Visar inlägg med etikett Sverige. Visa alla inlägg
Visar inlägg med etikett Sverige. Visa alla inlägg

tisdag 1 oktober 2019

Guardia civil muckar man inte med...


Svenska Magasinet på Costa del Sol

Spansk polis har fått stopp på gängkriminella från Sverige

Nyheter 2019-10-01
Efter en blod våg av uppgörelser på Solkusten mellan kriminella gäng i Spanien med säte i Sverige har det lugnat ned sig senaste tiden. Polisen har genom beslag och gripanden fått stopp på gängens framfart på kusten. Det skriver dagstidningen ABC.

2018 var ett extra blodigt år på den spanska Solkusten. Det rapporterades om avrättningar, kidnappningar och uppgörelser mellan gängkriminella så gott som varje månad. Vid de flesta tillfällen var det gängkriminella eller dödspatruller från Sverige som agerade torpeder på kusten.

Polisen har utfört flera insatser där ledande personer i de kriminella gängen har gripits. Stora beslag av narkotika har gjorts vilket har stoppat våldsspiralen som särskilt skakade Marbella skriver ABC.

Tidningen räknar upp flera händelser kopplade till gängkriminella. En företagare till en nattklubb sköts till döds utanför sin bostad. Brandbomber användes vid en biltvätt och en gymanläggning i San Pedro Alcántara i Marbella. Ägaren var en känd person i den undre världen som gick under smeknamnet ”Maradona”. Han sköts till döds när han besökte kyrkan i San Pedro i samband med sonens konfirmation.

Gärningsmännen kom från Malmö och agerade torpeder och låg bakom flera avrättningar. Samma personer låg bakom ytterligare en avrättning då en person från den spanska enklaven Ceuta i Nordafrika sköts till döds i Estepona. Ytterligare en person, en svensk medborgare, torterades till döds medan en annan svensk medborgare misshandlades svårt i en bostad i Mijas i augusti 2018. Här var både offer och gärningsmän svenska medborgare.

Samtliga händelser har kopplingar till uppgörelser mellan olika narkotikaligor och obetalda skulder.

Samtliga gärningsmän varav flera är svenska medborgare sitter häktade i väntan på rättegång. Gripanden har utförts av specialenheter inom Guardia Civil och nationalpolisen.

lördag 6 juli 2019

Mycket klokt av Björn Ranelid i Expressen...

Björn Ranelid i Expressen:

Sverige befinner sig i krig och det är politikerna som bär ansvaret

Sverige befinner sig i krig och det är politikerna som bär ansvaret.
Fem nätter i sträck har bilar satts i brand i universitetsstaden Lund.
Sådana vansinnesdåd har inträffat vid hundratals tillfällen på olika platser i Sverige de senaste femton åren.


Från 1955 till 1985 antändes förmodligen inte en enda bil i Malmö, Göteborg, Stockholm eller Lund. Dessa kriminella handlingar har ingenting att göra med antalet bilar i dessa städer vid de löpande årtalen. Det är således inga gradskillnader i brottets karaktär utan det handlar om en ny art av kriminalitet.

När en kvinnlig sociolog på Malmö universitet förklarar brotten med att ynglingarna är frustrerade, förbannade och vilsna så talar hon strunt och dumheter. Hon upprepar en ramsa som kunde ha varit utsagd av en papegoja.

Ingen av dessa brottslingar svälter eller saknar tillgång till rent vatten. De har tak över huvudet och de har erbjudits kostnadsfri skolgång i nio eller tolv år. De bor inte i några fallfärdiga hus. Samtliga dessa vettvillingar har haft en högre materiell standard i sina hem än flera tusen av barnen och ungdomarna som växte upp på Ellstorp i Malmö där jag bodde med mina föräldrar och två syskon på fyrtiosju kvadratmeter i två små rum och kök från 1949 till 1966.

Läs hela krönikan här

söndag 7 april 2019

Och hur stor nyhet blev det här?!

Sveriges Natur

50 meter under Östersjöns botten finns tunnor med radioaktivt avfall som visat sig vara farligare än man tidigare trott. Det är osäkert när tunnorna kan flyttas. 

