Äntligen!

Aftonbladet

Utvisa tiggarna efter tre månader i Sverige

Lokala S-politiker: Ett parallellsamhälle har vuxit fram

Detta är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna som förs fram i texten, inte Aftonbladet.

FOTO: TT

Det finns två alternativ kring problemen med tiggeri och det parallellsamhälle som växer fram som följd – att acceptera, eller att hantera. Vi väljer det senare. Vi måste ta kontroll över utvecklingen, skriver sex lokala S-politiker.
DEBATT

DEBATT. 

Tiggerifrågan har debatterats flitigt i Sverige under flera år. Debatten har tyvärr ofta varit enkelspårig och missat att tiggeriet är en del i en större problematik med ett framväxande parallellsamhälle. Det bekymrar oss.

1900-talet i Sverige präglades av byggandet av ett välfärdssamhälle som kunde kompensera för de begränsade livsmöjligheter många föddes in i. I vårt samhälle skulle ingen behöva förlita sig på allmosor.

Tyvärr har andra länder inte gjort samma resa. I flera länder är livsvillkoren för vissa grupper mycket dåliga. Ett exempel är romernas situation i Rumänien och Bulgarien.

Trots påtryckningar brister dessa länder fortfarande i att säkerställa välfärden för sina medborgare, vilket leder till att många söker sig till Sverige och lever oerhört utsatt.

När människor kommer hit utan ordnat boende eller möjlighet till försörjning skapas destruktiva strukturer. Tiggeri blir en av få möjliga inkomstkällor. Olagliga bosättningar skapas och medför sanitära och sociala problem. När tiggeri ger mindre inkomster som följd av minskad benägenhet att ge pengar och mindre kontanter hamnar utsatta allt oftare i svartarbete eller prostitution. I dessa utsatta miljöer finns också barn.

Ett parallellsamhälle har vuxit fram.

Vi socialdemokrater som gick i bräschen för att bygga upp vårt välfärdssamhälle måste bekämpa den utveckling vi nu ser. Det är dock inte rimligt att 290 kommuner ska hitta egna lösningar på problemen. Visst ska vi ta vår del av ansvaret, men problemen är gemensamma.

Det finns två alternativ kring problemen med tiggeri och det parallellsamhälle som växer fram som följd – att acceptera, eller att hantera. Vi väljer det senare. Vi måste ta kontroll över utvecklingen.

Den fria rörligheten har inneburit en fantastisk utveckling vad gäller handel och välstånd – men regelverket upprätthålls inte idag. Med den fria rörligheten har EU-medborgare rätt att vistas i ett annat EU-land i tre månader utan särskilda krav utöver legitimation. Efter tre månader gäller andra krav.

I Sverige har vi inga krav på att man ska anmäla närvaro, varken de första tre månaderna när man kommer till landet, eller när tre månader har gått. Det är problematiskt – om vi inte har möjlighet att se vilka som vistas här, kan vi inte heller kontrollera vem som bryter mot bestämmelserna.
För att få kontroll över utvecklingen och motverka att människor lever utsatt här vill vi att Sverige, likt flera andra EU-länder, inför krav på anmälan av närvaro för EU-medborgare som kommer hit. På så sätt kan vi få kontroll över vilka som befinner sig i landet och hur länge.
De som har varit här mer än tre månader får inte vara kvar om de inte uppfyller villkoren som då finns (som att arbeta, studera och så vidare).

Orsakerna till att människor kommer hit för att försörja sig genom tiggeri och att det som följd skapas parallellsamhällen är fattigdom och diskriminering i hemländerna. Sverige kan inte, och ska inte, ansvara för välfärden för andra länders medborgare.

Hemländerna måste ta sitt ansvar och genomföra nödvändiga reformer för säkerställa sina medborgares välfärd.

Vi vill att EU ska kräva bindande åtgärder och att sanktioner riktas mot de länder som inte lever upp till kraven. Det kan ske exempelvis i form av frusna utbetalningar av EU-medel och genom att man förlorar rösträtten i rådet.

Ingen kan påstå att denna fråga är enkel, men att en fråga är svår kan i sig inte vara skäl för att inte ta itu med problemen. Antingen accepterar man, eller så hanterar man.

Kristina Edlund, gruppledare i Linköping (S)
Lars Stjernkvist, gruppledare i Norrköping (S)
Thomas Lidberg, gruppledare i Åtvidaberg (S)
Anders Hedeborg, gruppledare i Vadstena (S)
Britt-Marie Johansson, gruppledare i Boxholm (S)
Anna-Lena Svensson, gruppledare i Ydre (S)

Jag avskyr tiggeriet...

Med det menar jag det tiggeri vi är utsatta för utanför varenda matvarubutik. Snacka om att det är organiserat. Hade det inte varit det så hade det suttit flera än en tiggare vid varje butik. Men det gör det inte. Ingen konkurrens. Utanför varje butik finns en (1) plats och där sitter en tiggare från Rumänien eller Bulgarien. Aldrig två. 
Jag avskyr det verkligen. Det skulle aldrig falla mig in att ge dem en slant. Och man ser heller nästan aldrig att någon annan gör det. Så varför sitter de där? De kan inte tjäna många ören. Exakt vad är de täckmantel för, undrar jag. Som alla andra har jag mina misstankar men de behåller jag för mig själv. Att vara kritisk mot tiggeriet är nästan lika omoraliskt som att säga n-ordet instängd i en mörk garderob. 

Och nu säger Stefan Löfvén att han inte tänker göra upp med M-ledaren Kristersson om ett förbud mot tiggeriet. 

