vill jag härmed meddela att alla mina bloggar som ska vara stängda också ÄR stängda den 29 december 2019 klockan 10:27. Skärpt bevakning från och med nu.
Den 29 decenber 2019 kl 23:44 Den 30 december 2019 kl 14.32
Den 31 december 2019 kl 14:27 Den 1 januari 2020 kl 05.34
Den 2 januari 2020 kl 20:16 Den 3 januari 2020 kl 06:36
Den 3 januari 2020 kl 14:17 Den 4 januari 2020 kl 13:18
Den 5 januari 2020 kl 22:23 Den 6 januari 2020 kl 11:36
Den 7 januari 2020 kl 16:54 Den 8 januari 2020 kl 13:18
Den 8 januari 2020 kl 22:23 Den 9 januari 2020 kl 15:38
Den 10 januari 2020 kl 10:09 Den 11 januari 2020 kl 22:11
Den 12 januari 2020 kl 07.22 Den 13 januari 2020 kl 12:42
Den 14 januari 2020 kl 11.53 Den 15 januari 2020 kl 16:37
Den 16 januari 2020 kl 20.13 Den 17 januari 2020 kl 09.36
Den 18 januari 2020 kl 09:41 Den 19 januari 2020 kl 20:34
Den 20 januari 2020 kl 20:49 Den 23 januari 2020 kl 11:34
Från och med nu avstår jag från att informera om mina kontroller.
söndag 29 december 2019
torsdag 26 december 2019
lördag 21 december 2019
onsdag 18 december 2019
Fakta om kärnkraft
Naturskyddsföreningen:
Allt du behöver veta om kärnkraftens framtid
Kärnkraft är ett ämne som ofta leder till heta känslor. På senare tid har det pratats alltmer om kärnkraften som en lösning på klimatutmaningen. Men vad stämmer egentligen? Här har vi besvarat några av de vanligaste frågorna som brukar komma upp kring kärnkraftens framtid.
Kärnkraft är ett ämne som ofta väcker starka känslor.
1. Varför ska den svenska kärnkraften avvecklas?
Det finns flera skäl till det. Några av de största är:
De svenska kärnkraftverken är gamla, många av de reaktorer som används idag behöver ersättas inom kort. Vi har dessutom en bred politisk energiuppgörelse om att all elproduktion ska vara helt förnybar till 2040.
Trots 40 års användning av kärnkraft i Sverige är frågan om avfallshantering inte löst. Den pågående juridiska processen visar att lösningarna som Svensk kärnbränslehantering har presenterat brister. Deras metod går ut på att kärnavfallet förvaras i kopparkapslar som grävs ner 500 meter under jorden och fylls med bentonitlera. Forskning har visat att kopparen riskerar att korrodera och att sprickbildning kan uppstå.
Även brytningen av uran orsakar skador på människor och natur. När uranmalm bryts frigörs radioaktiva gaser och radioaktivt damm. Radioaktiva sönderfallsprodukter blir också kvar i gruvavfallet och riskerar att läcka ut. Uran bryts därför framför allt i områden med svagt arbetsrättsligt skydd, till exempel i glest befolkade områden med urbefolkningar i Namibia, Kanada och Australien. Uranbrytning är sedan 2018 förbjudet i Sverige och det är ansvarslöst att förvänta sig att andra länder ska bryta det åt oss istället.
Ny kärnkraft rusar i pris runtom i världen. Den är helt enkelt inte konkurrenskraftig på dagens elmarknad. Detta har visats i både Finland och Storbritannien, där pågående projekt för att bygga nya kärnkraftverk har drabbats om och om igen av förseningar och kostnadsökningar.
Ytterligare ett ekonomiskt argument mot kärnkraft är att de aldrig går att försäkra fullt ut. Det finns idag inga försäkringsbolag som fullständigt försäkrar kärnkraft, just eftersom kostnaderna för en potentiell olycka är så stora. Om något mot förmodan skulle ske landar slutnotan alltid på staten och skattebetalarna.
Källor: Energimyndigheten, 2018. Vägen till ett 100 procent förnybart elsystem; Mark- och miljödomstolen, 2018. Yttrande om slutförvar för kärnbränsle och kärnavfall.
2. Vad ska vi ersätta kärnkraften med?
Den avvecklade kärnkraften kommer inte kunna ersättas av ett enda kraftslag, utan av en kombination av lösningar. Den tekniska potentialen för vind- och solkraft tillsammans med kraftvärmeverk på biobränslen överskrider gott och väl det behovet, så frågan är inte om kärnkraften kan ersättas utan hur.
I tillägg till förändringarna i elproduktionen behöver den svenska elförbrukningen moderniseras. Med världens tionde högsta elförbrukning per capita finns det goda möjligheter att effektivisera den svenska elanvändningen. Förutom energieffektivisering behöver också potentialen hos efterfrågeflexibilitet realiseras. Genom att med prissignaler, smarta mätare och automatisering styra elförbrukningen till tider med överskott och minska den på tider med underskott skapar vi ett elsystem som både är mer hållbart och mer kostnadseffektivt.
Källor: Energimyndigheten, 2018. Vägen till ett 100 procent förnybart elsystem.
Åtminstone två riksdagspartier driver just nu på för att Energiöverenskommelsen från 2016 ska ändras eller rivas upp. Kritikerna mot överenskommelsen vill att målet ändras från förnybar till fossilfri elproduktion, för att öppna upp för stöd till kärnkraft. Energiöverenskommelsen, som fem av de åtta riksdagspartierna ställde sig bakom när den slöts, har bidragit till att skapa en långsiktighet och stabilitet på den svenska elmarknaden. Genom att sätta mål om 100 % förnybar elproduktion till 2040 (utan att sätta ett stoppdatum för kärnkraften) har den skickat en tydlig signal till branschen om vilken omställning som ska ske. Det är bland annat tack vare Energiöverenskommelsen som utbyggnadstakten för vindkraft har varit så hög den senaste tiden.
Om Energiöverenskommelsen skulle ändras eller rivas upp skulle långsiktigheten på den svenska elmarknaden minska, vilket i sin tur skulle minska den svenska konkurrenskraften. Sedan 2016 har det varit tydligt att Sverige siktar på ett helt förnybart elsystem till 2040. Att ändra det målet idag skulle skapa stor politisk osäkerhet samtidigt som stora investeringar krävs inom energiområdet.
Såväl branschorganisationen Energiföretagen som kärnkraftsägaren Vattenfall vädjar till politikerna att behålla Energiöverenskommelsen och konstaterar samtidigt att ny kärnkraft inte går att räkna hem på marknadsmässiga grunder.
Källa: Energiföretagen, 2019. Energiöverenskommelsen är fortfarande viktig; DN, 2019. Vattenfall: Finns ingen kalkyl i ny kärnkraft
7. Varför ska vi avveckla kärnkraften när förnybar el fortfarande är i behov av ekonomiskt stöd?
Ny kärnkraft är idag 2-3 gånger dyrare än vindkraft per kWh. Sedan 2003 har förnybar elproduktion i Sverige främjats genom elcertifikatsystemet, som är ett marknadsbaserat stödsystem för att öka förnybar elproduktion på ett kostnadseffektivt sätt. Sedan 2012 har Sverige och Norge en gemensam elcertifikatsmarknad, med mål om 28,4 TWh ökad elproduktion till 2020. I Sverige finns också mål att öka den förnybara elproduktionen med ytterligare 18 TWh till 2030.
Den snabba investeringstakten i vindkraft gör att det gemensamma målet med Norge redan är uppnått och att målet för 2030 beräknas nås nio år i förtid. Genom att målet nås i förtid kommer priset på elcertifikat sjunka till 0 och redan idag klarar sig vindkraftsinvesteringar på marknadsmässiga grunder utan stöd.
I USA beräknas priset för ny kärnkraft till ungefär 90 öre/kWh. Att i en tid när förnybar elproduktion klarar sig utan ekonomiskt stöd satsa på stöd till en gammal teknik som kärnkraft är ineffektiv användning av resurser.
Källor: Energimyndigheten, 2018. Kontrollstation för elcertifikatsystemet 2019 – redovisning av regeringsuppdraget; EIA, 2018. Annual energy outlook 2018 - with projections to 2050
8. Borde vi inte satsa på fjärde generationens kärnkraft när den löser många av dagens problem som till exempel avfallshantering?