Risk för dödlig stråldos
från rostande förvar av radioaktivt avfall

Containrar som förvaras i Östhammars skärgård innehåller annat radioaktivt material än vad som var känt när de placerades där. Containrarna ska därför flyttas men det dröjer trots att de rostar. Och trots risk för stråldos som inte bara ger cancer utan även andra direkta strålskador.

50 meter under Östersjöns botten finns hundratals kubikmeter radioaktivt avfall som visat sig vara farligare än vad någon räknade med när det placerades där under 1990-talet.

Avfallet ska plockas bort därifrån. Men frågan är när. Problemet är att avfallet förvaras i containrar som rostar. Det kan göra avfallet svårare att flytta, eftersom containrarna kanske rostar sönder så mycket att de inte tål att transporteras.
Farliga doser radioaktivitet

Om de blir kvar, riskerar kommande generationer att utsättas för farliga doser radioaktivitet. Siffran som presenteras för hur illa det kan bli är 1,2 sievert. Det är tusen gånger högre än bakgrundsstrålningen. Uppgiften kommer både från Strålsäkerhetsmyndigheten samt från Svensk kärnbränslehantering som ansvarar för förvaret.

Dosen ger direkta sjukdomssymptom, som skador på skelett och sänkt produktion av blodceller. Och risken för dödlig cancer ökar med sex procent för en person som utsätts för den höga dosen. Varje år. 

Det enligt en rapport från en expert vid Stockholms universitet, som Sveriges Natur också tagit del av.

Exakt hur farligt det är går inte att räkna ut säkert, eftersom få människor har utsatts för så stora doser tidigare under så lång tid, någonstans i världen. De höga doserna från kärnvapnen över Hiroshima och Nagasaki var kortvariga medan det här kan komma att handla om årtionden.

Läs hela artikeln här.

onsdag 30 maj 2018

Operation Playa - en skam för rättsväsendet!


Bodil Appelquist och Sveriges Television har gjort ett enastående reportage 
- väl värt Stora Journalistpriset -
om hur hårresande det kan gå till inom svenskt rättsväsende. 

Man skäms!
Detta är inte mitt Sverige!

Målet var att spränga den största knarkligan i Sverige någonsin. Med hjälp av tveksamma metoder, hemliga agenter och sena festnätter i Barcelona år 2009 försökte svensk polis få tag på den misstänkte hjärnan bakom ligan – Jonas Falk.
Man blir minst sagt mörkrädd.
Det är helt sanslöst att mytomaner som den berörda åklagaren på Internationella Åklagarkammaren har fått härja i Sverige på detta vis. Och alltihop på skattebetalarnas bekostnad!


Missa inte Operation Playa på Svt play!




















Avsnitt 1
1,4 ton kokain
1,4 ton kokain med ett gatuvärde på flera miljarder kronor beslagtas på en segelbåt i Västindien. Kokainet blir nu en del av Sveriges största narkotikamål genom tider - Operation Playa. Den svenske medborgaren Jonas Falk pekas ut som huvudman. I tingsrätten blir han dömd till 18 års fängelse, men i hovrätten frias han helt. 18 år blir 0 - hur är det möjligt? Del 1 av 3: 1,4 ton kokain.

Avsnitt 2
Hemliga SSI-agenter
Hur långt får polisen gå i sin jakt på misstänkta brottslingar? Vi får insyn i polisens hemliga arbete i jakten på bevis mot Jonas Falk. Ett arbete där vanliga civila helt ovetande blir brickor i ett högt och riskfyllt spel. Ett gediget utredningsarbete där ändamålet helgar medlen eller en allvarsam lek med oskyldigas liv som insats? Del 2 av 3: Hemliga SSI-agenter.

Avsnitt 3
Kokain utan ägare
Nio kilo kokain hittas på en segelbåt av polisen i Lilla Bommen i Göteborg. Detta fynd blir avgörande för Sveriges största narkotikamål genom tiderna - Operation Playa. Men polis och åklagare blir själva anklagade för att ha planterat kokainet. Vems är det egentligen, var kom det ifrån och framför allt, vem saknar kokain värt över 30 miljoner kronor? Del 3 av 3: Kokain utan ägare.
Kan ses till 2 december 2018.

