År 2016 får My Martens ett anonymt brev vilket blir starten på en nio år lång mardröm. Rykten, falska myndighetsanmälningar och en hatisk Flashbacktråd förstör hennes liv. Tillsammans med den före detta polisen Klara inleder My jakten på sanningen.
Avsnitt 2 "Jag har börjat misstänka mina närmaste!"
My är desperat efter svar och misstänker allt och alla. Klara, före detta polis, räver bakåt i tiden. De anonyma breven är poststämplade i Årsta, en ledtråd som tar utredningen vidare. En handstilsexpert kallas in för att analysera innehållet.
Avsnitt 3 - "My, vi vet vem din stalker är"
Sista delen. Den före detta polisen Klara gör ett efterlängtat genombrott och en oanad vändning avslöjar sanningen. My börjar förstå hur allt hänger ihop - breven, nättrollen och Flashbacktråden.
Hade en stalker Rania Shemoun Olsson får i likhet med andra kvinnliga kollegor och offentliga personer utstå olika former av elakheter på sociala medier. Men för många år sedan hade hon en stalker efter sig. – Det var en fruktansvärd tid. Först bedyrade han sin kärlek och när den inte blev besvarad blev det dödshot. Jag skulle dödas på många olika sätt. Det kom också ett brev med bajs som TV4:s personal upptäckte. Till slut blev det rättegång, men han dök inte upp där.
Bedårad av sin egen spegelbild Narkissos av Jules-Cyrille Cave
Liten lathund
AI:
Förändrad verklighetsuppfattning är när en person har svårt att skilja på fantasi och verklighet, vilket kan leda till upplevelser som hallucinationer (att se eller höra saker som inte finns) och vanföreställningar (starkt förvrängda övertygelser). Det är ett kärnsymtom vid psykos, som kan vara en del av flera olika psykiska sjukdomar, som schizofreni.
AI:
Att anklaga andra för sina egna gärningar kallas för skuldförskjutning och är en form av härskarteknik. Det är ett sätt att undvika ansvar genom att lägga skulden på någon annan, ofta genom att använda tekniker som "gaslighting" för att få den andra att ifrågasätta sin egen verklighetsuppfattning. Denna typ av beteende kan också kopplas till en narcissistisk eller psykopatisk personlighetsstörning.
AI:
Hat är en stark känsla av avsky och motvilja mot någon eller något, ofta kopplat till ilska och förakt. Det kan vara en känsla eller en handling, som att kränka någon verbalt eller skriftligt.
Hat kan uttryckas genom att kränka, skrämma eller skada en person. Exempel är nedsättande kommentarer, trakasserier och förföljelse, ofta på sociala medier ("näthat").
Obefogat hat grundas på fördomar och negativa föreställningar, inte på rationella skäl eller fakta.
AI: Illasinnad betyder att vara elak eller ha onda avsikter, att vilja andra illa. Ordet beskriver en person som har en negativ eller skadlig inställning och inte agerar av godhet.
AI:
Narcissistisk personlighetsstörning: Kan innebära en starkt skör självkänsla, en känsla av överlägsenhet och brist på empati, vilket kan leda till hatiskhet mot andra som inte uppfyller deras förväntningar. Det är viktigt att söka professionell hjälp om du upplever dessa symtom för att få rätt diagnos och behandling.
Läs mer om narcissistisk personlighetsstörning här
AI:
Psykopati är ett psykologiskt begrepp för en personlighetsstörning som kännetecknas av en bristande empati och förmåga att känna skuld eller ånger, ofta kombinerat med en ytlig charm, manipulativitet, grandios självbild och impulsivitet. En psykopat är en individ som uppvisar dessa drag och kan utnyttja andra för sina egna mål utan hänsyn till deras känslor eller konsekvenserna av sina handlingar. Psykopati är inte en officiell diagnos i sig, utan den diagnos som är närmast relaterad i den psykiatriska litteraturen är "antisocial personlighetsstörning".