Fjärde generationens kärnkraft lyfts ofta som en lösning på flera av de utmaningar som finns med dagens kärnkraft. Med fjärde generationens kärnkraft, eller Gen IV, menas kärnkraftssystem som kan leverera obegränsade mängder hållbar energi utan att lämna efter sig långlivat avfall. Det görs genom att kärnbränslet utnyttjas fullt ut genom så kallad bridning, vilket innebär att nytt bränsle bildas av det uran som i dagens reaktorer aldrig kommer till användning.
Ett problem med Gen IV-kärnkraft är att det inte har visats fungera i sin helhet. Forskning har pågått sedan 1950-talet och flera av komponenterna har visats fungera var för sig, men än så länge är det ingen som har lyckats visa att hela systemet fungerar. Även om systemet visas fungera som helhet återstår utmaningar med den nya tekniken.
För att gå från dagens kärnkraft till Gen IV skulle lång tid och nya anläggningar krävas. Upparbetningskapacitet behöver byggas upp samtidigt som nuvarande anläggningar fortfarande drivs och bränslefabriker behöver byggas för att producera bränsle från plutonium blandat med högaktivt americium och curium. Väl i drift skulle Gen IV behöva drivas i åtminstone 50-100 år för att allt långlivat radioaktivt material som skickas in ska tas om hand. Det behövs därför en enorm politisk stabilitet för att de eventuella nyttorna ska kunna realiseras.
Gen IV går inte heller att ses som ett alternativ till geologiskt slutförvar av radioaktivt avfall. Under processen uppstår fissionsprodukter som behöver lagras i uppemot 1000 år och dessutom finns det under varje tidpunkt en mängd långlivat material i reaktorerna och i bränslecykeln. Om man skulle överge Gen IV-strategin och stänga anläggningarna så skulle även det materialet behöva slutförvaras.
Eftersom Gen IV både är långt från kommersialisering och dessutom väldigt tidskrävande att få i drift är det inte en realistisk lösning på de brådskande utmaningarna vi står för i Sverige och globalt. Med den snabba teknikutvecklingen som sker inom förnybar elproduktionsteknik, automatisering och lagring finns ingen anledning att lägga hoppet till en teknik som forskats på i ett halvt sekel men ännu inte levererat konkreta lösningar.
Källa: Energiforsk, 2016. Fjärde generationens kärnkraft.
9. Varför främjar vi inte kärnkraft globalt för att nå klimatmålen?
Kärnkraft står idag för drygt 11 procent av världens elproduktion. Efter en snabb ökning under 70-, 80- och 90-talen har utvecklingen stagnerat och kärnkraftsproduktionen nådde en höjdpunkt 2006.
För att kärnkraften ska bidra till väsentliga utsläppsminskningar globalt behöver en snabb utbyggnad ske. Kärnkraft är dock både ett långsamt och dyrt sätt att minska fossila bränslen. Ett exempel på detta är den finska kärnkraftsreaktorn Olkiluoto 3, som bland annat motiverades för att Finland skulle klara sitt utsläppsmål från Kyoto. Den ursprungliga planen var att driftsätta reaktorn 2009 men 10 år senare är den fortfarande inte igång och planen är nu start 2020. Även kärnkraftslandet Frankrike har haft stora problem med att bygga nya kärnkraftsreaktorer, med Flamanville 3 som beräknades sättas i drift 2012 till en kostnad på 3 miljarder euro. Reaktorn är ännu inte i drift och den senaste kostnadsuppgiften är 11 miljarder euro. Tiderna för att bygga ut kärnkraft kan jämföras med vindkraft, där ledtiderna idag kan ligga på så lite som 3 år. För sol är de ännu kortare.
Genom mer förnybar elproduktion, mer sammankoppling mellan länder, energieffektivisering och smartare användning kan vi minska de globala klimatutsläppen både snabbare och billigare än genom ny kärnkraft.
World Nuclear Association, 2019. Nuclear power in the world today; TVO, 2019. OL3; Power, 2018. EDF announces more delays, cost overruns for Framanville 3 reactor
10. Men FN:s klimatpanel IPCC säger ju att vi inte klarar utsläppsminskningarna utan kärnkraft?
Det är en feltolkning av IPCC:s specialrapport Global Warming 1.5 Degrees Celsius att IPCC skulle förespråka kärnkraft. Påståendet dementerades nyligen av en av huvudförfattarna till rapporten, Joeri Rogelj i Dagens Nyheter. Mer om detta går att läsa i vår text om kärnkraftsmyter. Den hittar du här.
Källa: DN, 2019. Forskare: Feltolkning att FN:s klimatpanel förordar kärnkraft
11. När Tyskland avvecklade sin kärnkraft ökade utsläppen. Hur undviker vi deras misstag?
Den tyska kärnkraften är just nu under snabb avveckling som följd av politiska beslut efter Fukushima-olyckan 2011. Sedan dess har kärnkraft gått från 18 till 12 procent av den tyska elproduktionen, samtidigt som förnybar produktion har ökat från 20 till 35 procent. Under samma tidsperiod har brun- och stenkol sammanlagt gått från 43 till 35 % av den tyska elproduktionen. Trots detta har de tyska utsläppen från elsektorn ökat och detta beror på att den totala elproduktionen har ökat från 613 TWh till 647 TWh. Att skylla de ökade tyska utsläppen på kärnkraftens avveckling är alltså inte helt rättvist.
En anledning till att den tyska elproduktionen ökade under perioden var att tysk kolkraft var konkurrenskraftig på grund av de låga priserna på utsläppsrätter i EU:s handelssystem för koldioxid. Dessa priser är nu på uppgång vilket gör att kolkraft kommer ha svårare att konkurrera.
I Sverige är också förutsättningarna för att avveckla kärnkraft helt annorlunda. Istället för kolkraft som kan öka har vi en stor del vattenkraft som kan balansera den variabla produktionen. För att kärnkraften ska kunna läggas ner utan att utsläppen ökar behöver den avvecklas successivt under en övergångsperiod, för att kunna bygga ut tillräcklig förnybar elproduktion, förstärka elnätet och ändra marknaden för att kunna ta tillvara på flexibilitet i systemet. Det är därför vi behöver ställa in oss på ett 100 procent förnybart energisystem redan idag!
Källa: AG Energiebilanzen, 2019. Bruttostromerzeugung in Deutschland ab 1990 nach Energieträgern.
Allt du behöver veta om kärnkraftens framtid
Kärnkraft är ett ämne som ofta leder till heta känslor. På senare tid har det pratats alltmer om kärnkraften som en lösning på klimatutmaningen. Men vad stämmer egentligen? Här har vi besvarat några av de vanligaste frågorna som brukar komma upp kring kärnkraftens framtid.
Kärnkraft är ett ämne som ofta väcker starka känslor.
1. Varför ska den svenska kärnkraften avvecklas?
Det finns flera skäl till det. Några av de största är:
De svenska kärnkraftverken är gamla, många av de reaktorer som används idag behöver ersättas inom kort. Vi har dessutom en bred politisk energiuppgörelse om att all elproduktion ska vara helt förnybar till 2040.
Trots 40 års användning av kärnkraft i Sverige är frågan om avfallshantering inte löst. Den pågående juridiska processen visar att lösningarna som Svensk kärnbränslehantering har presenterat brister. Deras metod går ut på att kärnavfallet förvaras i kopparkapslar som grävs ner 500 meter under jorden och fylls med bentonitlera. Forskning har visat att kopparen riskerar att korrodera och att sprickbildning kan uppstå.
Även brytningen av uran orsakar skador på människor och natur. När uranmalm bryts frigörs radioaktiva gaser och radioaktivt damm. Radioaktiva sönderfallsprodukter blir också kvar i gruvavfallet och riskerar att läcka ut. Uran bryts därför framför allt i områden med svagt arbetsrättsligt skydd, till exempel i glest befolkade områden med urbefolkningar i Namibia, Kanada och Australien. Uranbrytning är sedan 2018 förbjudet i Sverige och det är ansvarslöst att förvänta sig att andra länder ska bryta det åt oss istället.
