Näthatare och stalkers...

Sant och bra om näthat och stalkers

https://www.amnesty.se/aktuellt/vald-och-trakasserier-pa-natet-mot-kvinnor-i-sverige/

VÅLD OCH TRAKASSERIER PÅ NÄTET MOT KVINNOR I SVERIGE

Av: Katarina Bergehed  

Sakkunnig kvinnors rättigheter, Amnesty International Sverige
Publicerad: 31 Maj 2018
Den här texten publicerades den 20 november 2017 på Amnestys tidigare blogg, Uttryck. Den återpublicerades här på amnesty.se den 31/5 2018.

Den senaste tiden har sexuellt våld och trakasserier mot kvinnor uppmärksammats stort genom #metoo. Kvinnor i alla åldrar har tröttnat på att hålla tyst om de övergrepp och kränkningar de utsätts för på jobbet, i vardagslivet och i nöjeslivet. Det tycks inte finnas några fredade zoner – inte ens hemma, ensam framför datorn.

En ny undersökning från Amnesty om nätbaserade kränkningar och trakasserier mot kvinnor visar att nära en fjärdedel av de tillfrågade kvinnorna hade erfarenhet av att minst en gång ha varit utsatta för sådana trakasserier eller kränkningar, från 16 procent av kvinnorna i Italien till 33 procent i USA. Undersökningen omfattar kvinnor mellan 18-55 år i åtta länder: Danmark, Italien, Nya Zeeland, Polen, Spanien, Sverige, Storbritannien och USA. Undersökningen gjordes av Ipsos MORI.

Att internet är en otrygg plats för många är ingen nyhet. Inte heller att kvinnohat, sexism och hot frodas i sociala medier som Facebook och Twitter, och andra webbforum. Amnestys undersökning fokuserar dock på vilka konsekvenser hotfullt och kränkande språk, bilder, hot om fysiskt och/eller sexuellt våld får för de som utsätts. Resultatet ger en fingervisning om hur allvarligt och skadligt näthatet mot kvinnor faktiskt är.

Kvinnor i Sverige

Trots årtionden av jämställdhetsarbete kan samma mönster skönjas i Sverige som i övriga undersökta länder. Av 500 tillfrågade kvinnor i Sverige uppgav 147, motsvarande 29 procent, att de någon gång utsatts för kränkningar och trakasserier på internet. 19 procent av de tillfrågade uppgav att de hade utsatts vid mer än ett tillfälle. 99 kvinnor svarade i mer detalj på var, hur och vilka konsekvenser det fått för dem personligen.

Erfarenheten av kränkningar och trakasserier var betydligt mer utbredd i den yngsta gruppen i undersökningen än i den äldsta.

Nätet skiljer sig inte från samhället i stort när det handlar om diskriminering av och våld mot flickor och kvinnor. Det tar sig ofta uttryck i sexistiska eller kvinnofientliga kommentarer och hot om fysiskt eller sexuellt våld. De kränkningar och trakasserier som kvinnor utsätts för är alltså ofta kopplat till deras kön, men även andra aspekter av deras identitet, såsom etnicitet eller sexuell läggning. Här skiljer sig inte Sverige från andra länder.

Om vi tittar närmare på vad som döljer sig bakom kvinnornas erfarenheter av “kränkningar och trakasserier” i Sverige ser vi att:

• 70 procent uppgav att de utsatts för allmänt kränkande språkbruk eller kommentarer riktade mot sin person
• Drygt 48 procent uppgav att de utsatts för sexistiska eller kvinnofientliga kommentarer riktade mot sin person
• Över 27 procent uppgav att de fått direkta eller indirekta hot om fysiskt eller sexuellt våld riktat mot sin person
• 19 procent hade utsatts för rasistiskt språkbruk eller rasistiska kommentarer riktade mot sin person
• Närmare 9 procent hade utsatts för homofobiskt eller transfobiskt språkbruk eller kommentarer riktade mot sin person
• Drygt 8 procent hade fått intima bilder av sig utlagda på nätet utan att ha gett sitt medgivande
• Drygt 7 procent hade fått sina personuppgifter publicerade på nätet i syfte att åsamka rädsla eller stress.

I nästan två tredjedelar av fallen uppgav kvinnorna att de inte kände den eller de personer som låg bakom kränkningarna och trakasserierna (knappt 65 %). I drygt 27 procent var det fråga om en person som kvinnan kände personligen. I drygt 14 procent av fallen handlade det om en nuvarande eller tidigare partner.

Konsekvenser för den som utsätts

Effekterna av att utsättas för kränkande kommentarer, hot om sexuellt våld, rasism eller få dina privata bilder eller uppgifter spridda försvinner inte i samma stund som du loggar ut.

Amnestys undersökning pekar tvärtom på förödande konsekvenser för dem som utsätts.

Många av de tillfrågade kvinnorna i den svenska studien uppgav att de fått allvarliga psykologiska besvär, som en direkt följd av de kränkningar och trakasserier de utsatts för på sociala media.