Läs också artikeln: 
Nyckelpersonerna i Playa-härvan
Ensamseglarens flickvän, Berit 70, avlyssnades av polisen
Fredrik Sjöshult: Rätt av polisen att leva lyxliv för att avslöja kokainhandel
Polisen levde lyxliv under hemliga knarkspaningen
Polisen anmäler sig själv efter nya dokumentären
Statsåklagare Nils-Eric Schultz: Det fanns åtgärder som var brottsliga
SVT hittade nio kilo beslagtaget kokain hos NFC
Allt om Operation Playa, Jonas Falk och kritiken mot polisen

Enligt SVT pågår en åklagarledd internutredning mot Karin Bergstrand. Utredningen uppges gälla anklagelser om att hon i ett tidigt skede av utredningen gömt undan bevis som skulle kunna fria Jonas Falk.

Det är pinsamt med internutredningar.

Här ska åklagaren alltså utredas av sina kompisar. 
Måtte de vara ärliga och ha civilkurage!

onsdag 3 januari 2018

Svenska hushållen näst fattigast i Västeuropa


2018-01-03 10:01

De svenska hushållen är näst fattigast i Västeuropa visar Credit Suisses genomgång av mediannettoförmögenheter för Europas länder. Det enda landet med fattigare hushåll väst om forna Järnridån är Portugal.


Bild: Jakub Marian, jakubmarian.com

Credit Suisse gör årligen en global sammanställning av förmögenheterna i världens länder, och fördelningen av dessa. Detta handlar om korrekt nettoförmögenhet, inklusive allt och består av finansiella tillgångar + icke-finansiella tillgångar (främst bostäder) - skulder (inklusive studieskulder).

Kartan av Jakub Marian ovan visar medianförmögenheten, dvs där 50% är fattigare och 50% är rikare. Svenskarna har i median 45 000 USD, eller ca 400 000:- SEK i nettoförmögenhet, inklusive bostaden.

Detta gör de svenska hushållen avgjort fattigast i Norden - en tredjedel av norrmännens förmögenheter och hälften av danskarnas - och näst fattigast i hela Västeuropa. Endast portugiserna är fattigare väst om den forna järnridån (inklusive Grekland, där man är rikare än i Sverige) och de tidigare socialistiskt ockuperade länderna i Östeuropa.

Om utvecklingen fortsätter något decennium till kommer även estländarna, tjeckerna och ungrarna antagligen vara rikare än svenskarna.

Ni kan hitta Credit Suisses rapport här. Bland annat kan man se att endast 335 000 svenskar är miljonärer, dvs har minst en miljon USD i nettotillgångar, inklusive bostaden. 293 567 av dessa har under 5 MUSD i tillgångar. Endast 45 är miljardärer (mer än 1 GUSD). Nej, det är bara i en ledande världsvaluta man kan räknas som miljonär, annars var varenda italienare miljonär innan euron infördes, men inte efter. USD är standardmåttet för detta, men man kan också titta på EUR, GBP eller CHF.

63.5% av hushållens tillgångar är finansiella (aktier, fonder, obligationer, bankmedel, klubbmedlemskap i bostadsrättsföreningar). 36.5% är således icke-finansiella tillgångar (främst bostäder, men också skogsmark etc). Skuldsättningsgraden är 19%, men skulder och tillgångar är som bekant ojämt fördelade och skulder består även när värderingen av tillgångar faller på börs och bostadsmarknad.

Endast 14.3% av bruttotillgångarna är likvida tillgångar som är lätt gripbara. Resten är upplåst i pensioner och bostäder. Skulderna om 19% är alltså större än de likvida tillgångarna.

Rapporten är publicerad i november och intecknar inte aktuell utveckling på bostadsmarknaden, utan sommarens rekordpriser i bostadsbubblan. Bostadspriserna har gjort att svenska hushålls nettoförmögenheter ökade kraftigt 2017, men en pendel svänger åt två håll ...

När det gäller tyska hushåll så ska man komma ihåg att man absorberade DDR, vilket drar ner läget rejält (jmf Polen). Ändå är man i median rikare än svenskarna i Tyskland. Kommer ni ihåg finanskrisens Irland? Irländarna är dubbelt så rika som svenskarna, apropå trams om Sverige som Nordens tigerekonomi...

söndag 30 juli 2017

Katarina Janouch igen...