Ny kärnkraft rusar i pris runtom i världen. Den är helt enkelt inte konkurrenskraftig på dagens elmarknad. Detta har visats i både Finland och Storbritannien, där pågående projekt för att bygga nya kärnkraftverk har drabbats om och om igen av förseningar och kostnadsökningar.
Ytterligare ett ekonomiskt argument mot kärnkraft är att de aldrig går att försäkra fullt ut. Det finns idag inga försäkringsbolag som fullständigt försäkrar kärnkraft, just eftersom kostnaderna för en potentiell olycka är så stora. Om något mot förmodan skulle ske landar slutnotan alltid på staten och skattebetalarna.
Källor: Energimyndigheten, 2018. Vägen till ett 100 procent förnybart elsystem; Mark- och miljödomstolen, 2018. Yttrande om slutförvar för kärnbränsle och kärnavfall.
2. Vad ska vi ersätta kärnkraften med?
Den avvecklade kärnkraften kommer inte kunna ersättas av ett enda kraftslag, utan av en kombination av lösningar. Den tekniska potentialen för vind- och solkraft tillsammans med kraftvärmeverk på biobränslen överskrider gott och väl det behovet, så frågan är inte om kärnkraften kan ersättas utan hur.
I tillägg till förändringarna i elproduktionen behöver den svenska elförbrukningen moderniseras. Med världens tionde högsta elförbrukning per capita finns det goda möjligheter att effektivisera den svenska elanvändningen. Förutom energieffektivisering behöver också potentialen hos efterfrågeflexibilitet realiseras. Genom att med prissignaler, smarta mätare och automatisering styra elförbrukningen till tider med överskott och minska den på tider med underskott skapar vi ett elsystem som både är mer hållbart och mer kostnadseffektivt.
Källor: Energimyndigheten, 2018. Vägen till ett 100 procent förnybart elsystem.
3. Hur undviker vi effektbrist utan kärnkraft?
Den avvecklade kärnkraften kommer inte kunna ersättas av ett enda kraftslag, utan av en kombination av lösningar. Naturskyddsföreningen publicerade nyligen en rapport om hur det helt förnybara, hållbara energisystemet kan se ut 2040. Du kan hitta den här.
Hela elsystemet behöver förändras för att bli hållbart. Tack vare den redan utbyggda vattenkraften och goda vindlägen har Sverige alla möjligheter att klara av ett helt förnybart elsystem. Den framtida elproduktionen kommer bestå av vattenkraft, kraftigt utbyggd vind- och solkraft samt kraftvärmeverk med biobränslen. För att omställningen ska vara möjlig behövs också förändringar i hur vi använder elen.
Med världens tionde högsta elförbrukning per capita finns det goda möjligheter att effektivisera den svenska elanvändningen. Förutom energieffektivisering behöver också potentialen hos efterfrågeflexibilitet realiseras. Genom att med prissignaler, smarta mätare och automatisering styra elförbrukningen till tider med överskott och minska den på tider med underskott skapar vi ett elsystem som både är mer hållbart och mer kostnadseffektivt. Även andra flexibla resurser som vätgasproduktion, småskaliga batterier i hushåll, laddning och inmatning från elbilar, kommer bidra till att balansera elsystemet.
Källor: Energimyndigheten, 2018. Vägen till ett 100 procent förnybart elsystem, Energimyndigheten, 2019. 100 procent förnybar el. Scenarier, vägval och utmaningar; Energimarknadsinspektionen, 2016. Åtgärder för ökad efterfrågeflexibilitet i det svenska elsystemet.
4. Kommer en avveckling av kärnkraft leda till höga elpriser?
Under normala driftsförhållanden producerar kärnkraft en jämn mängd el till samma pris. Till skillnad från vattenkraft, som kan användas för att reglera annan produktion, eller vindkraft, vars produktion styrs av väder, har kärnkraft en jämn leverans. Det gör att kärnkraften kan ha en viss stabiliserande effekt på elpriset. I ett helt förnybart elsystem med en stor andel variabel produktion kommer prisvolatiliteten öka, priserna kommer alltså variera i större utsträckning.
Att prisvolatiliteten ökar gör att förutsättningarna för efterfrågeflexibilitet ökar, vilket i sig bidrar till att stabilisera priserna. Som tidigare stycken har förklarat kommer efterfrågeflexibilitet vara en nyckel i omställningen till ett helt förnybart elsystem och den ökade prisvolatiliteten kan därför ses som positiv. Stora prisskillnader gör att elsystemet blir mer effektivt genom att efterfrågan ökar när det finns ett överskott på elproduktion och minskar när det finns ett underskott. Även handel med andra länder har en viss utjämnande effekt på elpriserna eftersom exporten kommer vara hög när de svenska elpriserna är låga och låg när de är höga.
Även om prisvariationen kommer öka som en följd av avvecklad kärnkraft i Sverige betyder det inte att priserna i genomsnitt kommer bli högre. Under vissa timmar kommer de vara betydligt högre än de är idag, medan de vid många timmar kommer bli betydligt lägre
Källa: Energimyndigheten, 2019. 100 procent förnybarel. Scenarier, vägval och utmaningar.
5. Behöver vi inte kärnkraften för att tränga undan kolkraft i Europa?
Utan kärnkraft skulle Sveriges behov av både import och export sannolikt öka för att balansera elsystemet. Med en större grad variabel elproduktion skulle det uppstå både fler tillfällen med överskott, då vi behöver exportera ännu mer el än idag, och fler tillfällen med underskott, då vi behöver importera el. I nuläget har Sverige en nettoexport på runt 10 % av vår elproduktion och med dagens utbyggnad av vindkraft kan detta kvarstå även efter en avvecklad kärnkraft. I nuläget byggs vindkraft ut med drygt 4,5 TWh per år, vilket motsvarar en halv kärnkraftsreaktor per år.
Eftersom handeln på de gränsöverskridande förbindelserna mellan Sverige och andra länder är prisstyrd är det endast vid tillfällen då den svenska elen är dyrare än den i grannländerna som import kommer ske. I nuläget sker det framför allt inom Norden men när importen sker från resterande Europa är det huvudsakligen från Tyskland under sommaren när det finns billig solel att tillgå där. Just nu ser vi en utveckling där priserna på koldioxidutsläpp inom EU:s handelssystem ökar, vilket gör att priserna på fossilel förväntas öka ytterligare i framtiden. Det i sin tur gör att europeisk fossilel kommer få ännu svårare att konkurrera på den svenska elmarknaden. Tyskland har dessutom planer på att fasa ut sin kolkraft till 2038.
Gränsöverskridande handel med el är en del av en välfungerande elmarknad och inte något negativt. Däremot vill vi undvika import av fossilel till Sverige och minskad export av förnybar el som i sin tur trycker undan dyr fossilel i andra länder. Genom att exporten och importen skulle öka i frekvens i ett helt förnybart system kommer båda dessa ske oftare än vad det gör idag – vi kommer både se perioder där svensk ren el exporteras och perioder där europeisk el importeras till Sverige.
Sedan 2014 har den svenska nettoexporten legat på åtminstone 12 TWh, med toppnoteringar på 23 TWh och 19 TWh år 2015 och 2017, samma år som Oskarshamn O2 och O1 lades ner. Om Sverige fortsätter vara en lika stor nettoexportör som idag, vilket är möjligt med kraftigt utbyggd vindkraft, kommer dock inte utsläppen påverkas nämnvärt eftersom mängden potentiellt smutsig el som trängs undan i Europa är densamma. Det är alltså inte endast med kärnkraft som vi kan tränga undan kolkraft i Europa.
Källa: Energimyndigheten, 2019. 100 procent förnybar el. Scenarier, vägval och utmaningar
6. Vad skulle det innebära om Energiöverenskommelsen revs upp?
Den avvecklade kärnkraften kommer inte kunna ersättas av ett enda kraftslag, utan av en kombination av lösningar. Naturskyddsföreningen publicerade nyligen en rapport om hur det helt förnybara, hållbara energisystemet kan se ut 2040. Du kan hitta den här.
Hela elsystemet behöver förändras för att bli hållbart. Tack vare den redan utbyggda vattenkraften och goda vindlägen har Sverige alla möjligheter att klara av ett helt förnybart elsystem. Den framtida elproduktionen kommer bestå av vattenkraft, kraftigt utbyggd vind- och solkraft samt kraftvärmeverk med biobränslen. För att omställningen ska vara möjlig behövs också förändringar i hur vi använder elen.
