måndag 5 september 2016

Förtalsrättegången....

Jag har öppnat denna tidigare stängda blogg

med anledning av förtalsmålet i Stockholms tingsrätt.

Ju mer jag tänker på det - och det är klart att rättegången dröjer sig kvar - desto mer framstår den som en fars. I flera timmar fick John Johansson oemotsagd stå och ljuga till sina egna klipp- och klistrabilder som dels inte var korrekta, dels är preskriberade sedan flera år och dels inte hörde till målet. Jag fick inte gå i svaromål. Åklagarsidan skulle skötas perfekt. Därför kom de ovidkommande lögnerna att bli huvudnumret i rättegången med en lagstridig friande dom som följd.

Allt medan JK alltså strikt höll sig till saken - de tolv punkterna - och såvitt jag vet inte visade en enda bild av hans sjuka, kanske tusentals förtalssidor som åtalet gällde. 



Det skulle ha fungerat. Om juryn gjort sitt jobb. Det gjorde den inte.
Stockholms tingsrätt lät sig manipuleras. 

Och nu är rättssäkerheten satt ur spel. Det var minst sagt en märklig upplevelse att få vara med om, en upplevelse som kommer att slå hårt mot den svenska rättsapparaten.

I en situation där John Johansson alltså har tusentals sidor fyllda av grovt förtal om mig och andra på nätet - och jag inte har haft ett enda försvarsinlägg om honom publicerat på mer än tre år - har Stockholms Tingsrätt alltså frikänt honom från grovt förtal. Det är obegripligt för alla och han har nu en gjuten plats i den svenska rättshistorien. Det här fallet kommer det att forskas mycket om. För som JK:s jurister säger: 



Om det här inte var förtal, så är ingenting förtal. 

Det är vad vi nu har att rätta oss efter.


Jag tycker det påminner om den pågående smutsiga valrörelsen i Amerika.
Jag är Hillary, om ni undrar...
:-)

söndag 4 september 2016

Sverige är nu ett land i vilket näthat kan flöda fritt...

Jag hör att domen diskuteras på Flashback. 
Jag vet inte hur ni debatterar - jag rör mig inte där - men förhoppningsvis är det väl flera än världssamvetet Catta och lobbyisten Patrik Nyberg som fegt anonyma sitter där och gottar sig. 

Jag ska därför ge er min bestämda uppfattning 

Detta är sanningen!



Målet var ett tryckfrihetsmål. 
Den slipade John Johansson - han har trots allt själv varit nämndeman - begärde att målet skulle avgöras av en jury på nio personer. Det är ovanligt men enligt reglerna. Jag kände på ett tidigt stadium att det var en rättsosäker metod men i det fallet hade JK ingenting att sätta emot.  

John Johansson fick vara med när juryn utsågs
i februari 2016. Uppbackad av ett antal kända papparättare fick han till och med byta ut vissa ledamöter. JK hade samma möjlighet men accepterade John Johanssons val, såvitt jag förstår. De flesta av oss tror ju gott om folk. Själv var jag inte inbjuden. Det var JK som åtalade, inte jag. Jag var bara målsägare i deras händer och det är jag väldigt tacksam för. Annars hade jag varit ruinerad nu.  

Det är i min värld högst märkligt
att John Johansson alltså i ett halvår har vetat vilka jurymedlemmarna är. Han har vetat vad de heter och var de finns. Man kan lätt säga att han har haft lång tid på sig.  

Det är lekmannajuryn som avgör 
den här sortens mål. Och lekmän kan vara precis vilka tomtar som helst. Man kan bli mörkrädd för mindre. Men tanken är att de inte ska ha några juridiska kunskaper. De ska bara vara hederliga och döma det som målet gäller. Inte en massa dravel runt omkring. 

De fyra juristerna varav en domare i rättegången hade ingen talan. 
Om juryn finner den åtalade skyldig så kan han överklaga till Svea Hovrätt. Det var vad alla trodde skulle ske. Om juryn däremot friar den åtalade så kan målet inte ens överklagas. Juristerna - de enda som kan lagen - har alltså ingen talan! Det förutsätter alltså att ledamöterna är hederliga och enbart dömer det som målet gäller. Det gjorde inte den här juryn. 

Den frikände kan heller inte åtalas på nytt för samma - i detta fall uppenbart grova brott. Domare och jurister satt därför närmast mållösa när juryn avgjorde målet. Man kan bara konstatera att det var skickligt gjort. 1-0 till myglet. 

Så vad har då hänt?
Jo, Patrik Nyberg har varit fullt sysselsatt - inte minst uppbackad av Ingrid Carlqvist och andra - med att svartmåla mig i alla sammanhang han har tillgång till. Mest synliga är de oseriösa nätblaskorna han skriver i. Så sent som första rättegångsdagen publicerade han den fjärde (var det väl?) "artikeln" i den där tidningen som efter protester får vara med på Bokmässan. Jag har inte lagt in allt men se specialfliken ovan. 
Patrik Nyberg har dessutom hela tiden fört olustiga diskussioner med världssamvetet Catta i hennes blogg. Båda har dessutom anonymt bubblat på på Flashback. Man behöver inte vara Einstein för att kunna se det. 

Vad har han då skrivit?
Jo, han har vänt på steken. Det är jag - offret - som är den skyldige och den åtalade som är offret. Precis som när de diskuterar sexuella övergrepp på barn. Det är aldrig förövarens fel. Han är alltid oskyldig. Mest kul har de haft med den så kallade pedofillistan som de mycket väl vet att jag inte har varit med och tillverkat.
Men i det här gänget gäller inga sanningar. De ljuger fullt medvetet och drar sig inte för att utnyttja svaga själar som kan manipuleras att driva kampen åt dem.   