Jag kan meddela - om nu någon är intresserad - att jag har delat Katarina Janouch två senaste blogginlägg till min facebook. Dels hennes läsarbrev om de nordafrikanska gatubarnen i Stockholm och dels hennes senaste intervju i tjeckisk tv om situationen i Sverige. Ingen kan förneka att hon har rätt. Det är tänkvärt och bra! Rekommenderas.

torsdag 13 juli 2017

Det går inte längre att tiga!

Svenska Dagbladets ledare idag.
En ledare är visserligen en enskild persons åsikt och ingenting annat. I detta fall också en obunden moderat sådan och vanligtvis alltså ingen absolut sanning. Detta är ett undantag (vilket är min privata åsikt).

Jag röstade på miljöpartiet i senaste valet (jag har fem gånger varit i Tjernobyl). I nästa val kommer jag antagligen att rösta på sossarna. Jag tycker att Stefan Löfvén är trygg, utrustad med civilkurage och har möjlighet att bli en god landsfader. 

Icke desto mindre instämmer jag med SvD:s ledare i analysen av dagens Sverige. Den är kort sagt huvudet på spiken. Om övriga partier (än det förfärliga SD) inte omgående inser hur det står till i landet, så kommer det rent ut sagt att gå åt helsefyr med musik. Det finns helt enkelt inget folkligt stöd för den invandringspolitik som för närvarande bedrivs. Problemet är att det kan inte sägas högt. Därför gror ilskan och hatet i det dolda. Det enda som märks är att SD växer. Ni som är politiker i mer rumsrena partier måste göra om, göra rätt och göra det nu. Annars blir det oroliga tider här i Sverige. 
Det går inte längre att tiga.

Ledaren:

Om allt fortsätter som hittills kommer SD att bli Sveriges största parti vid nästa val. De senaste tre riksdagsvalen har partiets röstandel fördubblats och inget tyder på att denna progression kommer att hejdas. Drivkraften bakom en så uppseendeväckande framryckning ligger inte i Jimmie Åkessons omorientering av partiet mot en mer salongsfähig invandringskritisk och folkhemsnostalgisk hållning. Det har givetvis varit förlösande för partiets bredare acceptans, men det är en mäktig våg av folkligt missnöje som til syvende og sidst förklarar partiets framgångar.

Missnöjet bottnar inte i en gryende rasism eller främlingsfientlighet. Så har många velat hävda, men utan det minsta sakliga stöd. Vad som däremot är påfallande och väldokumenterat är en växande oro över en misslyckad integration, som kopplas ihop med en tilltagande segregation, utanförskap och otrygghet. Att det sammanfaller med en rekordstor invandring, tiggeriets utbredning och hundratals ungdomars medverkan i Islamiska statens terrorkrig gör inte saken mindre bekymmersam.
Att inte erkänna detta och istället ge sig på SD:s väljare, som om de vore obotliga rasister, är inte bara att skjuta på budbäraren utan manar fram en ännu starkare reaktion mot vad som uppfattas som ett verklighetsförnekande ”etablissemang”.
Det är, kort sagt, inte bara dumt utan också kontraproduktivt.

Att hålla SD i politisk karantän har också varit kontraproduktiv. Det har inte alls bromsat partiets framväxt, snarare tvärtom: det har gett partiet en martyrstatus och ses av många som ett sätt att fly undan de frågor som SD tar upp. Dessutom uppfattas denna karantän som ett föga demokratiskt och djupt osvenskt förhållningssätt.

För drygt tio år sedan presenterade jag en studie där utanförskapsområdenas utbredning kartlades för första gången. Då var SD ett litet parti, men ingenting gjordes för att vända på den utveckling som i slutändan banade vägen för dess framgångar. Efter valet 2006, då partiet fick 2,9 procent av rösterna, skrev jag att ”mot bakgrund av valutgången borde strutspolitikens tid vara över. Alla förstår att om vi inte agerar snabbt och kraftfullt kan vi vara säkra på att det 2010 sitter en bunt Sverigedemokrater i riksdagen”. Och så blev det.

Denna morgon läser jag om granatattacker i Malmö och Paulina Neudings reportage om ambulanspersonalens utsatthet, särskilt i utanförskapsområdena. Henrik Johansson, ordförande för Alarm Ambulansförbundet, säger: ”Det är också skrämmande att se att man inte verkar vilja ta i det här i den politiska debatten. Det är som att det här problemet inte fanns”. Och det är just denna feghet som kommer att göra SD till Sveriges största parti.