Med världens tionde högsta elförbrukning per capita finns det goda möjligheter att effektivisera den svenska elanvändningen. Förutom energieffektivisering behöver också potentialen hos efterfrågeflexibilitet realiseras. Genom att med prissignaler, smarta mätare och automatisering styra elförbrukningen till tider med överskott och minska den på tider med underskott skapar vi ett elsystem som både är mer hållbart och mer kostnadseffektivt. Även andra flexibla resurser som vätgasproduktion, småskaliga batterier i hushåll, laddning och inmatning från elbilar, kommer bidra till att balansera elsystemet.
Källor: Energimyndigheten, 2018. Vägen till ett 100 procent förnybart elsystem, Energimyndigheten, 2019. 100 procent förnybar el. Scenarier, vägval och utmaningar; Energimarknadsinspektionen, 2016. Åtgärder för ökad efterfrågeflexibilitet i det svenska elsystemet.
4. Kommer en avveckling av kärnkraft leda till höga elpriser?
Under normala driftsförhållanden producerar kärnkraft en jämn mängd el till samma pris. Till skillnad från vattenkraft, som kan användas för att reglera annan produktion, eller vindkraft, vars produktion styrs av väder, har kärnkraft en jämn leverans. Det gör att kärnkraften kan ha en viss stabiliserande effekt på elpriset. I ett helt förnybart elsystem med en stor andel variabel produktion kommer prisvolatiliteten öka, priserna kommer alltså variera i större utsträckning.
Att prisvolatiliteten ökar gör att förutsättningarna för efterfrågeflexibilitet ökar, vilket i sig bidrar till att stabilisera priserna. Som tidigare stycken har förklarat kommer efterfrågeflexibilitet vara en nyckel i omställningen till ett helt förnybart elsystem och den ökade prisvolatiliteten kan därför ses som positiv. Stora prisskillnader gör att elsystemet blir mer effektivt genom att efterfrågan ökar när det finns ett överskott på elproduktion och minskar när det finns ett underskott. Även handel med andra länder har en viss utjämnande effekt på elpriserna eftersom exporten kommer vara hög när de svenska elpriserna är låga och låg när de är höga.
Även om prisvariationen kommer öka som en följd av avvecklad kärnkraft i Sverige betyder det inte att priserna i genomsnitt kommer bli högre. Under vissa timmar kommer de vara betydligt högre än de är idag, medan de vid många timmar kommer bli betydligt lägre
Källa: Energimyndigheten, 2019. 100 procent förnybarel. Scenarier, vägval och utmaningar.
5. Behöver vi inte kärnkraften för att tränga undan kolkraft i Europa?
Utan kärnkraft skulle Sveriges behov av både import och export sannolikt öka för att balansera elsystemet. Med en större grad variabel elproduktion skulle det uppstå både fler tillfällen med överskott, då vi behöver exportera ännu mer el än idag, och fler tillfällen med underskott, då vi behöver importera el. I nuläget har Sverige en nettoexport på runt 10 % av vår elproduktion och med dagens utbyggnad av vindkraft kan detta kvarstå även efter en avvecklad kärnkraft. I nuläget byggs vindkraft ut med drygt 4,5 TWh per år, vilket motsvarar en halv kärnkraftsreaktor per år.
Eftersom handeln på de gränsöverskridande förbindelserna mellan Sverige och andra länder är prisstyrd är det endast vid tillfällen då den svenska elen är dyrare än den i grannländerna som import kommer ske. I nuläget sker det framför allt inom Norden men när importen sker från resterande Europa är det huvudsakligen från Tyskland under sommaren när det finns billig solel att tillgå där. Just nu ser vi en utveckling där priserna på koldioxidutsläpp inom EU:s handelssystem ökar, vilket gör att priserna på fossilel förväntas öka ytterligare i framtiden. Det i sin tur gör att europeisk fossilel kommer få ännu svårare att konkurrera på den svenska elmarknaden. Tyskland har dessutom planer på att fasa ut sin kolkraft till 2038.
Gränsöverskridande handel med el är en del av en välfungerande elmarknad och inte något negativt. Däremot vill vi undvika import av fossilel till Sverige och minskad export av förnybar el som i sin tur trycker undan dyr fossilel i andra länder. Genom att exporten och importen skulle öka i frekvens i ett helt förnybart system kommer båda dessa ske oftare än vad det gör idag – vi kommer både se perioder där svensk ren el exporteras och perioder där europeisk el importeras till Sverige.
Sedan 2014 har den svenska nettoexporten legat på åtminstone 12 TWh, med toppnoteringar på 23 TWh och 19 TWh år 2015 och 2017, samma år som Oskarshamn O2 och O1 lades ner. Om Sverige fortsätter vara en lika stor nettoexportör som idag, vilket är möjligt med kraftigt utbyggd vindkraft, kommer dock inte utsläppen påverkas nämnvärt eftersom mängden potentiellt smutsig el som trängs undan i Europa är densamma. Det är alltså inte endast med kärnkraft som vi kan tränga undan kolkraft i Europa.
Källa: Energimyndigheten, 2019. 100 procent förnybar el. Scenarier, vägval och utmaningar
6. Vad skulle det innebära om Energiöverenskommelsen revs upp?
Åtminstone två riksdagspartier driver just nu på för att Energiöverenskommelsen från 2016 ska ändras eller rivas upp. Kritikerna mot överenskommelsen vill att målet ändras från förnybar till fossilfri elproduktion, för att öppna upp för stöd till kärnkraft. Energiöverenskommelsen, som fem av de åtta riksdagspartierna ställde sig bakom när den slöts, har bidragit till att skapa en långsiktighet och stabilitet på den svenska elmarknaden. Genom att sätta mål om 100 % förnybar elproduktion till 2040 (utan att sätta ett stoppdatum för kärnkraften) har den skickat en tydlig signal till branschen om vilken omställning som ska ske. Det är bland annat tack vare Energiöverenskommelsen som utbyggnadstakten för vindkraft har varit så hög den senaste tiden.
Om Energiöverenskommelsen skulle ändras eller rivas upp skulle långsiktigheten på den svenska elmarknaden minska, vilket i sin tur skulle minska den svenska konkurrenskraften. Sedan 2016 har det varit tydligt att Sverige siktar på ett helt förnybart elsystem till 2040. Att ändra det målet idag skulle skapa stor politisk osäkerhet samtidigt som stora investeringar krävs inom energiområdet.
Såväl branschorganisationen Energiföretagen som kärnkraftsägaren Vattenfall vädjar till politikerna att behålla Energiöverenskommelsen och konstaterar samtidigt att ny kärnkraft inte går att räkna hem på marknadsmässiga grunder.
Källa: Energiföretagen, 2019. Energiöverenskommelsen är fortfarande viktig; DN, 2019. Vattenfall: Finns ingen kalkyl i ny kärnkraft
7. Varför ska vi avveckla kärnkraften när förnybar el fortfarande är i behov av ekonomiskt stöd?
Ny kärnkraft är idag 2-3 gånger dyrare än vindkraft per kWh. Sedan 2003 har förnybar elproduktion i Sverige främjats genom elcertifikatsystemet, som är ett marknadsbaserat stödsystem för att öka förnybar elproduktion på ett kostnadseffektivt sätt. Sedan 2012 har Sverige och Norge en gemensam elcertifikatsmarknad, med mål om 28,4 TWh ökad elproduktion till 2020. I Sverige finns också mål att öka den förnybara elproduktionen med ytterligare 18 TWh till 2030.
Den snabba investeringstakten i vindkraft gör att det gemensamma målet med Norge redan är uppnått och att målet för 2030 beräknas nås nio år i förtid. Genom att målet nås i förtid kommer priset på elcertifikat sjunka till 0 och redan idag klarar sig vindkraftsinvesteringar på marknadsmässiga grunder utan stöd.
I USA beräknas priset för ny kärnkraft till ungefär 90 öre/kWh. Att i en tid när förnybar elproduktion klarar sig utan ekonomiskt stöd satsa på stöd till en gammal teknik som kärnkraft är ineffektiv användning av resurser.