Jag har aldrig kallat någon för brottet icke dömd person pedofil. 
Så är det bara. 
Det har emellertid John Johansson gjort. Många gånger. Jag har däremot sagt att många i det här gänget är synnerligen pedofilvänliga vilket är en helt annan sak och med sanningen överensstämmande. Men det ska vi återkomma till. 

Patrik hade alltså bedrivit propaganda mot mig
och för John Johansson i över ett halvt år när rättegången tog sin början. Googla mitt namn så hittar ni det. Ibland har han skrivit under med eget namn och ibland påhittade sådana. Han har dessutom personligen försökt påverka varenda tidning av betydelse i detta land och varenda berörd myndighet. I några fall har han dessvärre lyckats. När Mårten Schultz härom dagen skrev en bra neutral artikel så fick han minsann med Patrik Nyberg att göra.   Nyberg är även noggrann med att mitt namn ska hängas ut - vilket normala journalister aldrig gör. Han syften är inte journalistiska. Han är en simpel lobbyist. 

Jag menar därför att juryn var svårt jävig!

Eller åtminstone otillbörligt påverkade. 

Det behövs bara några länkar väl placerade för att någon ska få fel uppfattning om saker och ting. Svårare än så är det inte. Jag såg det komma men trodde ändå att hederligt folk skulle kunna tänka själva. Tyvärr kunde de inte det.  

John Johansson kom över ett brev
från åklagaren till länskriminalen. I det skriver åklagaren att han undrar hur man ska stoppa John Johanssons pappersflöde till rätten. Han uttryckte också lättnad över att jag inte måste informeras. Då kunde det ju bli ännu mer papper. Då kanske jag skulle vilja försvara mig mot hans angrepp. 

I det fallet är jag enig med John Johansson. Det är en konstig inställning som man som brottsoffer även möter hos polisen. Hur ska man kunna föra sin sak i bevis när de inte vill ta del av bevisen? 

Tillägg 1:
Muntergöken Patrik Nyberg
gjorde ett stort nummer av åklagarens brev. Han fick ihop den mest vidskepliga historia om att åklagaren minsann hade väckt åtal mot sin vilja, tvingad av feministmaffian kring justitiekanslern. Någon borde ge Nyberg första pris i ljug-så-du-spricker-VM. Han är en skam för varje publikation han medverkar i.  

John Johansson upptäckte dessutom 
att åklagaren är samma person som 1992 åtalade den så kallade Södertäljeflickans föräldrar. Hon var ju utsatt för svåra sexuella övergrepp. Det är en fasansfull historia. John Johansson och Patrik Nyberg hör båda till dem som driver tesen att hon ljög hjärntvättad av sin fostermor. I sällskap med Max Scharnberg och den övriga papparättsrörelsen bedriver de dessutom en regelrätt smutskastningskampanj mot såväl flickan som fostermodern. 

Förnekandet av sexuella övergrepp 
är det som binder de här människorna samman. Kalla det vad ni vill, men så är det. I deras värld är gärningsmännen alltid oskyldiga. Barnen ljuger alltid hjärntvättade av sina mödrar. Biologiska mammor är dessa personers värsta fiender. De kämpar hårt för att legitimera den förbjudna irrläran PAS i Sverige. Bio-mammor ska inte ha någon vårdnadsrätt till sina barn. Det duger lika bra med mannens nya kvinna, tycker de. Det är papparättsrörelsen i ett nötskal.  

Så vad gjorde John Johansson åt det då? 
Jo, han anmälde JK:s åklagare för jäv i någon sorts hopp om att få bort honom ur målet. Det berodde kanhända på att han härbärgerar Max Scharnbergs vidriga skrifter om fallet på sin blogg med utgivningsbevis. Uppsala universitet brände upplagan då den ansågs undermålig och var tillkommen på ett bedrägligt vis. Då publicerades den alltså på Johanssons blogg. Ingen seriös forskare/författare skulle ha valt ett sådant forum. Ingen seriös människa hade gått med på att publicera den dyngan. Ingen utom John Johansson. De håller ihop.

Men tillbaka till jävsanklagan. 
Det fungerade lyckligtvis inte så jag fick ha den vänlige mannen vid min sida. Jag är väldigt glad för det. Han är en klippa. Urtrevlig. Chanslös dock mot tjuv- och rackarspel av det här slaget. 

Tänk på det gott folk om ni läser om Södertäljefallet 
Och för all del även om Catrin da Costa / obducenten och allmänläkaren och några få ämnen till. Mig till exempel. Heter skribenten Patrik Nyberg så bläddra bara vidare. Tro honom inte, som Lasse Widding sa. År efter år skriver han samma artiklar i några få ämnen. Förklaringen är hans roll som lobbyist som inte har någonting att göra med journalistik. Han sprider propaganda på uppdrag av mörkrets krafter. Synd för han skriver ju bra. Men läs det inte!

Ett textparti här är tillfälligt borttaget. 
Jag kan emellertid inte i längden skydda människor från vad de själva har ställt till med. De som är en del av den här historien är en del av den här historien och den måste berättas. Jag kan skydda en och annan tillfälligt genom att till exempel lyfta ut en del här men jag kan inte skydda dem för evigt. Var och en måste ta ansvar för sitt. 