Annika Sundbaum-Melin, folkbokförd som Annika Märta Fredrika Cecilia Sundbaum Vretman, född 22 juni 1962, död 1 november 2018, var en svensk journalist och författare.
Genom Aftonbladet gjorde hon sig ett namn som rockrecensent och blev sedermera även känd för sina personliga och orädda krönikor. WikipediaFödd: 1962 (ålder 56 år)
Annikas bortgång är outhärdligt sorglig! Hon skrev böckerna: - Singel i Sumpan 2001 - Hon och han: en kärlekshistoria 2005
Annika Sundbaum-Melin – en skribent med stort rättspatos och rolig som fan
Annika Sundbaum-Melin har avlidit, blott 56 år gammal.
Hon skrev mycket om hårdrock och Melodifestivalen i Aftonbladet. Efter romanen ”Singel i Sumpan” fortsatte hon sedan som taleskvinna för ensamstående mammor, för fattiga och utsatta och för sitt Sundbyberg.
– Hon var grym, den bästa värvningen jag gjorde. På den tiden fanns det inte många tjejer som skrev om musik och framför allt inte hårdrock. Hon hade ibland obekväma åsikter, men vågade stå för dem, säger Lasse Anrell, dåvarande nöjeschef.
Aftonbladets nöjesredaktion var 1987, när Annika Sundbaum-Melin kom dit, en ganska grabbig avdelning.
Så hon kom in som en frisk fläkt. Som 25-årig kvinna var hon vad som då ansågs nästan ”grabbigt” frispråkig på ett sätt som inte sällan fick oss några år äldre manliga arbetskamrater att rodna. Vi bombarderades med åsikter om både våra egna liv och bekännelser ur hennes eget. Samma sak när hon skrev i tidningen. Hon funderade aldrig ängsligt över om hennes åsikter om musik, film, teater eller vad det nu var låg rätt i tiden eller inte.
Den påtänkta filmen blev aldrig av
Hon drog en lans för hårdrocken när den musikstilen inte alls var lika älskad av medierna som nu. Hon bevakade Melodifestivalen, som då var ett stort evenemang en gång om året, inte hela våren. Feminist var hon, självklart, men hennes krönikor var föga politiskt korrekta.
Annikas framgångsrika självbiografiska roman ”Singel i Sumpan” gavs ut av Norstedts 2001. Undertiteln – Hur man överlever första året som ensamstående mamma med hjälp av snälla grannar, Treo och ett och annat ragg – beskriver väl vad den handlade om.
Den påtänkta filmen blev aldrig av. I rätt händer skulle en film eller tv-serie av boken även i dag bli en tankeväckande historia om en sällan skildrad verklighet.
Hon utsågs till Årets Sundbybergare
Annikas liv som frilansjournalist och ensamstående tvåbarnsmor blev ibland både kaotiskt och föga inkomstbringande. På sin blogg skrev hon inlägg om allt från klass och fattigdom till sitt älskade Sundbyberg, där hon också förde en kamp mot ombildandet av hyres- till bostadsrätter.
Hon utsågs till Årets Sundbybergare 2006.
Vid sidan av sitt rättspatos, var hon alltid rolig som fan. Väldigt lätt att tycka om.
Annika Sundbaum-Melin gick bort efter en kort tids sjukdom.
***
Annika skrev på instagram den 23 oktober att hon hade drabbats av lungemboli och blodcancer. Det första är ofta en följd av det andra och det var cancern som tog hennes liv. Annika skrev: - Plötsligt händer det. Det är lite svårt att ta in. Men jag har haft ett bra liv. Ska jag dö får det gå fort.