Källor: Energimyndigheten, 2018. Kontrollstation för elcertifikatsystemet 2019 – redovisning av regeringsuppdraget; EIA, 2018. Annual energy outlook 2018 - with projections to 2050
8. Borde vi inte satsa på fjärde generationens kärnkraft när den löser många av dagens problem som till exempel avfallshantering?
Fjärde generationens kärnkraft lyfts ofta som en lösning på flera av de utmaningar som finns med dagens kärnkraft. Med fjärde generationens kärnkraft, eller Gen IV, menas kärnkraftssystem som kan leverera obegränsade mängder hållbar energi utan att lämna efter sig långlivat avfall. Det görs genom att kärnbränslet utnyttjas fullt ut genom så kallad bridning, vilket innebär att nytt bränsle bildas av det uran som i dagens reaktorer aldrig kommer till användning.
Ett problem med Gen IV-kärnkraft är att det inte har visats fungera i sin helhet. Forskning har pågått sedan 1950-talet och flera av komponenterna har visats fungera var för sig, men än så länge är det ingen som har lyckats visa att hela systemet fungerar. Även om systemet visas fungera som helhet återstår utmaningar med den nya tekniken.
För att gå från dagens kärnkraft till Gen IV skulle lång tid och nya anläggningar krävas. Upparbetningskapacitet behöver byggas upp samtidigt som nuvarande anläggningar fortfarande drivs och bränslefabriker behöver byggas för att producera bränsle från plutonium blandat med högaktivt americium och curium. Väl i drift skulle Gen IV behöva drivas i åtminstone 50-100 år för att allt långlivat radioaktivt material som skickas in ska tas om hand. Det behövs därför en enorm politisk stabilitet för att de eventuella nyttorna ska kunna realiseras.
Gen IV går inte heller att ses som ett alternativ till geologiskt slutförvar av radioaktivt avfall. Under processen uppstår fissionsprodukter som behöver lagras i uppemot 1000 år och dessutom finns det under varje tidpunkt en mängd långlivat material i reaktorerna och i bränslecykeln. Om man skulle överge Gen IV-strategin och stänga anläggningarna så skulle även det materialet behöva slutförvaras.
Eftersom Gen IV både är långt från kommersialisering och dessutom väldigt tidskrävande att få i drift är det inte en realistisk lösning på de brådskande utmaningarna vi står för i Sverige och globalt. Med den snabba teknikutvecklingen som sker inom förnybar elproduktionsteknik, automatisering och lagring finns ingen anledning att lägga hoppet till en teknik som forskats på i ett halvt sekel men ännu inte levererat konkreta lösningar.
Källa: Energiforsk, 2016. Fjärde generationens kärnkraft.
9. Varför främjar vi inte kärnkraft globalt för att nå klimatmålen?
Kärnkraft står idag för drygt 11 procent av världens elproduktion. Efter en snabb ökning under 70-, 80- och 90-talen har utvecklingen stagnerat och kärnkraftsproduktionen nådde en höjdpunkt 2006.
För att kärnkraften ska bidra till väsentliga utsläppsminskningar globalt behöver en snabb utbyggnad ske. Kärnkraft är dock både ett långsamt och dyrt sätt att minska fossila bränslen. Ett exempel på detta är den finska kärnkraftsreaktorn Olkiluoto 3, som bland annat motiverades för att Finland skulle klara sitt utsläppsmål från Kyoto. Den ursprungliga planen var att driftsätta reaktorn 2009 men 10 år senare är den fortfarande inte igång och planen är nu start 2020. Även kärnkraftslandet Frankrike har haft stora problem med att bygga nya kärnkraftsreaktorer, med Flamanville 3 som beräknades sättas i drift 2012 till en kostnad på 3 miljarder euro. Reaktorn är ännu inte i drift och den senaste kostnadsuppgiften är 11 miljarder euro. Tiderna för att bygga ut kärnkraft kan jämföras med vindkraft, där ledtiderna idag kan ligga på så lite som 3 år. För sol är de ännu kortare.
Genom mer förnybar elproduktion, mer sammankoppling mellan länder, energieffektivisering och smartare användning kan vi minska de globala klimatutsläppen både snabbare och billigare än genom ny kärnkraft.
World Nuclear Association, 2019. Nuclear power in the world today; TVO, 2019. OL3; Power, 2018. EDF announces more delays, cost overruns for Framanville 3 reactor
10. Men FN:s klimatpanel IPCC säger ju att vi inte klarar utsläppsminskningarna utan kärnkraft?
Det är en feltolkning av IPCC:s specialrapport Global Warming 1.5 Degrees Celsius att IPCC skulle förespråka kärnkraft. Påståendet dementerades nyligen av en av huvudförfattarna till rapporten, Joeri Rogelj i Dagens Nyheter. Mer om detta går att läsa i vår text om kärnkraftsmyter. Den hittar du här.
Källa: DN, 2019. Forskare: Feltolkning att FN:s klimatpanel förordar kärnkraft
11. När Tyskland avvecklade sin kärnkraft ökade utsläppen. Hur undviker vi deras misstag?
Den tyska kärnkraften är just nu under snabb avveckling som följd av politiska beslut efter Fukushima-olyckan 2011. Sedan dess har kärnkraft gått från 18 till 12 procent av den tyska elproduktionen, samtidigt som förnybar produktion har ökat från 20 till 35 procent. Under samma tidsperiod har brun- och stenkol sammanlagt gått från 43 till 35 % av den tyska elproduktionen. Trots detta har de tyska utsläppen från elsektorn ökat och detta beror på att den totala elproduktionen har ökat från 613 TWh till 647 TWh. Att skylla de ökade tyska utsläppen på kärnkraftens avveckling är alltså inte helt rättvist.
En anledning till att den tyska elproduktionen ökade under perioden var att tysk kolkraft var konkurrenskraftig på grund av de låga priserna på utsläppsrätter i EU:s handelssystem för koldioxid. Dessa priser är nu på uppgång vilket gör att kolkraft kommer ha svårare att konkurrera.
I Sverige är också förutsättningarna för att avveckla kärnkraft helt annorlunda. Istället för kolkraft som kan öka har vi en stor del vattenkraft som kan balansera den variabla produktionen. För att kärnkraften ska kunna läggas ner utan att utsläppen ökar behöver den avvecklas successivt under en övergångsperiod, för att kunna bygga ut tillräcklig förnybar elproduktion, förstärka elnätet och ändra marknaden för att kunna ta tillvara på flexibilitet i systemet. Det är därför vi behöver ställa in oss på ett 100 procent förnybart energisystem redan idag!
Källa: AG Energiebilanzen, 2019. Bruttostromerzeugung in Deutschland ab 1990 nach Energieträgern.
tisdag 10 december 2019
Kanske en tröst...
Svenska Magasinet
Över hälften av alla nya jobb går till utlänningar. I Spanien!
Nyheter 2019-12-10
Över hälften av de nya arbetstillfällena som har skapats i Spanien under året har gått till utlänningar. För första gången på ett decennium är det fler nystartsjobb som går till den utländska befolkningen i Spanien än till spanjorerna själva.
Fram till 2019 gick de nya arbetstillfällena till spanjorerna själva. Så är det vanligtvis med undantag för enskilda år med en stor ankomst av invandrare skriver Diario SUR på tisdagen. 2019 när en viss ekonomisk avmattning registreras på den spanska arbetsmarknaden är det fler jobb som har gått till utlänningar än till folk födda i Spanien. Det visar färska siffror från EPA (Encuesta de Población Activa).
Specifikt från det tredje kvartalet 2018 till tredje kvartalet 2019 registrerades 346.300 nya arbetstillfällen i Spanien. Av dessa gick 196.500 till utlänningar och ytterligare 54.000 till personer med dubbelt medborgarskap (främst från Latinamerika). För första gången på länge var det under 100.000 som gick till personer födda i landet.
Att antalet utlänningar med jobb i Spanien ökar har varit en tydlig trend de senaste fem åren.
Tar då utlänningar jobb från spanjorerna?
Över hälften av alla nya jobb går till utlänningar. I Spanien!
Nyheter 2019-12-10
Över hälften av de nya arbetstillfällena som har skapats i Spanien under året har gått till utlänningar. För första gången på ett decennium är det fler nystartsjobb som går till den utländska befolkningen i Spanien än till spanjorerna själva.