Jag fick rådet att inte ta del av John Johanssons
inlämnade lögner och var i ärlighetens namn tacksam över att slippa se det. Jag hade alltså inte läst ett enda papper när jag kom till tingsrätten i tisdags. Än mindre hade jag lämnat in några papper själv. Jag visste ju att de inte ville ha det. Om sanningen ska fram hade jag inte ens åtalspunkterna som JK hade skrivit ihop. Jag blev själv chockad när de lästes upp. 

Hade jag och de mina velat mygla som Patrik Nyberg så hade vi kunnat göra det. Men någon jäkla heder ska man väl ändå ha, tycker jag. Det hade inte den åtalade och hans kompisar. De skydde inga medel alls.  

Första rättegångsdagen
tvingades jag sitta och lyssna på John Johanssons lögner genom hans advokat. Själv satt han med sin dator och rullade klipp-och-klistra-bilder som han själv hade gjort av vad han påstod var mina gamla bloggar. Det mesta var äkta om än taget ur sitt sammanhang men från bloggar som är stängda sedan många år och mer än väl är preskriberade. Han visade inte en millimeter av sina egna sidor. 

Det hade ingenting med fallet att göra. 
Så varför fick han visa dem? Han visade till och med bloggar som inte är mina och hans advokat sa med hänvisning till min länklista att jag samarbetade med vissa bloggar som jag aldrig haft något som helst samröre med vilket jag klart och tydligt en centimeter utanför bild har deklarerat det. Se högerspalten i denna blogg. 

Man måste fråga sig
vad det hade med John Johanssons grova förtal att göra. Snacka om att skickligt blanda bort korten. 

En hel del av det han visade var falskt också. 
Egen tillverkning. Av vilken anledning låter man en person visa upp den sortens anti-bevis och i vilket syfte. Jo, han präntade in i juryn att jag - som hoppades att han skulle sätta födelsedagstårtan i halsen - var den onda och att han som ville ha mig mördad och mitt hus sprängt i luften var den gode. Det var hur sjukt som helst. Särskilt som det lyckades. 

Jag blev närmast chockad
av hans lögnaktiga pladder. I första  pausen sa jag därför, att jag absolut ville gå i svaromål. JK:s folk förstod att jag kände det så, men det viktiga var att vinna målet, sa de. Jag skulle därför inte sänka mig till hans nivå. Det kunde till och med vara negativt för utgången av målet. Fallet var solklart och normalbegåvat folk genomskådar lätt hans lögner Det var uppfattningen i mitt läger. 

Man får förstå JK också.
Det är inte justitiekanslerns sak att driva brott- och tramsrättegångar. Detta var ett tryckfrihetsmål och då ska det enbart handla om det - de tolv åtalspunkterna ovan - och ingenting annat. Sedan låter man den åtalade tala men juryn ska hålla sig till saken. Det gjorde de inte. John Johansson kunde skratta hela vägen hem till Sundbyberg. 

När jag skulle förhöras
efter lunch ville jag ta min tjocka pärm med mig in för att enkelt kunna slå upp viktiga fakta. Jag var nämligen väl förberedd trots att jag inte hade läst John Johanssons floskler. Jag fick inte det heller. Åklagaren förhörde mig och sedan var det försvarsadvokatens tur. När han efter två, tre frågor insåg att jag faktiskt hade material med mig och att det lätt kunde hämtas avstod han från att ställa flera frågor. 

Det är i efterhand lätt att förstå varför. Han visste förstås att jag mycket lätt hade kunnat smula sönder varje ogrundat påstående. Och det ville han förstås inte vara med om. 

Andra dagen var John Johanssons show.
Han förhördes och höll låda i samma stil som han skriver, antar jag. Jag slapp åka dit så jag stannade hemma. Efteråt har jag förstått att John Johansson tog i för allt vad han var värd. Trist att ingen stoppade honom.  

Resultatet av det blev
att John Johansson och hans advokat - i linje med Patrik Nybergs skriverier - lyckades vända förtalsmålet mot honom själv till ett slags brottsmål mot mig. I ett mål som handlade om hans förtalsblaska visades bara mina och andras bloggar upp. Ska man skratta eller gråta åt eländet? 

Hämnd
som han ideligen ska ha angivit som skäl till sin verbala förföljelse av mig och andra är ingen som helst förmildrande omständighet. Det ska juryn ha varit informerad om. Ändå lyckades han alltså orsaka ett lagstridigt domslut. Vad var det annat än skickligt?

Tillägg 3:
En åhörare har till exempel hört av sig
och berättat att han sagt, att jag skulle ha gjort en facebooksida på vilken jag skulle ha pekat ut honom som pedofil. Jag vet inte om han faktiskt sa så men det skulle inte förvåna mig det minsta. Det är emellertid inte sant det heller. Att jag skulle vara så intresserad av John Johansson att jag ägnar en facebooksida åt hans person är helt befängt. Högst märkligt som sagt att han fick stå där och ljuga fritt. 

Jag kanske har sagt det förut men John Johansson är den ende i sammanhanget som faktiskt har kallat någon pedofil. Det kallade han både mig och en annan person. När han fick frågan om vad han menade med det sa han att ordet för honom betyder noshörning. Fråga inte mig hur det står till i den knoppen.  

Åhöraren ovan har hört av sig igen.
Vederbörande har ändrat till att det ska ha varit en tråd på flashback jag skulle ha gjort. Glöm det! Alla vet vad jag tycker om Flashback. Jag har följaktligen aldrig skrivit och kommer aldrig att skriva en enda stavelse där. Han och hans papparättare skriver däremot en hel del där anonymt om mig. Det har de gjort i alla år. 