Mauricio Rojas 
docent i ekonomisk historia

onsdag 21 juni 2017

Jag kan bara hoppas att han har fel...

En granne gjorde mig uppmärksam på en debattartikel i Aftonbladet från 30 juni 2008 skriven av Anders Lugn. Den är oerhört välskriven - jag förstår att han är journalist vid sidan av den militära karriären - en fröjd att läsa och fortfarande lika aktuell.

Anders Lugn är dessutom bror till Kristina och uppväxt i ett hus strax här intill vilket inte gör saken sämre. Jag har inte sett honom sedan vi var barn. Så roligt att få ta del av hans erfarenheter.


Sveriges väg mot katastrof

Anders Lugn: 
Så kan ett fantastiskt land med många goda människor förstöras av inbördeskrig

I mitten av 80-talet arbetade jag som kapten i den internationella FN-styrkan i Libanon. Därefter var jag många gånger i detta underbara land, sönderslitet av så många inbördes strider.
Hur är det möjligt att ett så fantastiskt land med så många goda människor kan begå detta kollektiva självmord?
Jag kunde hitta sex förhållanden som skapade förutsättningar för den libanesiska undergången:

1. Svaga gemensamma nationella värderingar.

2. Svag nationell krigsmakt.

3. Svag nationell polismakt.

4. Extremt god tillgång till vapen.

5. Stor tillgång till droger – alkohol till kristna, hasch till muslimer.

6. Känsla av vanmakt i befolkningen: ”det är ingen idé att kämpa för ett bättre liv... fogdarna tar ändå det jag skrapar ihop”.

Hemma i Sverige inser jag sakta men obehaglig säkert att just dessa faktorer i stigande utsträckning gäller även oss.
En och annan i bekantskapskretsen har satt mellanmjölken i vrångstrupen när jag hävdat dessa teser, men låt oss granska dem sakligt:

1. Svaga nationella värderingar
Den som varit i Norge 17 maj, i USA 4 juli eller i Frankrike 14 juli vet hur en nationaldag firas och hur nationell identitet känns ända in i benmärgen. I Sverige lär vi ha nationaldag den 6 juni, men vi vet inte riktigt om det beror på att Gustav Vasa valdes till kung den dagen år 1523, eller om det handlar om antagandet av 1809 års författning.

Herbert Tingsten drev på 50-talet tesen att ideologierna är döda. Likt de flesta stora tänkare var han flera decennier före sin tid. Högerpartiet låtsas vara arbetarparti och kommunisterna låtsas vara demokrater.

Palme är skjuten och mördaren går fri. Hockeyspelarna har vi sålt till Nordamerika och fotbollslandslaget har checkat in på äldreomsorgen. Kvar att vara stolta över är mellanmjölken och Jonas Gardell, vilket inte ger upphov till väldigt många nationella orgasmer.


2. Svag nationell krigsmakt
Redan när jag var med i krigsmakten i ett riktigt krig 1985 var krigsmakten på dekis. Vi hade två vakthundar – Zoltan och Immer hette de och de var båda blinda – för ytterligare skydd hade vi kulsprutepistoler konstruerade 1945. När vi skulle göra någonting farligt fick vi ringa den finska bataljonen för att få skjuts i deras pansarvagnar som passande nog hette Sisu.

Sedan dess har det bara blivit ynkligare.

Sten Tolgfors är så vitt jag vet en väldigt bra och kompetent person. Men att utse en vapenvägrare till försvarsminister skickar tydliga signaler till omvärlden om att vi inte har för avsikt att försvara vårt land med vapenmakt.

Det svenska försvaret läggs ner samtidigt som Ryssland upprustar, både militärt och ekonomiskt, genom att använda sina naturresurser i utpressningssyfte.

Fredrik Reinfeldts ambition är kanske att nedrusta Sverige så svårartat att vi måste gå med i Nato och därmed bli en lydstat på riktigt till USA, eller också är målet helt enkelt att fienden ska skratta ihjäl sig. Jag tror mest på den senare strategin.


3. Svag nationell polismakt
Sverige har tusentals kompetenta och ambitiösa poliser. Men de saknar organisation och ledning. De tvingas prioritera fotbollsmatcher och politiska möten, medan Svensson måste säkra sitt skydd genom grannsamverkan, privata vaktbolag och egna knytnävar.