Fram till 2019 gick de nya arbetstillfällena till spanjorerna själva. Så är det vanligtvis med undantag för enskilda år med en stor ankomst av invandrare skriver Diario SUR på tisdagen. 2019 när en viss ekonomisk avmattning registreras på den spanska arbetsmarknaden är det fler jobb som har gått till utlänningar än till folk födda i Spanien. Det visar färska siffror från EPA (Encuesta de Población Activa).
Specifikt från det tredje kvartalet 2018 till tredje kvartalet 2019 registrerades 346.300 nya arbetstillfällen i Spanien. Av dessa gick 196.500 till utlänningar och ytterligare 54.000 till personer med dubbelt medborgarskap (främst från Latinamerika). För första gången på länge var det under 100.000 som gick till personer födda i landet.
Att antalet utlänningar med jobb i Spanien ökar har varit en tydlig trend de senaste fem åren.
Tar då utlänningar jobb från spanjorerna?
Det är den eviga frågan som diskuteras mellan olika grupper.
Att utlänningar kommer för att stjäla jobbet från spanjorerna är fel. I själva verket går många jobb inom jordbruk och servicenäringen till utlänningar, arbetstillfällen som spanjorerna inte vill ha på grund av temporära kontrakt och låga löner, och för att utlänningar inte har något annat val eftersom de har färre möjligheter till bättre anställningar.
Sammantaget är tolv procent av de anställda i Spanien utlänningar.
I genomsnitt tjänar den utländska arbetskraften i Spanien 1.375 euro brutto i månaden jämfört med genomsnittet för födda i Spanien som tjänar 2.040 euro. Det visar siffror från EPA.
Att utlänningar kommer för att stjäla jobbet från spanjorerna är fel. I själva verket går många jobb inom jordbruk och servicenäringen till utlänningar, arbetstillfällen som spanjorerna inte vill ha på grund av temporära kontrakt och låga löner, och för att utlänningar inte har något annat val eftersom de har färre möjligheter till bättre anställningar.
Sammantaget är tolv procent av de anställda i Spanien utlänningar.
I genomsnitt tjänar den utländska arbetskraften i Spanien 1.375 euro brutto i månaden jämfört med genomsnittet för födda i Spanien som tjänar 2.040 euro. Det visar siffror från EPA.
måndag 9 december 2019
Fredrik Virtanen:
Ett samhälle där privata hämndmotiv, lynchmobbar och folkdomstolar stöter ut människor från sina sammanhang tror jag inte att någon vill ha, egentligen. Vad är det för värld?
Samtidigt konstaterar han att ”det är billigt i Sverige att förstöra en annan människas liv”
”Jag vet att de svenska medierna som publicerade lögnerna hösten 2017 skäms. De borde säga högt att de skäms. De borde be om ursäkt. De borde häva straffet jag fått för att bli förtalad: yrkesförbud. Aftonbladet borde återanställa mig.”
Samtidigt konstaterar han att ”det är billigt i Sverige att förstöra en annan människas liv”
”Jag vet att de svenska medierna som publicerade lögnerna hösten 2017 skäms. De borde säga högt att de skäms. De borde be om ursäkt. De borde häva straffet jag fått för att bli förtalad: yrkesförbud. Aftonbladet borde återanställa mig.”
Det håller jag verkligen med om!
fredag 6 december 2019
Nu har han visat sitt rätta nylle...
Magasinet Paragraf
Hur många lik i lasten och skelett i garderoben kan en statsminister(kandidat) ha?
Av Dick Sundevall 2018-10-01
Hur många lik i lasten och skelett i garderoben kan en statsminister(kandidat) ha?
Av Dick Sundevall 2018-10-01
Att Sveriges ministrar genom åren, oavsett politisk färg, har visat en och annan mänsklig svaghet i form av ett skelett i garderoben, har för mig bara utgjort ett plus. Något som visat att de haft mänskliga drag. Men kan en som aspirerar på att bli statsminister, som Ulf Kristersson, ha hur många skelett i garderoben och lik i lasten som helst?
Sverigedemokraten Björn Söder röstades bort som talman för att en majoritet i riksdagen ansåg att han inte på ett seriöst sätt kunde representera Sverige utifrån vad han genom åren torgfört. Det var naturligtvis ett klokt ställningstagande.
Men hur är det då med den som utropat sig som vår självklara nästa statsminister, Ulf Kristersson? Naturligtvis har han inte varit helt felfri livet igenom, vilket jag inte heller begär. Människor är människor och ytterst sällan några änglar. Men det måste väl finnas gränser för hur många lik Kristersson har i lasten, för att inte tala om alla skelett i garderoben.
Ett litet snedsteg på vägen kan man överse med. Två kan tyda på en vana men ändå få passera. Men när det börjar handla om betydligt mer, väldigt mycket mer, så ger det en allt tydligare bild av en medborgares personliga resning, rättskänsla och moral. I Ulf Kristerssons fall blir det en bild av en myglare och fixare som tycks sakna det.
Några exempel på vad som framkommit genom åren i bland annat DN, Svenska Dagbladet, TV4 och SVT:
1. Under sin tid som socialborgarråd i Stockholm sålde Kristersson ut förskolor och assistansbolag till ett värde av 81 miljoner kronor – för 3,4 miljoner kronor. På bara tre år gjordes vinster på 65 miljoner i dessa verksamheter. Till exempel såldes Kulturkrabatens förskolor i Årsta för 635 000 kronor och redan året efter hade den nya förskolechefen tagit ut 9 miljoner i vinst och köpt en gård för bolagets pengar för 2 miljoner. Vantörs Hemtjänst såldes för 69 500 kronor och redan efter nio månader gjorde man vinst på 5,4 miljoner. Utförsäljningarna har i flera instanser, bland annat av regeringens egna utredare, dömts ut som olagliga men Kristersson och Moderaterna har avfärdat och stridit för att allt gått rätt till. Ska den mannen leda en regering som ska hålla i skattebetalarnas pengar?
2. Som socialborgarråd bodde Kristersson i en fin lägenhet på 125 kvm i centrala Stockholm. Enda problemet är att lägenheten tillhörde föreningen Ersta Diakonisällskap och var avsedd för svårt sjuka och hemlösa. Stockholm stad köpte tjänster av föreningen för flera miljoner och en förundersökning om mutbrott inleddes – men blev nedlagd. Kristersson konfronterades med uppgifterna i SVT:s program ”Hemlös”, men vägrade svara på några frågor om det och lämnade hastigt intervjun.
3. År 2005 uppdagades en stor barnhandelshärva där barn i Kina kidnappades och såldes för adoption till USA och Europa. Kristersson var vid tiden ordförande för Adoptionscentrum och valde att mörka skandalen, trots att flera av de adoptioner som gått genom Adoptionscentrum skett genom aktuella skandalbarnhem i Kina.
4. Under sin tid som socialförsäkringsminister bosatte sig Kristersson med sin fru i en attraktiv lägenhet i Stockholm. Lägenheten införskaffades utanför bostadskön, genom kontakter med Stefan Ränk, VD för bolaget Einar Mattsson. Så långt är det inte mycket att säga om. Det är fullt lagligt och tillåtet för privata fastighetsägare att låta en del lägenheter gå vid sidan om bostadskön. Men – Kristersson hade lämpligt nog tidigare sålt ut 1 200 allmännyttiga lägenheter till just det här bolaget för ett vrakpris i Stockholm på 6 600 kronor kvadratmetern.
5. Under större delen av 2001 anlitade Kristersson svart städhjälp och betalade enligt egen uppgift städerskan ”70-80 kronor i timmen”.
6. Under 2015-2016 åkte Kristersson 668 taxiresor för skattebetalarnas pengar. Notan blev 113 000 kronor. Detta trots att alla riksdagsledamöter tilldelas ett gratis SL-kort och uppmanas att i första hand åka kollektivt. När TV4 konfronterade Kristersson sa han att det var jobbigt att åka kollektivt eftersom han ofta har bagage med sig.
7. Under 2007, när Kristersson var socialborgarråd, åkte han och hans fru till Kina var tredje månad för 128 000 kronor. Självklart skattefinansierat. Kristersson påpekade att han var där för att föra samtal om mänskliga rättigheter och demokrati – något som rimligen inte är socialborgarråds mest självklara uppdrag. Kritiker menar att i själva verket följde han med sin fru som för Swedish China Trade Councils räkning sålde marknadsinformation.
