelinjen går i svensk politik.

Det är skiljelinjen mellan sådana som KD:s Sara Skyttedal, som kallade Annie Lööf för ”quisling” när hon vägrade kompromissa i sin ståndaktighet mot högerextremismen, och de politiker som rakryggat står fast vid demokratins mest grundläggande principer och inte ger tomma löften till Förintelsens överlevare.

Mellan skribenter som Kajsa Dovstad, som i en av de senaste årens mest avslöjande texter menade sig få ett ”Jimmie-moment” av att besöka en mataffär driven av en invandrare (!), och dem som menar att en saklig kritik mot migrationspolitiken går att föra utan att förfalla till barnsligheter och ren rasism.

Mellan opportunister som Alice Teodorescu Måwe, tidigare politisk chef på GP, nu på Bulletin, som anser att det räcker med att ”uppfostra” Sverigedemokraterna så är problemet löst, och de som tydligt ser de moderna representanterna för nazismens och fascismens långa skugga över demokratin.

Här är ett förslag.
När Mattias Karlsson skriver ”seger eller död”: tro honom.
När sverigedemokraten Linus Bylund på Twitter kallar journalister för ”folkets fiender”: tro honom.
När sverigedemokraten Richard Jomshof i en intern dialog förmanade partikamrater att anpassa sin retorik eftersom ”Sverige inte är Ungern, eftersom vi inte sitter i regeringsställning (än)”: tro honom. 

Läs hela den suveräna krönikan här


Kloka ord...

 Människor använder förstoringsglas

för att se andras fel 

i stället för att använda spegel för att upptäcka sina egna.

fredag 15 januari 2021

Bra sagt...

 Aftonbladet

”Jag har aldrig sett en fanatiker med humor, eller en person med humor bli fanatiker”, skrev den israeliske författaren Amos Oz 2006 i en välciterad passage i boken Hur man botar en fanatiker. Högerextremister sprider gärna sarkasmer kring sig, men saknar förmågan att skratta åt sig själva. 
Det finns få saker som stör dem så mycket som att bli förlöjligade (jag vet, för jag har interagerat med hundratals av dem på Twitter och hittills inte stött på en enda som visat prov på självdistans).

Kompromisslöshet är en del av radikaliseringsprocessen och förmodligen en nödvändig mekanism för att groteska idéer om renrasiga samhällen över huvud taget ska födas. Om IS-resenärer plötsligt drabbades av självmedvetenhet och började fundera på om det trots allt inte är lite patetiskt att lämna Brysselförorten för att leka krig och bygga parallellsamhällen i Syrien skulle kalifatet förmodligen ha stannat på idéplanet.

Det kommer alltid finnas människor som tycker att det är osmakligt att skämta om det vi lite slarvigt brukar kalla ondska, och de har förstås en poäng. Det var, kan man tänka sig, lätt att hålla sig för skratt när fasorna från Förintelsen började uppdagas i mitten av 1940-talet, på samma sätt som Boko Harams skräckvälde inte känns som en nutida komedi.

Men att behandla våldsverkare med en antidemokratisk agenda som ett för allvarligt hot för att håna och skratta åt är att visa dem en högtidlig respekt som mer än något tjänar deras syften.

Att hysa obehagliga åsikter och ett veritabel våldskapital är dessutom inte samma sak som att vara skräckinjagande. När Nordiska motståndsrörelsen klär ut sig och lajvar SS mellan Ica Maxi och Ica Focus utanför bokmässan i Göteborg är de farliga och djupt komiska samtidigt. Det finns ingen riktigt motsättning i det. Precis som deras förebild, som gormade och ryckte i kroppen så att mustaschen flaxade, var en massmördare och ett skämt på samma gång.

Diktatorer, auktoritära ledare och deras anhang har alltid karikerats av samtiden. Ofta, av naturliga skäl, i det fördolda. Att skratta åt deras oändliga patetik är att avlägsna deras viktigaste vapen: det att sätta skräck i oss.

fredag 8 januari 2021

A President Burns Down His Country

 

Marcus Oscarsson
på facebook:
SKANDALÖST AGERANDE AV FACEBOOK, TWITTER OCH INSTAGRAM BORDE SKÄMMAS ÖVER ATT DE AGERAR 4 ÅR FÖR SENT
Nu när klockan är 5 över 12 och fyra personer redan förlorat livet har vissa sociala mediejättar vaknat till och insett att det är rent av livsfarligt att bidra till uppvigling mot sitt eget land. Det är minst 4 år för sent.
Ingen - vare sig en terrorist eller en USA-president - skall tillåtas att sprida en ocean av lögner, konspirationsteorier, grov mobbning och olagligheter som bevisligen leder till ond bråd död, försök till statskupp, våld och annat elände. Det måste vara ordning och regler även i sociala medier.
Facebook, Twitter och Instagram har i många år totalt struntat i att ta ansvar tills nu när det är på tok för sent.
Först i juni 2020 varningsflaggade Twitter en Trumptweet som ansågs uppmuntra till våld mot människor och i augusti spred Trump en mängd livsfarliga inlägg där han ljög om riskerna med coronaviruset och nu - efter att han eldat upp sina anhängare om påhittat valfusk vilket lett till stormning av kongressen och 4 personers död - så har Facebook och Instagram slutligen beslutat att stänga av Trump ända tills hans mandatperiod går ut och kanske ännu längre.

Men det duger absolut inte. Facebook & Co borde ha agerat för många år sedan. Det måste vara ordning och regler även i sociala medier och fokus ska inte i vara att stänga av folk utan att ha tydliga regler som följs med stegvisa åtgärder om de inte följs. Det har varit ett skandalöst agerande av sociala mediejättarna som tycks anse att klickpengar går före att värna säkerhet och liv.
Att de agerar nu när det är 13 dagar kvar av Trumps regeringstid imponerar verkligen inte. Tvärtom - de borde skämmas.