4. Extrem god tillgång till vapen
Vi i Sverige ondgör oss gärna över den liberala vapenlagstiftningen i USA. Men faktum är att det är lättare att komma över ett legalt vapen i Nybro än i New York.

Här i Sverige går du en kvällskurs på ABF och tar jägarexamen. Sedan får du köpa sex gevär i militär prickskytteklass. Dessutom halvmantlad ammunition som skapar sådan skada att den enligt krigets lagar inte får användas mot människor.


5. Stor tillgång till droger
Gå ut på stan fredag kväll och be att få handla. Du kommer att bli förvånad. Det är inte speciellt dyrt heller...


6. Känsla av vanmakt i befolkningen
Här har vi den största utmaningen. Klyftorna i Sverige ökar. De rika blir rikare och de fattigare blir fattigare. Inte ens medelklassungdomar kan i dag komma in på bostadsmarknaden i våra stora städer.
Ska vi göra något, eller nöja oss med att bli offer?

FAKTA
Det sönderslitna Libanon på 1980-talet – och Sverige på 2000-talet. Kontrasterna kunde inte vara större – eller?

Före detta FN-officeren Anders Lugn listar sex oroande tecken i Libanon som kan skönjas också i vårt till synes trygga mellanmjölksland, med nedlagt försvar och falnande minnen av ett fotbollslandslag.

Skämt åsido: Ska vi göra något?

Anders Lugn


55+, Hongkong, Shanghai och Stockholm, tidigare FN-officer. Journalist och rådgivare i kommunikation och ledarskap.

söndag 21 maj 2017

Otäck Assange ruvar på hämnd. Kriget har bara börjat, säger han.

Julian Assange, den fege mannen som stängde in sig på Ecuadors ambassad i London för att slippa stå för sina gärningar, kan efter sju år fira att den svenska våldtäktsutredningen mot honom har lagts ned. Allt medan offren tvingas stå där kränkta och utskämda av allt skitprat. 

Assange själv är emellertid inte glad. Han lovar heligt att minsann aldrig glömma eller förlåta den oförrätt han tycker sig ha varit utsatt för och lurar helt uppenbart på hämnd. 
- Kriget har bara börjat!

Jag känner bara alltför väl igen stilen. Den här sortens människor är mycket farliga. Rent rättsligt är det dessutom minst sagt tveksamt, om beslutet var det rätta. Det behöver man inte vara en Einstein för att förstå. 


Advokat Elisabeth Massi Fritz skriver i en krönika i Expressen:




”Jubel när våldtäktsutredningen mot Julian Assange läggs ner.” Så inledde Rapport sin nyhetssändning på fredagskvällen. Assange hade återigen gått ut på balkongen tillhörande Ecuadors ambassad i London, och i fullt dagsljus stått där och sagt att han nekats tillgång till solljus i snart fem år. Ett påstående lika uppenbart falskt som det mesta han har sagt om den svenska brottsutredningen sedan den inleddes i augusti 2010.

Min klient tog del av åklagarnas beslut att lägga ner förundersökningen om våldtäkt via media. Ansvarig åklagare Marianne Ny och Ingrid Isgren säkerställde inte ens att hon var informerad med ett grundligt och motiverat nedläggningsbeslut innan de offentliggjorde det till media.

Därefter följde en pressträff på polishuset på Kungsholmen i Stockholm och intervjuer med media där överåklagare Marianne Ny bland annat uttryckte lättnad över att slippa hantera så många förfrågningar om utlämning av offentlig handling som hon och hennes kollegor, i och med medieintresset för Assange-utredningen, tvingats hantera. Vad skönt det måste vara för åklagarmyndigheten att slippa det framöver.

I ett uppenbart försök att rädda åklagarmyndighetens anseende medverkade överåklagare Marianne Ny bland annat i Aktuellt där hon försökte ge en logisk förklaring till varför man inte sagt ett ord tidigare om att de i november förra året hade misslyckats att delge Julian Assange misstanke om brott, och på grund av detta enda försök ansåg det hopplöst att försöka med samma sak igen. En helt ny uppgift för mig och min klient.