8. När Kristersson valdes in i riksdagen i början av 90-talet sa han att hans mål var att ”bekämpa och avveckla välfärdsstaten.” I boken ”Non-working generation”, som kom ut 1994, jämför han det svenska välfärdssamhället och fackets inflytande med apartheidsystemet i Sydafrika.
9. År 2013, under sin tid som socialförsäkringsminister, sa Kristersson att den som är anställd ska själv ansvara för att vara i form och kunna jobba längre. År 2001 uttalade han sig om att psykiskt sjuka borde gå till jobbet istället för att ligga sysslolösa hemma. I boken ”Non-working generation” skriver han även att 40-talister är lata och skor sig själva och lämnar notan till de som kommer efter.
10. När alliansregeringen föreslog att pensionsåldern skulle höjas så motiverade Kristersson detta med att ”man har ett ansvar att hålla sig i fysisk trim. I vissa jobb ingår det som en del av jobbet att hålla sig i trim. Andra tvingas fysiskt tänka på det, hur ska jag hålla mig i fysisk form?”
Så nu vet landets gruvarbetare, skogsarbetare, anställda inom sjukvården och andra med fysiskt tunga arbeten, att när ryggen tar slut innan de uppnått pensionsålder – så är det deras eget fel.
Ulf Kristersson har alltså uppenbarligen under sin politiska karriär samlat på sig massor av lik i lasten och skelett i garderoben. Ovanstående är ett axplock av vad som kommit fram. Kan en sådan person vara den som representerar staten Sverige som landets statsminister? Har han den personliga resning, rättskänsla, moral och det ekonomiska ansvar vi kan begära av en statsminister?
Nu kanske någon tänker, är Stefan Löfven så mycket bättre då? Löfven har lett en i stora drag handlingsförlamad regering och har i likhet med sina socialdemokratiska företrädare inte lyckats formulera en socialdemokratisk politik som kuggat in i 2000-talet. För mig får han gärna bytas ut. Men – några lik i lasten i likhet med Ulf Kristerssons har inte framkommit. Hade det funnits några, kan vi vara säkra på att de kommit upp i ljuset.
En uppföljande artikel om fler lik i lasten finns att ta del av här:
Sverigedemokraten Björn Söder röstades bort som talman för att en majoritet i riksdagen ansåg att han inte på ett seriöst sätt kunde representera Sverige utifrån vad han genom åren torgfört. Det var naturligtvis ett klokt ställningstagande.
Men hur är det då med den som utropat sig som vår självklara nästa statsminister, Ulf Kristersson? Naturligtvis har han inte varit helt felfri livet igenom, vilket jag inte heller begär. Människor är människor och ytterst sällan några änglar. Men det måste väl finnas gränser för hur många lik Kristersson har i lasten, för att inte tala om alla skelett i garderoben.
Ett litet snedsteg på vägen kan man överse med. Två kan tyda på en vana men ändå få passera. Men när det börjar handla om betydligt mer, väldigt mycket mer, så ger det en allt tydligare bild av en medborgares personliga resning, rättskänsla och moral. I Ulf Kristerssons fall blir det en bild av en myglare och fixare som tycks sakna det.
Några exempel på vad som framkommit genom åren i bland annat DN, Svenska Dagbladet, TV4 och SVT:
1. Under sin tid som socialborgarråd i Stockholm sålde Kristersson ut förskolor och assistansbolag till ett värde av 81 miljoner kronor – för 3,4 miljoner kronor. På bara tre år gjordes vinster på 65 miljoner i dessa verksamheter. Till exempel såldes Kulturkrabatens förskolor i Årsta för 635 000 kronor och redan året efter hade den nya förskolechefen tagit ut 9 miljoner i vinst och köpt en gård för bolagets pengar för 2 miljoner. Vantörs Hemtjänst såldes för 69 500 kronor och redan efter nio månader gjorde man vinst på 5,4 miljoner. Utförsäljningarna har i flera instanser, bland annat av regeringens egna utredare, dömts ut som olagliga men Kristersson och Moderaterna har avfärdat och stridit för att allt gått rätt till. Ska den mannen leda en regering som ska hålla i skattebetalarnas pengar?
2. Som socialborgarråd bodde Kristersson i en fin lägenhet på 125 kvm i centrala Stockholm. Enda problemet är att lägenheten tillhörde föreningen Ersta Diakonisällskap och var avsedd för svårt sjuka och hemlösa. Stockholm stad köpte tjänster av föreningen för flera miljoner och en förundersökning om mutbrott inleddes – men blev nedlagd. Kristersson konfronterades med uppgifterna i SVT:s program ”Hemlös”, men vägrade svara på några frågor om det och lämnade hastigt intervjun.
3. År 2005 uppdagades en stor barnhandelshärva där barn i Kina kidnappades och såldes för adoption till USA och Europa. Kristersson var vid tiden ordförande för Adoptionscentrum och valde att mörka skandalen, trots att flera av de adoptioner som gått genom Adoptionscentrum skett genom aktuella skandalbarnhem i Kina.
4. Under sin tid som socialförsäkringsminister bosatte sig Kristersson med sin fru i en attraktiv lägenhet i Stockholm. Lägenheten införskaffades utanför bostadskön, genom kontakter med Stefan Ränk, VD för bolaget Einar Mattsson. Så långt är det inte mycket att säga om. Det är fullt lagligt och tillåtet för privata fastighetsägare att låta en del lägenheter gå vid sidan om bostadskön. Men – Kristersson hade lämpligt nog tidigare sålt ut 1 200 allmännyttiga lägenheter till just det här bolaget för ett vrakpris i Stockholm på 6 600 kronor kvadratmetern.
5. Under större delen av 2001 anlitade Kristersson svart städhjälp och betalade enligt egen uppgift städerskan ”70-80 kronor i timmen”.
6. Under 2015-2016 åkte Kristersson 668 taxiresor för skattebetalarnas pengar. Notan blev 113 000 kronor. Detta trots att alla riksdagsledamöter tilldelas ett gratis SL-kort och uppmanas att i första hand åka kollektivt. När TV4 konfronterade Kristersson sa han att det var jobbigt att åka kollektivt eftersom han ofta har bagage med sig.
7. Under 2007, när Kristersson var socialborgarråd, åkte han och hans fru till Kina var tredje månad för 128 000 kronor. Självklart skattefinansierat. Kristersson påpekade att han var där för att föra samtal om mänskliga rättigheter och demokrati – något som rimligen inte är socialborgarråds mest självklara uppdrag. Kritiker menar att i själva verket följde han med sin fru som för Swedish China Trade Councils räkning sålde marknadsinformation.
8. När Kristersson valdes in i riksdagen i början av 90-talet sa han att hans mål var att ”bekämpa och avveckla välfärdsstaten.” I boken ”Non-working generation”, som kom ut 1994, jämför han det svenska välfärdssamhället och fackets inflytande med apartheidsystemet i Sydafrika.
9. År 2013, under sin tid som socialförsäkringsminister, sa Kristersson att den som är anställd ska själv ansvara för att vara i form och kunna jobba längre. År 2001 uttalade han sig om att psykiskt sjuka borde gå till jobbet istället för att ligga sysslolösa hemma. I boken ”Non-working generation” skriver han även att 40-talister är lata och skor sig själva och lämnar notan till de som kommer efter.
10. När alliansregeringen föreslog att pensionsåldern skulle höjas så motiverade Kristersson detta med att ”man har ett ansvar att hålla sig i fysisk trim. I vissa jobb ingår det som en del av jobbet att hålla sig i trim. Andra tvingas fysiskt tänka på det, hur ska jag hålla mig i fysisk form?”
Så nu vet landets gruvarbetare, skogsarbetare, anställda inom sjukvården och andra med fysiskt tunga arbeten, att när ryggen tar slut innan de uppnått pensionsålder – så är det deras eget fel.
Ulf Kristersson har alltså uppenbarligen under sin politiska karriär samlat på sig massor av lik i lasten och skelett i garderoben. Ovanstående är ett axplock av vad som kommit fram. Kan en sådan person vara den som representerar staten Sverige som landets statsminister? Har han den personliga resning, rättskänsla, moral och det ekonomiska ansvar vi kan begära av en statsminister?