Annika var/är svårt drabbad av en ondsint stalker, en person som bedriver en lika grov och smutsig som orättfärdig smutskastningskampanj mot henne som hon inte kunnat försvara sig mot. Precis som han gjort mot 12-15 andra svårt drabbade mobboffer de senaste 20 åren. Annika är den tredje av hans offer som inte får leva vidare. Två har sålt sig till djävulen för att rädda sina egna skinn och minst en har försvunnit utomlands.
Stalkern förstörde de sista tio åren av Annikas liv.
Om det berättar hon utförligt på flera ställen i sin blogg Det finns även annan dokumentation. Annika fick ingen hjälp av någon. Alla hennes vänner valde att blunda, livrädda för att själva drabbas. Hon slipper honom nu. Det är det enda vi kan glädja oss åt. Hade hon fått leva, är det ingen som helst tvekan om, att han hade gett henne ett fullständigt helvete framöver. Inte minst på grund av allt som står att läsa i hennes blogg.
Så, Vila i frid nu Annika! Får du möjlighet kan du gott spöka för fanskapet! Det har han verkligen gjort sig förtjänt av.
Vi fick en förfrågan om att göra Stalker på engelska och fick dessutom en engelsk text av en professionell textförfattare som - på grund av en stalker - önskar vara anonym. Här är en första inspelning. Vi får se hur mycket vi måste ändra...
Tommy Aperia: Our Swedish song "Stalker" has been recognised even in the USA there an American Songwriter wrote his own lyric to my song in english, recorded this week with Monica Antonsson in the studio. (In the Swedish version, the lyric was made of Monica) Monica was also recording my ballad with her Swedish lyric and voice "Tänker på dig" this week.
VÅLD OCH TRAKASSERIER PÅ NÄTET MOT KVINNOR I SVERIGE
Av: Katarina Bergehed
Sakkunnig kvinnors rättigheter, Amnesty International Sverige
Publicerad: 31 Maj 2018
Den här texten publicerades den 20 november 2017 på Amnestys tidigare blogg, Uttryck. Den återpublicerades här på amnesty.se den 31/5 2018.
Den senaste tiden har sexuellt våld och trakasserier mot kvinnor uppmärksammats stort genom #metoo. Kvinnor i alla åldrar har tröttnat på att hålla tyst om de övergrepp och kränkningar de utsätts för på jobbet, i vardagslivet och i nöjeslivet. Det tycks inte finnas några fredade zoner – inte ens hemma, ensam framför datorn.
En ny undersökning från Amnesty om nätbaserade kränkningar och trakasserier mot kvinnor visar att nära en fjärdedel av de tillfrågade kvinnorna hade erfarenhet av att minst en gång ha varit utsatta för sådana trakasserier eller kränkningar, från 16 procent av kvinnorna i Italien till 33 procent i USA. Undersökningen omfattar kvinnor mellan 18-55 år i åtta länder: Danmark, Italien, Nya Zeeland, Polen, Spanien, Sverige, Storbritannien och USA. Undersökningen gjordes av Ipsos MORI.
Att internet är en otrygg plats för många är ingen nyhet. Inte heller att kvinnohat, sexism och hot frodas i sociala medier som Facebook och Twitter, och andra webbforum. Amnestys undersökning fokuserar dock på vilka konsekvenser hotfullt och kränkande språk, bilder, hot om fysiskt och/eller sexuellt våld får för de som utsätts. Resultatet ger en fingervisning om hur allvarligt och skadligt näthatet mot kvinnor faktiskt är.
Kvinnor i Sverige
Trots årtionden av jämställdhetsarbete kan samma mönster skönjas i Sverige som i övriga undersökta länder. Av 500 tillfrågade kvinnor i Sverige uppgav 147, motsvarande 29 procent, att de någon gång utsatts för kränkningar och trakasserier på internet. 19 procent av de tillfrågade uppgav att de hade utsatts vid mer än ett tillfälle. 99 kvinnor svarade i mer detalj på var, hur och vilka konsekvenser det fått för dem personligen.