... (klipp)

Assange kan uppenbarligen stå där på balkongen i solljuset och hävda att han har nekats solljus i fem år, släppas fri mot borgen för att sedan gömma sig på en ambassad och påstå att han har varit frihetsberövad sedan 2010, förtala och kränka min klient i oändlighet, förvränga fakta i år efter år, och ändå äras med rubriker som ”jubel när våldtäktsutredningen mot Julian Assange läggs ner” av den största tv-kanalen i ”världens mest jämställa land”.

En av Assanges många advokater har uttalat sig i media att Assange avser söka asyl i Frankrike. Det är givetvis ingen förvåning att han aldrig har haft för avsikt att flytta till Ecuador, eller att han vill bo i ett land känt för att husera och skydda Roman Polanski från utlämning till USA där han är dömd för att ha våldtagit en 13-årig flicka.

Den här brottsutredningen visar med all önskvärd tydlighet att de som utsätts för sexualbrott fortfarande behandlas förskräckligt i Sverige. Den visar hur långt människor går för att försvara misstänkta våldtäktsmän. Den visar hur högt pris ett brottsoffer får betala om hon vågar tro på grundstenen i vår rättsstat: att alla är lika inför lagen.

Hade åklagare Eva Finné läst lagboken och hade överåklagare Marianne Ny vågat anhålla en utländsk misstänkt utan hemvist i Sverige så hade min klient aldrig behöva genomgå det helvete som präglat hennes liv de senaste 6,5 åren.

Åklagarmyndigheten, den svenska polisen och media borde verkligen skämmas för hur de har handlagt och bevakat förundersökningen mot Julian Assange, och framför allt: hur de har behandlat min klient.

Och Julian Assange: du kan aldrig vinna."

Läs hela krönikan här.


Jag håller med Elisabeth Massi Fritz. Hur är det möjligt att man på bekostnad av brottsoffren kan ge efter för den här utpressningssituationen? Vad säger det om det svenska rättsväsendet? 

Det är inte det minsta synd om Julian Assange. Han har själv av egen vilja stängt in sig på Ecuadors ambassad för att undkomma rättvisan. Ingen annan än han själv har förpassat honom dit. 

Om Sverige och häktningen säger han nu:
- Det är inte så en civiliserad stat ska bete sig.

Jo, det är det. Exakt så. Man inställer sig till förhör om man kallas. Varken mer eller mindre. 

Vem tror Assange att han är? 
Det är som Assange man inte ska bete sig. 
Var och en ska stå för sina gärningar helt enkelt.

Assange har skyllt på sin rädsla för utlämning till USA för att avstå att som alla andra kallade inställa sig till förhör i Stockholm. Och vems fel är det att USA vill ställa honom inför rätta? Hans eget helt och hållet.
Han har själv tråcklat ihop den situation han befinner sig i. 

Det är inte - och har aldrig varit - det minsta synd om Julian Assange.
Han kan gott sitta kvar i sin självvalda husarrest.


Inte för att han är man 
- som mina belackare kommer att påstå att jag menar -
utan på grund av de gärningar han själv gjort sig skyldig till. 
Skillnaden mellan honom och andra brottslingar är att han har satt sig över lagen och lyckats komma undan med det. 
Nu också med hjälp av den svenska så kallade rättvisan. 

- Jag har vunnit, säger han till och med. Av rapporteringen i media får man till och med känslan av att offren nu erkänt att de ljugit. Men så är alltså inte fallet. De har svikits av myndigheten helt enkelt, hjälplösa lämnats ut till vargarna.

Hos mig väcker det bara avsky. Särskilt som Assage uppenbarligen ruvar på hämnd.

Scotland Yard har bekräftat att de tänker gripa Assange om han lämnar ambassaden. Enligt Londonpolisen kan han gripas för att han bröt mot villkoren för sin borgen då han lämnade sin husarrest och ansökte om asyl i Ecuadors ambassad.

Polisen har bevakat byggnaden dygnet runt mellan 2012 och 2015, men då det blev klart att det kostat myndigheterna drygt 136 miljoner kronor trappades bevakningen ner.

De brittiska myndigheterna har ännu inte bekräftat om de tagit emot en utlämningsbegäran av USA. Premiärminister Theresa May har hållit ärendet på avstånd. Hon har sagt att det är ett ärende för polisen och att Storbritannien tar ställning till begäran om utlämning ”fall för fall”.

Jag hoppas att de griper honom.
Är han så oskyldig som han påstår så har han ingenting att frukta.