En tonåring har dömts för att ha förtalat sig själv – i en annan persons namn.
I ett ganska ovanligt fall har Göta hovrätt fastställt Jönköpings tingsrätt dom och dömer en tonåring för förtal för att hon skrivit nedsättande saker om sig själv – i en annan persons namn.
Den dömda har på sajten ask.fm skrivit följande om sig själv, i en annan persons namn: "sluta vara så jävla ful och omogen, ingen vill endå ha dig! Sluta tror att alla älskar dig och det är ingen som gör! Ingen av dina vänner tycker om dig! Framförallt inte Z! Gå och dö bara ".
Jönköpings tingsrätt skrev i sin dom att det är fråga om ett slags indirekt förtal, "att X skrivit en text till sig själv med otrevligt innehåll och tillvitat Y att ha skrivit den. Det förhållandet hindrar inte att gärningen kan bedömas som förtal."
Hovrätten gör samma bedömning: "I detta har Y utpekats som klandervärd genom att hon påståtts ha uttalat sig gravt nedsättande om X".
Den dömda förnekade gärningarna, men åklagaren har bland annat kunnat knyta henne till den e-postadress som registrerade kontot och den mobiltelefon inlägget skrevs från.
Hon döms till 30 dagsböter à 50 kronor.

Ett liknande rättsfall 
inträffade förra våren då en man hade stämt en kvinnlig journalist och krävt skadestånd för uttalanden han under pseudonym hade skrivit om sig själv i kommentarfältet på journalistens blogg, bland annat att han var ett psykfall som försvarade pedofiler. Eftersom mannen drog tillbaka sina krav innan domstolen hade kunnit skicka dem till journalisten, tyckte Attunda tingsrätt och Svea hovrätt att mannen inte borde dömas för rättegångsmissbruk. Förtalsfrågan prövades aldrig.

Axel Andén
Medievärlden

___________________


Den rödfärgade delen av artikeln
ovan gäller mig och den då för mig helt okände Jonathan Persson. På uppmaning av en ondsint rättshaverist som ville skada mig förtalade JP sig själv i min blogg och anmälde mig för förtal. För det krävde han vid Attunda tingsrätt skadestånd. Han drog sedan tillbaka sin falska anmälan och gjorde avbön enligt ovan. 

Det hela var minst sagt ett väldigt märkligt ärende. Särskilt som en för mig okänd person överklagade hovrättsdomen till högsta domstolen i mitt namn sedan jag uppmaningar till trots hade vägrat göra detta. 

HD tog aldrig upp ärendet vilket jag som ofrivillig anmälare naturligtvis fick besked om. Därmed upptäckte jag alltså det falska överklagandet

Jag gissar att den ansvarige var någon som helt enkelt tyckte att ärendet var intressant och ville få det prövat juridiskt. 

Jag anmälde detta till HD som, såvitt jag minns, mest verkade tycka att det hela var underligt. Något liknande - att någon överklagat åt en person som inte ville överklaga - hade de uppenbarligen aldrig hört talas om. 

Mitt överklagande till hovrätten hade varit initierat och formulerat av en jurist. 

Överklagandet till högsta domstolen var exakt samma skrivelse men med annan adressat.
Fult gjort. Skäms du som vet med dig att du gjorde det!

Det falska överklagandet hade faxats in utan uppgift om avsändare. Det är mycket märkligt, tycker jag, att domstolen inte kräver mer än så av ett överklagande. Mitt fall visar att det är ett problem för rättssäkerheten.