Så jag säger det igen.
John Johansson ljuger. Om allt. Men han tar ofta mina ord och gör dem till sina. 
Absolut ingenting av det han påstår om mig är sant. Nada. Det är lögn och fria fantasier. 

Jag hade hoppats att jag skulle kunna bli av med honom nu 
och gå vidare. Det finns ingen plats för John Johansson i mitt liv. Det har aldrig funnits det. Men jag tvingas alltså dras med honom lite till. Jag är den första att beklaga det. Är det någon som vill ha honom så säg bara till. Stalker bortskänkes! Kostar gratis.

Detta är vad som har hänt. 
Ytterst få utanför papparättsrörelsen förstår vad som hänt. Åklagaren och juristerna gjorde ett hederligt arbete. Jag uppskattar dem enormt mycket. Synd bara att de inte kände papparättsnissarna och vad de kan ta sig till. 


Nu får vi avvakta nästa steg. 
Jag hoppas att ett direkt resultat är att nämndemannasystemet tas bort. 
Det är rättsosäkert. Vi kan inte skipa rättvisa medelst lotteri. 

Jag kommer också att öppna mina bloggar.
Jag är dödstrött på uttalanden som att folk utan orsak blev mobbade i dem. 
Allt ska inom kort upp till ytan.  

Men faktum kvarstår. 
Sverige är nu ett land i vilket näthatet kan flöda fritt. 
Åtminstone under vissa former.
Det kommer sannolikt att dröja mycket länge innan JK åtalar någon igen. 
Vi kommer därför att få se personliga tragedier och självmord framöver.

Jag frågar därför John Johansson och Patrik Nyberg: 
Var det värt det?

Jag förstår överhuvud taget inte vad allt det här bråket handlar om.
Är det verkligen nödvändigt?

lördag 3 september 2016

Fritt fram att kalla dig mördare, tjuv och pedofil...

Jag kan nu meddela mina belackare att den man som så grovt förtalar mig sedan många år har frikänts från Justitiekanslerns misstanke om grovt förtal. 
Fan vet hur det gick till. 

Jag kan bara konstatera att Patrik Nyberg har gjort ett Satans bra jobb för att använda ett riktigt passande kraftuttryck.

Det är bara att gratulera! 
Se nu till att du åtminstone får bra betalt, Patrik!
Du kan inte längre sälja dig för småpengar.
En miljon minst är det värt.

Myndigheterna står handfallna. Ingen jurist förstår vad som hänt. Domen är lagstridig. Rättssäkerheten är satt ur spel. Det är bara jag och några till som förstår vad ni har gjort. 

Så vad kan man säga mer än Grattis!

Jag var naturligtvis förkrossad först. En timma eller så. 

Men det gick faktiskt över. Vem orkar bry sig? 
Inte jag. 
Jag har mött Djävulen. 
Och han vann!
Varenda jurist i hela Sverige står och gapar.

Jag kan bara hoppas att det gläder er 
Catta, Patrik, Jocke och du som så skändligen svek och sålde ut oss alla för att rädda ditt eget skinn, Lena DJ. 

Gör en intervju med henne, Patrik Nyberg. Intervjua Ulla2 också när du ändå håller på. Jag förstår att du är där för att förleda flickstackarn men kommer naturligtvis lätt att kunna visa att ni ljuger nu när det inte längre finns några begränsningar på vad man lägger ut. 

Det är för övrigt också dags att någon riktar ljuset mot din verksamhet, Patrik Nyberg. Det ska bli otroligt spännande att få följa det. Du är den farligaste av er. Det är jäkligt intressant faktiskt. 

En välsmord jury i Stockholms tingsrätt har bestämt att det är fritt fram att kalla vem som helst vad som helst på nätet. Det är otroligt men sant. Jag förstod tidigt att det i värsta fall kunde bli så, jag satt ju på första parkett och såg vad ni gjorde. Men jag tänkte, att så där billiga trick kan aldrig gå hem. Men det kunde de.

Jag ville gå i svaromål när Johansson timma efter timma stod och drog sina lögner om för länge sedan preskriberade bloggar. Men jag fick inte. Juristernas taktik var att han skulle göra bort sig själv med sitt pladdrande. Det hade ju inget med ärendet att göra. Det skulle juryn bortse från. Helt. Lagen är glasklar. Det skulle bli en promenadseger i parken. 

Det var ingen bra idé. 
John Johanssons show var utstuderad och djävulskt iscensatt. Den fungerade. Ingen som inte känner det här gänget förstår. Så det är alltså bara att gratulera.

Vilken oerhörd tur för mig att det var Justitiekanslern och inte jag som åtalade.

De nya reglerna kommer nu att slå mycket hårt mot alla förtalade och förföljda på nätet. Vi ser en tillbakagång till Hedenhös. Det är väl inte troligt att John Johansson kommer att ta något ansvar för det. Men tänk på honom nästa gång ni läser att någon tog sitt liv på grund av näthat.


Tack!

Jag vill tacka alla hos Justitiekanslern, Länskriminalen och Stockholms tingsrätt som så fantastiskt ställde upp på mig. Jag vill också tacka mina vänner som hela tiden stöttat mig och som ville komma men inte fick. Hade ni kommit dit, så hade ni ofelbart varit uthängda på John Johanssons blogg vid det här laget. Det är ju så han gör. Alltid.

Jag vill tacka Lennart Gagerman som så rakryggad har hjälpt och stöttat mig i alla år. Du har blivit otroligt illa och mycket orättvist åtgången av John Johanssons illasinnade polare med Catta och Patrik Nyberg i spetsen. Det är för mig en gåta att de orkar leva med sig själva. Du har stått stadigt i stormen. Inte många hade klarat det. Jag är djupt imponerad. Tack!