Aftonbladet:– Vi kan inte acceptera en situation där människor tvingas sitta på gatan och tigga. Om vi är överens om det är det bra. Men jag tror inte att ett förbud i sig får stopp på tiggeriet.

Statsministern menar att frågan måste hanteras på ett bredare sätt – då roten till problemet finns i den fattigdom som drabbar människor i Bulgarien och Rumänien. Regeringen har skärpt lagen kring avhysningar av människor som bosatt sig på andras mark och håller på och skärper lagen så att de som handlar med människor i tiggerisyfte ska straffas hårdare.

Löfven vill även se över vad som kan göras i frågan inom ramen för ordningslagen och är beredd att titta på hur andra länder har löst frågan. 

Så det blir inga samtal mellan regeringen och M?– Jag tycker nog att vi, som i de andra frågorna, bör ha det bredare än så.

Han har ju rätt!
Det är inte tiggeriet som ska förbjudas. Man kan inte förbjuda fattigdom. I synnerhet inte i ett land som enligt EU:s direktiv har omkring 300 000 fattigpensionärer som inte kan leva på sin pension. De kommer att behöva de ovan nämnda tiggeriplatserna om ingenting görs som förbättrar situationen.

Det är tiggeri-turismen man ska sätta stopp för. Det ska inte gå att ta sig hit i tremånadersperioder om man inte kan försörja sig själv. 

Det är Rumänien och Bulgarien som ska lösa problemet. Det har de redan fått bra betalt av EU för att klara av. Men så länge vi jamsar med händer inget. Någon måste därför sätta stopp. Återstår att se vem det blir...

Läs också Ann Helena Rudbergs inlägg: 
Vi är lurade på våra pensioner 
som du hittar här.

Bättre förbjuda tiggeriturismen...

Jag läser Ann Heberlein i Expressen:

Den stora lögnen om tiggarna har spruckit

Publicerad 1 okt 2017 kl 06.00

Sedeln du lägger i tiggarens utsträckta hand låser fast henne i exploatering. Det visar inte minst granskningen "Lyckolandet".
Ditt givande är omöjligt att betrakta som en god handling, hur mycket man än vrider och vänder på det, skriver Ann Heberlein.
...

Den senaste vågen av texter i tiggeridebatten, i anslutning till att Moderaterna börjat diskutera ett nationellt förbud mot tiggeri och Vellinge kommun beslutat sig för att förbjuda tiggeri på ett antal offentliga platser, utgör inget undantag. I en text författad av representanter för Crossroads, Centrum för sociala rättigheter och SUM påstås det att de som vill införa förbud mot tiggeri upplever "obehagskänslor när de konfronteras med fattigdom och utsatthet". Angela Everbäck (MP) hävdar att förbudsivrarna ger uttryck för "främlingsrädsla och avståndstagande". Thomas Hammarberg menar att de som är för tiggeriförbud "saknar empati". Att spekulera i meningsmotståndarens känslomässiga attityder i relation till det problem som diskuteras för inte debatten framåt – tvärtom leder det till att positionerna blir än mer låsta, och, vad värre är, att fokus förflyttas från EU-migranterna och deras situation till våra reaktioner på deras utsatthet.
...

De lever liv som inte går att beteckna som värdigt på något sätt. Den som såg "Uppdrag granskning" den 27/9 har fått en ännu djupare förståelse för exakt hur utsatta tiggarna är. ”Lyckolandet” visade med all önskvärd tydlighet att det förekommer organiserad brottslighet, människohandel och prostitution i anslutning till tiggeriet. Där sprack en av de ihärdigaste lögnerna i svensk debatt – att tiggeriet inte skulle vara organiserat.
...

Tiggeriförbud är bästa vägen framåt
Jag tillhör dem som anser att ett förbud är den bästa vägen framåt. Erfarenheter från andra länder, som Danmark och Nederländerna, visar att förbud minskar förekomsten av tiggare och därmed också möjligheten för människohandel.

Nej, jag är inte så naiv att jag tror att ett förbud kommer att lösa tiggarnas utsatta situation – men jag är övertygad om att ett förbud i alla fall minskar deras utsatthet för att exploateras. Det är ett viktigt steg på vägen mot ett anständigt och värdigt liv: att få äga sig själv och sin frihet.

Av Ann Heberlein
Lektor i etik, kandidat till riksdagsvalet för M

Läs hela krönikan här. 

Kommentar:

Uppdrag Granskning den 27/9 var sensationellt. Se det här om du inte redan har gjort det. Alla våra farhågor besannades flera gånger om. Så eländigt är det.  

Jag tycker emellertid inte att Sverige ska förbjuda tiggeriet. I ett land med närmare 300 000 fattigpensionärer enligt EU-mått kan man knappast förbjuda fattigdom och att drabbade själva försöker förbättra sin situation. 

Vi måste däremot med bestämdhet förbjuda tiggeriturismen, dvs tiggeri av utländska medborgare. Som det idag är måste en svensk tiggare hyra tiggarplats utanför Konsum och ICA av den rumänska eller bulgariska maffian för att få sträcka fram sin hand. 

Ann Heberlein är för det mesta en alldeles lysande krönikör. 

Expressen bör emellertid fundera på om hon som M-märkt politiker ska få behålla sin spalt. I synnerhet som hon om ett år har ambitionen att bli riksdagsman för de mörkblå. Det kan knappast vara god publicistisk etik att låta en enstaka politiker profilera sig på detta vis. 

Inte minst i sakfrågor som hon och hennes parti framöver har för avsikt att driva.