Missa för all del inte Leif GW Perssons krönika om fallet Kevin.
Du hittar den
här.
Han har lagt till ett slutord kallat spaningstips som är så bra att jag tar mig friheten att lägga in det här:
Rolf Sandberg-spaning
Om uppgifterna om de förhör, samtal, vallningar och andra utredningsåtgärder som man skulle ha utsatt de två bröderna för, är sanna strider de inte bara mot de regler som gäller för förhör med barn. De medför också en utomordentligt hög risk för att man får falska medgivanden eller erkännanden.
Paolo Macchiarini-spaning
Minns ni Paolo Macchiarini? Denne kirurg som genom en bland läkare förhoppningsvis ovanlig förening av inkompetens, girighet och vanlig mytomani förkortade livet för ett stort antal människor med hjälp av sina egna händer och den kniv som han höll i. Säkert finns det många som minns den skandal som han vållade och om det nu kan vara till någon tröst för den medicinsk-akademiska världen runt Karolinska institutet vill jag påstå att han framstår som en enkel amatör jämfört med sin motsvarighet inom den polisiära kunskapssfären. ”Minnespsykologen”, professor Sven Åke Christianson.
Sven-Åke Christianson-spaning
Inom kriminalpolitiken saknas det inte galna experter. Vanliga virrpannor och lögnhalsar som det tidvis går tretton på dussinet av. Sven Åke Christianson är dock bara tillverkad i ett exemplar. Under sin trettioåriga karriär inom rättsväsendet har han bland annat lyckats med att förvandla olyckshändelser till mord, att få åtminstone en riktig mördare frikänd genom sin innovativa förhörsteknik, att skydda ett halvdussin andra genom att peka ut oskyldiga och dessutom förvandla en av den globala kriminologins minst trovärdiga mytomaner till en av dess allra gräsligaste seriemördare. En märklig man, ständigt redo att färdas på baron Münchhausens kanonkula oavsett färdriktning.
Sandberg-Christianson-spaning
Med tanke på detta är det kanske inte så konstigt att just professor Christianson är den som kan erbjuda en enkel man som kommissarie Sandberg den vetenskapliga stödkorsett han så innerligt väl behöver. Här gäller det att köra så det ryker, nämligen. Det kan ta flera månader innan man får smågrabbar att erkänna mord och redan i femårsåldern börjar grova våldsbrottslingar fantisera om alla hemska dåd som de ska begå senare i livet. Och hade det inte varit för Sandbergs och Christiansons förenade kompetens och deras nära samarbete – även det ”unikt” - hade det funnits ”en mycket stor risk för att fallet Kevin aldrig klarats upp”. Allt detta enligt herrarna själva och eftersom jag är en dålig människa är det med viss förväntan som jag ser fram mot de kommande avsnitten av ”Fallet Kevin”.
Mitt tidigare inlägg om fallet hittar du
här.
På samma sida hittar du Expressens Brottscentralen och Leif Silbersky som också yttrar sig om fallet.