Erfarenheten av kränkningar och trakasserier var betydligt mer utbredd i den yngsta gruppen i undersökningen än i den äldsta.
Nätet skiljer sig inte från samhället i stort när det handlar om diskriminering av och våld mot flickor och kvinnor. Det tar sig ofta uttryck i sexistiska eller kvinnofientliga kommentarer och hot om fysiskt eller sexuellt våld. De kränkningar och trakasserier som kvinnor utsätts för är alltså ofta kopplat till deras kön, men även andra aspekter av deras identitet, såsom etnicitet eller sexuell läggning. Här skiljer sig inte Sverige från andra länder.
Om vi tittar närmare på vad som döljer sig bakom kvinnornas erfarenheter av “kränkningar och trakasserier” i Sverige ser vi att:
70 procent uppgav att de utsatts för allmänt kränkande språkbruk eller kommentarer riktade mot sin person
Drygt 48 procent uppgav att de utsatts för sexistiska eller kvinnofientliga kommentarer riktade mot sin person
Över 27 procent uppgav att de fått direkta eller indirekta hot om fysiskt eller sexuellt våld riktat mot sin person
19 procent hade utsatts för rasistiskt språkbruk eller rasistiska kommentarer riktade mot sin person
Närmare 9 procent hade utsatts för homofobiskt eller transfobiskt språkbruk eller kommentarer riktade mot sin person
Drygt 8 procent hade fått intima bilder av sig utlagda på nätet utan att ha gett sitt medgivande
Drygt 7 procent hade fått sina personuppgifter publicerade på nätet i syfte att åsamka rädsla eller stress.
I nästan två tredjedelar av fallen uppgav kvinnorna att de inte kände den eller de personer som låg bakom kränkningarna och trakasserierna (knappt 65 %). I drygt 27 procent var det fråga om en person som kvinnan kände personligen. I drygt 14 procent av fallen handlade det om en nuvarande eller tidigare partner.
Konsekvenser för den som utsätts
Effekterna av att utsättas för kränkande kommentarer, hot om sexuellt våld, rasism eller få dina privata bilder eller uppgifter spridda försvinner inte i samma stund som du loggar ut.
Amnestys undersökning pekar tvärtom på förödande konsekvenser för dem som utsätts.
Många av de tillfrågade kvinnorna i den svenska studien uppgav att de fått allvarliga psykologiska besvär, som en direkt följd av de kränkningar och trakasserier de utsatts för på sociala media.
39 procent uppgav att de fruktat för sin fysiska säkerhet
18 procent uppgav att de känt oro för sin familjs säkerhet
Två tredjedelar av de kvinnor som utsatts uppgav att de hade en känsla av maktlöshet vad gäller sin förmåga att bemöta kränkningarna och trakasserierna
67 procent angav att de fått sömnproblem
Drygt 60 procent upplevde sämre självkänsla eller brist på självförtroende
58 procent hade upplevt panikattacker, ångest eller stress
Över hälften hade upplevt en känsla av isolering eller ett behov att dra sig undan
Över hälften uppgav att de hade svårare att fokusera på vardagsuppgifter
Över hälften uppgav att de bävat inför tanken på att använda internet eller sociala medier
Över hälften upplevde en känsla av oro när de får e-post eller notiser från sociala medier
48 procent upplevde humörsvängningar
46 procent upplevde att de hade svårt att koncentrera sig längre stunder
38 procent upplevde att de inte kunnat slutföra det de vanligtvis skulle ha gjort en vanlig dag
31 procent uppgav att de upplevt sig mindre förmögna att fatta vardagliga beslut
Konsekvenser i samhället
Nätbaserade kränkningar, hot och trakasserier – det som ofta brukar benämnas som näthat – får allvarliga konsekvenser. Inte bara för individen utan för samhället i stort.