Beslutet i tingsrätten går inte att överklaga.
När en lekmannajury
- som idiotiskt nog varit känd för den åtalade ett halvår - 
sagt sitt kan juristerna ingenting göra.
Det är väldigt konstigt och skrämmande rättsosäkert.

Att lagen nu är satt ur spel 
betyder emellertid att det är fritt fram även för mig! 

Jag kommer därför att öppna alla gamla bloggar som av hänsyn till somliga varit stängda i flera år. De kommer framöver att utgöra en del av Svenskt Bloggmuseum då de faktiskt har avhandlats i ett känt rättsfall, blivit historiska och nu för hundratals år framöver kommer att vara av allmänt intresse. Det var ju ett prejudikat detta. Jag har därför överlåtit dem dit. Alla inlägg måste öppnas vilket är ett pillergöra jag inte har lust att göra själv. Så småningom kommer de att kunna läsas. 

Det här rättsfallet kommer det även att forskas kring. Den som önskar tillgång till de stängda bloggarna i förtid kan bara höra av sig så ska vi nog kunna fixa det. Backup finns. 

För det är ju så, att om John Johansson utan vidare får skriva att jag ska mördas och mitt hus sprängas i luften så kan det knappast vara något problem att jag på hans födelsedag skrev att han förhoppningsvis skulle sätta tårtan i halsen. Det förvånar mig att domaren inte satte stopp för hans lättkränkta klagande i tingsrätten. Nåväl, snart kan den som vill själv kontrollera vad som är sant och falskt. Det är inte mer än rätt. Vi är alla lika inför lagen eller ska åtminstone vara det. 

Total öppenhet är viktigt. Det måste vara slut på all form av Patrik Nyberg-propaganda. Det är en samhällsfara. Var och en ska själv kunna konstatera fakta. Den som har något att erinra mot det får vänligen klaga hos John Johansson. Han har gjort sig själv historisk genom att klara av att sätta lagarna ur spel. Fine! Då får vi rätta vi oss efter det. Och han får förstås själv finna sig i att riskerar bli offer för samma regler. 

Från att vara grovt förtalad och stalkad av en galning
så har mannen ifråga av Stockholms tingsrätt fått laglig rätt att misshandla mig verbalt och sprida kränkande lögner om min person.
Förklara gärna det för svenska folket, om ni kan. 

Var är min rätt att få leva i fred?
Var är min rätt till respekt och samhällsskydd?

Detta domslut kommer att få fruktansvärda konsekvenser! 

Nedan följer nu de tolv åtalspunkter som John Johansson åtalades för. Det är klart förtal och grovt sådant. Det står i lagen. Men om man skaffar sig en lobbyist som desinformerar juryn och opinionen så kan det alltså bli på annat vis och det har det i detta fall blivit. Det drabbar nu hela svenska folket. 

Jag har valt att låta en fiktiv person vid namn John gestalta eländet. Texten är precis lika falsk och osann som den var med mitt namn i.

Ämnet är därmed uttömt för min del.
Jag kommer från och med nu att skriva om annat.

Tack och adjö 
John Johansson Rogberg och alla hans vänner. 
Stick och brinn, hör aldrig av er mer.
Thank you and goodbye!



ANSVARSYRKANDE
(Yttrandefrihetsbrottet grovt förtal alt. förtal)

Myndigheten för radio och tv har den 30 oktober 2003 utfärdat utgivnings-bevis för databasen www.yakida.se, som tillhandahålls på en webbplats med samma adress. Det som publiceras på webbplatsen omfattas av grundlags-skydd enligt 1 kap. 9 § yttrandefrihetsgrundlagen.
På webbplatsens ingångssida, i dess lydelse den 1 juni 2015, fanns bl.a. följande
uppgifter om målsäganden publicerade.

1. ”John har också på internet sökt kontakt med barn och två gånger, år
2011 och 2012, har olika familjer polisanmält John för bl.a. sexuellt
ofredande mot deras barn.”

2. ”John kunde även bindas till utpressning, stölder, beskyddarverksamhet,
identitetskapningar och ekonomisk brottslighet - och nu publiceras
bevisen.”

3. ”Totalt har John och de tre kvinnorna i gruppen deltagit i olika grad i tillverkning
av hemliga porr-hemsidor med bl.a. bilder på nakna barn, uppmuntrat
läsare att fotografera okända barn när de kissar på toaletten, till tillverkning
av ett falskt domstolsdokument som de kallade för en pedofillista.”

4. ”John som har visat ett onormalt intresse för andras minderåriga
barn har också blivit polisanmäld för sexuellt ofredande av en
liten flicka.”

5. ”Men John kunde också avslöjas och pekas ut som frontfigur
för en kriminell kvinnlig maffia som sysslade med förfalskningar,
förtal, organiserade pedofilanklagelser, barnpornografi, identitetskapningar,
stalking, bluffakturor, anonyma hatbloggar, stölder, hot, trakasserier
och utpressningar via internet.”

6. ”John berättar också själv att han har anonyma bloggar i syfte att
skada och hota människor och det är många som råkat illa ut och skadats.
I sin blogg vill han att läsare ska titta på foton och filmer på hur
kvinnor och barn misshandlas och dödas, något han försöker göra sig
lustig över, trots att läsare protesterar. Människor varnar för att han kan
bli hur galen och farlig som helst och redan i maj 2011 beskrev en psykolog
henne som en "sadist med störd personlighet”. En person vittnar
om att Johns trakasserier har som syfte att döda och att barn gråter
när de läser hur John ljuger om föräldrar. Man kan även bevisa att
John samarbetat med olika falska och anonyma hemsidor där även
döda människor förtalas.”