Nu kanske någon tänker, är Stefan Löfven så mycket bättre då? Löfven har lett en i stora drag handlingsförlamad regering och har i likhet med sina socialdemokratiska företrädare inte lyckats formulera en socialdemokratisk politik som kuggat in i 2000-talet. För mig får han gärna bytas ut. Men – några lik i lasten i likhet med Ulf Kristerssons har inte framkommit. Hade det funnits några, kan vi vara säkra på att de kommit upp i ljuset.
En uppföljande artikel om fler lik i lasten finns att ta del av här:
Lite till och vi hade haft ett Fukushima i Europa...
Google-översättning
Jordbävningen träffar Frankrikes kärnkraftsproduktion
Kärnkraftverket i Cruas har avbrutit produktionen efter jordbävningar i regionen. Den franska eljätten EDF på torsdagen sänkte sin prognos för kärnenergiproduktion i år efter att ha avbrutit verksamheten vid en atomkraftverk i södra landet efter en mycket ovanlig jordbävning.
EDF tog tre reaktorer på Cruas-anläggningen i Ardeche-regionen offline efter måndagens jordbävning, som hade en magnitude på 5,4 och kändes över ett stort område mellan städerna Lyon och Montelimar.
Skakningarna kändes särskilt i Teil, bara 15 kilometer från kraftverket.
Reaktorerna stoppades för kontroller, enligt lagens krav under dessa omständigheter, även om det hittills inte har hittats någon skada.
EDF sade som ett resultat att den sänkte sin prognos för kärnenergiproduktion i år till 384-388 terawatt-timmar (TWh), ned från den tidigare prognosen på 390 TWh.
Den ursprungliga prognosen hade redan minskats på grund av stopp i andra reaktorer och väderförhållanden.
Det inträffar jordskalv ganska ofta i södra Europa. Hela medelhavsområdet är ett seismiskt aktivt område. Alicanteprovinsen har till exempel runt hundra jordskalv per år. 1829 blev Torrevieja utraderat av ett jordskalv som mätte 6,6 på Richterskalan.
Så sent som i slutet av oktober hade vi i Malagaprovinsen på spanska Solkusten ett jordskalv som mätte 4,6 på Richterskalan. Skalvet hade sitt epicentrum i Pruna nära gränsen mellan provinserna Cádiz och Málaga. Larmtjänsten fick ta emot över 200 samtal från oroliga människor.
Och i september förra året hade vi sex mindre jordskalv på tolv timmar.
Södra Spanien och Nordafrika är en zon där mindre och större jordskalv inträffar regelbundet. Det största under de senaste 60 åren inträffade den 25 januari 2016. Klockan var 5.22 och skalvet, som varade i 30 sekunder, mätte hela 6,3 på Richterskalan.
Jag vaknade av att huset skakade och att glas och porslin skallrade mot varandra. Skalvet hade sitt epicentrum tio kilometer under havsytan utanför Marocko - på andra sidan Medelhavet - eller närmare bestämt mellan Alhucemas och den spanska enklaven Melilla i Nordafrika (bilden). Folk rapporterade att de trillat ur sängen, fått möbler över sig och fastnat. En byggnad i Torre del Mar bara någon mil från Nerja fick sprickor. Larmtjänsten fick 400 samtal den gången.
Södra Spanien är ett utsatt område. Ett större skalv inträffade 29 mars 1954 och hade sitt epicentrum i Dúrcal (Granada). Skalvet den gången mätte 7 på Richterskalan. 2004 inträffade ett liknande skalv som 2016 i Alhucemas i Marocko. 600 personer omkom den gången.
Så vi väntar på en jordbävning. Med uppenbar risk för ett Fukushima i Europa. Vi vet att den kommer men inte var och när.
Och så finns det folk som tycker att vi ska satsa på kärnkraft!
Jordbävningen träffar Frankrikes kärnkraftsproduktion
Kärnkraftverket i Cruas har avbrutit produktionen efter jordbävningar i regionen. Den franska eljätten EDF på torsdagen sänkte sin prognos för kärnenergiproduktion i år efter att ha avbrutit verksamheten vid en atomkraftverk i södra landet efter en mycket ovanlig jordbävning.
EDF tog tre reaktorer på Cruas-anläggningen i Ardeche-regionen offline efter måndagens jordbävning, som hade en magnitude på 5,4 och kändes över ett stort område mellan städerna Lyon och Montelimar.
Skakningarna kändes särskilt i Teil, bara 15 kilometer från kraftverket.
Reaktorerna stoppades för kontroller, enligt lagens krav under dessa omständigheter, även om det hittills inte har hittats någon skada.
EDF sade som ett resultat att den sänkte sin prognos för kärnenergiproduktion i år till 384-388 terawatt-timmar (TWh), ned från den tidigare prognosen på 390 TWh.
Den ursprungliga prognosen hade redan minskats på grund av stopp i andra reaktorer och väderförhållanden.
Faktum är att vi väntar på en jordbävning...
Så sent som i slutet av oktober hade vi i Malagaprovinsen på spanska Solkusten ett jordskalv som mätte 4,6 på Richterskalan. Skalvet hade sitt epicentrum i Pruna nära gränsen mellan provinserna Cádiz och Málaga. Larmtjänsten fick ta emot över 200 samtal från oroliga människor.
Och i september förra året hade vi sex mindre jordskalv på tolv timmar.
Södra Spanien och Nordafrika är en zon där mindre och större jordskalv inträffar regelbundet. Det största under de senaste 60 åren inträffade den 25 januari 2016. Klockan var 5.22 och skalvet, som varade i 30 sekunder, mätte hela 6,3 på Richterskalan.
Jag vaknade av att huset skakade och att glas och porslin skallrade mot varandra. Skalvet hade sitt epicentrum tio kilometer under havsytan utanför Marocko - på andra sidan Medelhavet - eller närmare bestämt mellan Alhucemas och den spanska enklaven Melilla i Nordafrika (bilden). Folk rapporterade att de trillat ur sängen, fått möbler över sig och fastnat. En byggnad i Torre del Mar bara någon mil från Nerja fick sprickor. Larmtjänsten fick 400 samtal den gången.
Södra Spanien är ett utsatt område. Ett större skalv inträffade 29 mars 1954 och hade sitt epicentrum i Dúrcal (Granada). Skalvet den gången mätte 7 på Richterskalan. 2004 inträffade ett liknande skalv som 2016 i Alhucemas i Marocko. 600 personer omkom den gången.
Så vi väntar på en jordbävning. Med uppenbar risk för ett Fukushima i Europa. Vi vet att den kommer men inte var och när.
Och så finns det folk som tycker att vi ska satsa på kärnkraft!
Inte bara i Sverige...
En Sueco
Fyra våldsamma mord på en månad
Senaste månaden har det skett fyra våldsamma mord på Costa del Sol, vilket är fler än någonsin under så kort tid. De fyra morden har alla relation till den organiserade kriminaliteten i narkotikavärlden.
Den 27 oktober hittades en bulgar skjuten på vägen mellan Marbella och Istán. Tre veckor senare sköts en arab i sin privata bostad i Marbella och den 22 november sköts en britt till döds med sex skott i närheten av sin bostad i Mijas. Sista offret är en 60-årig fransman, som sköts i Cabopino, Marbella, i tisdags.
Fyra våldsamma mord på en månad
Senaste månaden har det skett fyra våldsamma mord på Costa del Sol, vilket är fler än någonsin under så kort tid. De fyra morden har alla relation till den organiserade kriminaliteten i narkotikavärlden.
Den 27 oktober hittades en bulgar skjuten på vägen mellan Marbella och Istán. Tre veckor senare sköts en arab i sin privata bostad i Marbella och den 22 november sköts en britt till döds med sex skott i närheten av sin bostad i Mijas. Sista offret är en 60-årig fransman, som sköts i Cabopino, Marbella, i tisdags.
Alla morden betecknas som våldsamma och polisen har sagt att alla fyra mord har relation till narkotikavärlden, dock utan att de har relation till varandra. Både spansk polis och den europeiska unionens byrå för samarbete inom brottsbekämpning, Europol, gör allt för att utreda den organiserade brottsligheten, men kan inte förhindra enskilda kriminella handlingar.
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)