Internet och sociala medier har revolutionerat vår möjlighet att uttrycka oss och kommunicera med andra samt ta del av och sprida information. Det gäller inte minst i Sverige, vars invånare ofta beskrivs som “världens mest uppkopplade folk”. Sociala medier är en viktig arena där individer kan utöva sin yttrandefrihet, men näthat utgör ett direkt hot mot detta och riskerar att tysta människors röster. Kränkningar, hot och trakasserier kan leda till självcensur eller att individer helt avstår från att uttrycka sina åsikter på sociala medier – eller helt slutar att använda dem.
I Amnestys undersökning uppgav 23 procent av de kvinnor som utsatts för kränkningar och trakasserier på nätet i Sverige, att de slutat posta sådant som uttrycker deras åsikter i vissa frågor. Vidare svarade 32 procent att de använder sociala medier lite eller mycket mindre än tidigare. 7 procent har helt slutat använda de sociala medier där kränkningarna skett.
Yttrandefrihet omfattar inte hat eller våld
Alla typer av nätbaserat våld och näthat måste bekämpas. Amnesty understryker vikten av att regeringar världen över, inklusive i Sverige, ser till att lagar, policies, praxis och utbildning är på plats och fungerar för att förebygga och få ett slut på trakasserier och våld mot kvinnor online. Samtidigt får inte näthat användas som en ursäkt för att minska yttrandefriheten.
Från Amnestys sida konstaterar vi att yttrandefriheten även skyddar uttryck som kan upplevas som anstötliga, sårande eller störande. Men yttrandefriheten kan aldrig användas för att förespråka hat och våld.
Många av Sveriges lagar som ska skydda individen från integritetskränkningar från andra, tillkom långt före internet och måste uppdateras. Regeringen lade nyligen fram en proposition om att stärka det straffrättsliga skyddet för den personliga integriteten. I den föreslås bland annat att ett nytt brott införs: olaga integritetsintrång, som gör det straffbart att göra intrång i någon annans privatliv genom att sprida integritetskänsliga bilder och uppgifter. Dessutom föreslås att bestämmelserna om olaga hot, ofredande och förolämpning uppdateras och förtydligas för att bättre kunna täcka in sådana brott som begås på internet. Detta blir ett viktigt steg för utvecklingen av trygghet på nätet.
Men inte bara regeringar måste agera. Även företagen som tillhandahåller sociala medieplattformar har ett stort ansvar. De måste intensifiera arbetet för att alla – inte minst flickor och kvinnor – fritt kan använda deras plattformar utan rädsla och fruktan.
* Undersökningen genomfördes av Ipsos MORI, som använde sig av en nätbaserad enkät. 500 kvinnor mellan 18-55 år i varje land ingår i undersökningen och och urvalet avseende kvinnornas ålder, region och yrkesverksamhet återspeglar den proportionella andelen i befolkningen i respektive land. Urvalet är nationellt representativt för respektive land. Felmarginalen för varje land varierar mellan 3-4 %.
Fyra typer av stalkers:
Henrik Belfrage, professor i kriminologi, har delat upp förföljarna i fyra olika typer:
Den före detta partnernEn person som har svårt att acceptera en brytning och förföljer sin tidigare partner. Den före detta partnern är den vanligaste typen av den förföljare. Den har också störst risk för att bli våldsam.
Den socialt inkompetente En person som inte förstår det sociala spelet och inte kan ta ett nej. Den socialt inkompetente kan inte tolka det personer säger utan tror att det betyder det han vill. Den hämndlystne Kämpar för att få upprättelse. Här återfinns exempelvis rättshaveristen som vill få upprättelse genom att exempelvis trakassera beslutsfattare med anonyma brev.
Erotomanen Erotomani är en psykisk sjukdom. Personen är besatt av en person och tror att känslorna är besvarade. Personen kan tro att de redan har en kärleksrelation fast de inte har det. Personerna kanske inte ens har träffats. Erotomaner kan ofta förfölja kända personer.