7. ”Men när barnbarnen kommer på besök lär John inte ens vara betrodd
att laga maten åt barnen och barnen är tvungna att hållas under uppsikt,
enligt en orolig källa. Oron för barnen har inneburit att socialkontoret har kontaktas.”

8. ”Hans eget hus har också blivit en "snackis"
bland grannarna med flera öknamn, bl.a. kallas det för "Pedofilhuset"
och "Misären". Grannarna vet om att det är här pedofilsidor i Sverige 
tillverkas och grannarna är rädda för att bli uthängda i Johns bloggar,
berättas i hans egen blogg.”

9. ”John samarbetade också tidigt med grov kriminalitet och han instruerade
även sina läsare till hur de skulle kunna begå svåra kriminella
brott. Man vet också att John har försökt ge ryska maffian uppdrag.”

10. ”John är en extrem lögnare och opålitlig som vän vilket även har
drabbat hennes barn. Han har en son som han utnyttjade
sig av på internet för att trakassera barnens mamma som flera gånger
fått fly från hemmet, något som han gör sig lustig över. Han till och med
ljuger om sina egna barn, visar det sig.”

11. ”Boken avslöjar också hans falska brev till myndigheter, företag och
familjer, identitetskapningar, stölder, stalking, brutna källskydd, bluffakturor,
hot, trakasserier, utpressningar och att John haft flera anonyma
bloggar för att trakassera människor.”

12. ”Eftersom det finns flera John i Sverige så
förtydligas det att boken handlar om John på [viss adress].
Flera personer har också ekonomiska krav på John motsvarande
3,763,000 kr och han har dessutom polisanmälts för "Försök
till ekonomiskt bedrägeri".”

De ifrågavarande uppgifterna har, var för sig och tillsammans, utpekat John som brottslig och klandervärd i sitt levnadssätt samt även i övrigt varit ägnade att utsätta honom för andras missaktning. Publiceringen av uppgifterna innefattar därmed brottet förtal. Det har inte varit försvarligt att lämna uppgifterna.

Med hänsyn till uppgifternas innehåll, att de har publicerats på internet, att
det även i övrigt på webbplatsen i stor omfattning tillhandahållits liknande
uppgifter om John att syftet med publiceringen har varit just
att utsätta John för missaktning och att uppgifterna redan var
för sig och också sedda tillsammans har varit grovt kränkande är förtalsbrottet att anse som grovt.

Så skrev alltså JK. 
Det är svensk lag, men den gäller inte. 
Skriv så här om vem du vill. Det är helt okej. 
Det konstaterade Stockholms tingsrätt den 30 augusti 2016. 

PS. Jag har tagit bort bilden på grund av äckelkänslor. DS

lördag 23 juli 2016

Missa inte Shedlights budskap om kvinnohatet!

Jag rekommenderar i dag Shedlights inlägg om Breivik och hans sjuka kvinnosyn. Det är ett mycket viktigt inlägg i debatten om hans illdåd nu i samband med femårsdagen av massmordet.  

Det var kvinnor han ville åt när han tog båten till Utöya för att slakta folk. Framför allt skulle han döda Gro Harlem Bruntland som dessbättre hunnit lämna ön. 

Man skulle ju kunna tro att Breiviks kvinnohat egentligen inte är mycket att orda om. Dessvärre är det fel. Före dåden stod han i ständig kontakt med andra högerextrema män - inte minst i Sverige - och många här var eniga med dåren om nödvändigheten att dräpa kvinnor. Han har ett ett speciellt kapitel om det i sitt manifest. Kvinnor ska mördas, skrev han. Så skrev också representanter för papparättsrörelsen här i bloggvärlden. Ni vet själva vilka ni är.  

Vi som vid den tiden befann oss här kunde med bestörtning läsa de svenska, verbalt vrålande männen som med ena handen bedrev absurda vårdnadstvister utan tanke på barnen och med den andra kallade kvinnor sliddjur vars enda funktion är att sära på benen. 

Breivik påstod att han älskade kvinnor men hatade feminismen. 

Precis så skrev papparättsrörelsen också. Det var själva fundamentet i deras kamp liksom. Vem som helst kunde plötsligt kallas feminist. Sedan var det fritt fram att hata, hota och plåga vederbörande.
Fina  pappor eller hur?

Shedlight har med andra fasansfullt rätt när han/hon skriver att Breiviks galenskaper och pappanissarnas filosofi är exakt samma sjuka tankegods. 

Shedlights inlägg är därför viktigt. 
Vi måste alla ta seriös lärdom av Breiviks idiotier och verkligen se upp med vad hans lärjungar kan ställa till. 

Shedlight:
Några slumpvis valda citat ryckta ur sitt sammanhang: 

Det sjätte inlägget tar upp hur Breivik under rättegångarna uttryckte beundran för hur Nazityskland var organiserat och hur han ville att fäder skulle ha ensam vårdnad om barn vid skilsmässa och att de skulle ha rätt slå sin familj. Detta är rent kvinnohat och ingen media skrev om detta. Det är precis samma tankegods som svenska papparättsrörelsen, som bloggen har skrivit om många gånger, har. (Det är dessa som hatar feminister och anser att mammor och barn ljuger om övergrepp.) De har även en norsk motsvarighet. Inlägget skrevs på ettårsdagen av dåden.


I Breiviks värld vill han skapa speciella lagar som ska gagna män.