• 39 procent uppgav att de fruktat för sin fysiska säkerhet
• 18 procent uppgav att de känt oro för sin familjs säkerhet
• Två tredjedelar av de kvinnor som utsatts uppgav att de hade en känsla av maktlöshet vad gäller sin förmåga att bemöta kränkningarna och trakasserierna
• 67 procent angav att de fått sömnproblem
• Drygt 60 procent upplevde sämre självkänsla eller brist på självförtroende
• 58 procent hade upplevt panikattacker, ångest eller stress
• Över hälften hade upplevt en känsla av isolering eller ett behov att dra sig undan
• Över hälften uppgav att de hade svårare att fokusera på vardagsuppgifter
• Över hälften uppgav att de bävat inför tanken på att använda internet eller sociala medier
• Över hälften upplevde en känsla av oro när de får e-post eller notiser från sociala medier
• 48 procent upplevde humörsvängningar
• 46 procent upplevde att de hade svårt att koncentrera sig längre stunder
• 38 procent upplevde att de inte kunnat slutföra det de vanligtvis skulle ha gjort en vanlig dag
• 31 procent uppgav att de upplevt sig mindre förmögna att fatta vardagliga beslut

Konsekvenser i samhället

Nätbaserade kränkningar, hot och trakasserier – det som ofta brukar benämnas som näthat – får allvarliga konsekvenser. Inte bara för individen utan för samhället i stort.

Internet och sociala medier har revolutionerat vår möjlighet att uttrycka oss och kommunicera med andra samt ta del av och sprida information. Det gäller inte minst i Sverige, vars invånare ofta beskrivs som “världens mest uppkopplade folk”. Sociala medier är en viktig arena där individer kan utöva sin yttrandefrihet, men näthat utgör ett direkt hot mot detta och riskerar att tysta människors röster. Kränkningar, hot och trakasserier kan leda till självcensur eller att individer helt avstår från att uttrycka sina åsikter på sociala medier – eller helt slutar att använda dem.

I Amnestys undersökning uppgav 23 procent av de kvinnor som utsatts för kränkningar och trakasserier på nätet i Sverige, att de slutat posta sådant som uttrycker deras åsikter i vissa frågor. Vidare svarade 32 procent att de använder sociala medier lite eller mycket mindre än tidigare. 7 procent har helt slutat använda de sociala medier där kränkningarna skett.
Yttrandefrihet omfattar inte hat eller våld

Alla typer av nätbaserat våld och näthat måste bekämpas. Amnesty understryker vikten av att regeringar världen över, inklusive i Sverige, ser till att lagar, policies, praxis och utbildning är på plats och fungerar för att förebygga och få ett slut på trakasserier och våld mot kvinnor online. Samtidigt får inte näthat användas som en ursäkt för att minska yttrandefriheten.


Från Amnestys sida konstaterar vi att yttrandefriheten även skyddar uttryck som kan upplevas som anstötliga, sårande eller störande. Men yttrandefriheten kan aldrig användas för att förespråka hat och våld.

Många av Sveriges lagar som ska skydda individen från integritetskränkningar från andra, tillkom långt före internet och måste uppdateras. Regeringen lade nyligen fram en proposition om att stärka det straffrättsliga skyddet för den personliga integriteten. I den föreslås bland annat att ett nytt brott införs: olaga integritetsintrång, som gör det straffbart att göra intrång i någon annans privatliv genom att sprida integritetskänsliga bilder och uppgifter. Dessutom föreslås att bestämmelserna om olaga hot, ofredande och förolämpning uppdateras och förtydligas för att bättre kunna täcka in sådana brott som begås på internet. Detta blir ett viktigt steg för utvecklingen av trygghet på nätet.

Men inte bara regeringar måste agera. Även företagen som tillhandahåller sociala medieplattformar har ett stort ansvar. De måste intensifiera arbetet för att alla – inte minst flickor och kvinnor – fritt kan använda deras plattformar utan rädsla och fruktan.
* Undersökningen genomfördes av Ipsos MORI, som använde sig av en nätbaserad enkät. 500 kvinnor mellan 18-55 år i varje land ingår i undersökningen och och urvalet avseende kvinnornas ålder, region och yrkesverksamhet återspeglar den proportionella andelen i befolkningen i respektive land. Urvalet är nationellt representativt för respektive land. Felmarginalen för varje land varierar mellan 3-4 %.

Fyra typer av stalkers:

Henrik Belfrage, professor i kriminologi, har delat upp förföljarna i fyra olika typer:

Den före detta partnernEn person som har svårt att acceptera en brytning och förföljer sin tidigare partner. Den före detta partnern är den vanligaste typen av den förföljare. Den har också störst risk för att bli våldsam.

Den socialt inkompetente
En person som inte förstår det sociala spelet och inte kan ta ett nej. Den socialt inkompetente kan inte tolka det personer säger utan tror att det betyder det han vill.

Den hämndlystne
Kämpar för att få upprättelse. Här återfinns exempelvis rättshaveristen som vill få upprättelse genom att exempelvis trakassera beslutsfattare med anonyma brev.

Erotomanen
Erotomani är en psykisk sjukdom. Personen är besatt av en person och tror att känslorna är besvarade. Personen kan tro att de redan har en kärleksrelation fast de inte har det. Personerna kanske inte ens har träffats. Erotomaner kan ofta förfölja kända personer.