"For det første må faderen garanteres. For det andre må den tradisjonelle patriarkale familien garanteres, der guttene blir selvsikre, aggressive, dominante og produktive. Kvinnene blir milde og emosjonelle.

Han vill alltså att fadern alltid ska få barnen vid skilsmässa. Det ska enligt honom, få kvinnor att vilja stanna oavsett hur de förtrycks i den Breivikska patriarkala familjen.
Det ska dessutom införas prygel, lite oklart om det bara gäller barnen eller om det gäller rätten att slå kvinnor också. Men kvinnor ska alltså tvingas till att lyda mannen.

Traditionella könsroller och sexualisering av allt feminint kön skapar ett samhälle där flickor har mindre värde och desto större sexuellt värde. Det är så situationen är i Japan där små flickor blir behandlade som mäns sexleksaker.

Det är raka motsatsen till det "feministiska" Norge och det vet Breivik. Det är synen på kvinnor och flickor som formar en kultur som den japanska. En kultur där barnporr är naturligt att titta på. Där mannen vördas på det sätt som han bör. Det anser Breivik och fler med honom.

Läs och begrunda Shedlights inlägg
Det är det viktigaste du kan göra den här helgen. 

Jag tycker för övrigt att media ska avstå för att skriva om Breivik, om att tokbrudar skriver brev till honom och att han är missnöjd på kåken. Ge honom absolut NOLL uppmärksamhet. Se till att han faller i glömska för gott med sina svårt sinnessjuka idéer i den fängelsehåla där han hör hemma. Likasinnade, om de finns kvar, kan gott göra honom sällskap. Ge det bara ingen uppmärksamhet.

Se för övrigt också NoBoyToys inlägg om den senaste tidens våldtäkter - skrivet med ett ordval som till och med jag blygs inför. Icke desto mindre är budskapet viktigt.

Kvinnors situation i Sverige är helt enkelt inte okej!

tisdag 12 juli 2016

Ofrivilligt indragen i ett rättsfall som del av ett hemligt, samhällsfarligt feministiskt nätverk... :-)


Jo då, du läste rätt.
Så här ligger det till:

NoBoyToy skrev: 
"Papparättshaveristen ville komma åt mitt ip-nummer. Vad skulle han med det till?"
Hon berättar om en man med osedvanligt stark inbillningsförmåga och klar förföljelsemani som förra våren stämde bloggaren Livlinan för grovt förtal. 

Livlinan hade inte sett honom i Svt Debatt men där hade han minsann framträtt. Hon hade läst om honom och papparättsrörelsen lite varstans på nätet och sedan skrivit ett (1) kritiskt inlägg om honom i sin blogg. Med anledning av detaljer i hans båda vid det laget tämligen välkända vårdnadstvister hade hon kallat honom Snusk-Pelle. NoBoyToy och andra har kallat honom Stolle-Per. Jag nöjer mig med att kalla honom Pelle. Det är inte helt fel nämligen. Innan han skaffade sig ett snofsigare efternamn hade han ett helt vanligt patronymikon som till exempel Larsson.

Nåväl,
NoBoyToy berättar i det nu aktuella inlägget att Pelles syfte med stämningen var att komma åt ett "samhällsfarligt feministiskt nätverk" genom att via domstolen tvinga Livlinan att lämna ut ett antal anonyma bloggares ip-nummer. Han krävde dessutom tillgång till hennes mailbox för att se om hon hade mailat med dessa hemska feminister och i så fall om vad. Samtliga misstänktes vara delaktiga i en sammansvärjning och gemensam attack mot just honom. Käre tid...

De misstänkta var: 
  • UträttsväsendetNU
  • NoBoyToy
  • Shedlight
  • Carro 
Utöver dem nämns bloggen "Fittstim" (numera nedlagd) och Monica Antonsson! 
Skriver NoBoyToy.

Jasså minsann!
Jag har alltså varit indragen i ett rättsfall våren 2015 utan att ens veta om det. Igen! Sist var det Lena DJ som i en förundersökning satt och ljög för Täbypolisen i hopp om att slippa åtal för sina anförvanter. Det är högst märkligt att det ens är möjligt, att man får protokollföras utan att ens få en chans att yttra sig. Det tyckte till och med polisen den gången. När jag nu genom NoBoyToys blogg fick kännedom om vad Pelle gjort kände jag mig därför tvungen att ta reda på vad i herrans namn det handlade om. 

Livlinan - en mycket trevlig person, visade det sig - och den berörda tingsrätten har de senaste dagarna försett mig med handlingarna och jag har ögnat igenom ärendet. Det är närmast skamligt att våra domstolar får missbrukas till sånt tjafs.

Livlinans enda inlägg om Pelle - han var inte ens namngiven - hade i hennes blogg fått endast en kommentar nämligen:
NoBoyToy: 
-  Varje  pappa med minsta självrespekt och som genuint bryr sig om sina barn, förenar sig inte med brödraskapet i Papparättsrörelsen. Av skäl som ni nu vet...

Inte heller det särskilt märkvärdigt. 

Andra bloggare hade namngett och kritiserat Pelle sedan detaljer som kränkningar, misshandel och beskyllningar om psykisk ohälsa sipprat ut ur vårdnadstvisterna. Pelle fick spunk och stämde alltså Livlinan civilrättsligt för grovt förtal. I stämningsansökan påstår han dessutom på fullt allvar att hon skulle ingå i en större samlad attack mot honom. Och jodå, hon hade kallat honom pedofil också, tyckte han. Vad annars? Det är ju standard bland papparättsnissar. De är helt fixerade vid just pedofilanklagelser. Men det var förstås inte sant. I stämningsansökan tog han i så han nästan sprack.  
  • Antingen Livlinan själv eller hennes medbrottslingar har först lagt ut mitt namn och målnummer för att därefter helt öppet attackera mig med falska uppgifter för att förstöra mina möjligheter att försörja mig.
  • Eftersom Livlinan nu erkänner att hon inhämtat information från en annan källa och ingått i en större attack måste hennes brott anses som oerhört grovt och medvetet. 
  • Eftersom brottet är grovt då Livlinan deltagit i en systematisk attack i syfte att förtala mig mycket grovt som pedofil bör hon dömas till lagens strängaste fängelsestraff för förtal, vilket är fängelse i två år (jag orkar inte citera hans dåliga språk exakt).
  • Livlinans blogg inlägg ingår i ett mönster av blogginlägg innehållande uppgifter som varit ägnade att utsätta Pelle för andras missaktning. 
Och så vidare...
Som "bevis" bifogade Pelle inte bara Livlinans inlägg utan även kommentarer från en Carro som namnger tv-stjärnan och kallar honom "ytterligare en stjärna i mansbranschen och ny pappaaktivist på kartan". 
- Han är mest känd för att ha noll koll på statistik och rädda barn. Denne man far land och rike kring och pratar om de stackars kränkta papporna som missgynnas i vårdnadstvister och nu senast i Svt Debatt. 



Kändisar får tåla mer än andra men Pelle menar att han inte har tagit på sig något kändisskap alls. Rent allmänt är jag benägen att hålla med. Jag har, såvitt jag vet, aldrig hört talas om karln. Men om man...
  • Grundar en papparättsgrupp i syfte att "skapa uppmärksamhet kring det faktum att pappor utsätts för omfattande diskriminering i både familjerätter och domstolar", 
  • Debatterar sina vårdnadstvister innehållande såväl den i Sverige förbjudna irrläran PAS som anklagelser hit och dit om kränkningar, misshandel och psykisk sjukdom,  
  • Ställer upp som representant för landets papparättare - ivrigt påhejad av vildsinta förespråkare som Joakim Ramstedt (oftast gömd bakom nicket Daddy) i rikstäckande medier, 
  • Om man ställer upp som representant för andra människor i offentliga sammanhang,   
  • Offentliggör en "rapport" efter egen så kallad "forskning" som är så undermålig att lagmannen Ralf G Larsson vid Lunds tingsrätt i tidningen Sydsvenskan kallar den såväl osanning som "ren bullshit" (läs mer här) och 
  • Om man "svarar" samme lagman i ett avloppsdike som Flashback på Internet...
Ja, då är man offentlig. 
Man rör sig - och skaffar sig uppmärksamhet - i det offentliga rummet. 
Då måste man själv kunna granskas, kritiseras och nämnas vid namn. Och med granskas menar jag inte förföljelser, lögner och skitprat som är så vanligt här på nätet. Det kan vara förtal. Man ska kunna granskas i det ämne man skaffar sig uppmärksamhet i. 

Jag kan, som sagt, inte minnas att jag någonsin har hört talas om Pelle. Och om jag såg honom i Svt Debatt - vilket jag antagligen gjorde - så efterlämnade han inga oförglömliga minnen.  Jag blev snarast besviken när jag fick veta vem som dragit in mig i sin rättstvist. Om det åtminstone hade varit någon jag debatterat med eller mot, men så var icke fallet. Pelle är en för mig helt okänd papparättshaverist - en vedertagen benämning på nätet. Som stalker-drabbad måste jag därför fråga mig: Hur många dårar finns det där ute?

Det är märkligt så lika de är varandra de där gossarna. De "forskar" och samlar "bevis" som inte är några bevis. De skriver "vetenskapliga rapporter" som är ett hån mot vetenskapen och som ett lekskolebarn hade gjort bättre. De är tarvliga mot meningsmotståndare. De är lättkränkta och bedriver rättsprocesser in absurdum oftast på skattebetalarnas bekostnad. Deras gemensamma nämnare är sanslöst långdragna vårdnadstvister som inte gagnar barnen, ett ämne som gjort för gedigen forskning. 

Hur går det för barn som stått i fokus i vårdnadstvister? Tror ni att de tänker:
- Farsan älskar mig. Han bråkade med mamma i tolv år, gapade och skrek i tv och tidningar, umgicks med andra papparättshaverister, bedrev hatkampanjer mot feminister (kvinnor) och hängde ut alla detaljer om mig och mitt underliv på nätet - bara för att få vårdnaden om lilla mig?

Knappast.
Men det tror papparättsnissarna. 

Pelle har till sin stämningsansökan bifogat bloggkommentarer om honom från ovan nämnda bloggar. Men han har alltså även bifogat kanske ett hundratal (!) kommentarer ur min blogg som inte handlar om honom. För kalenderbitande generalpuckon som kopierar och samlar på mina inlägg gäller det kommentarerna under inlägget "Jag blir alldeles matt, fortsättning" från den 3 april 2013.  Jag får leta länge och läsa mycket noga för att hitta Pelle i bilden av mitt då för tiden omodererade kommentarsfält. 
Det står exakt:

Papparättsrörelsens nomineringar är minst sagt unika!
Här har vi en annan papparättshaverist som nominerats: 
http://www.aftonbladet.se/svenskahjaltar/vardagshjaltar/article13655730.ab
Jag har läst PF:s egna vårdnadsdomar. Det framkommer uppgifter om att han utövat våld mot två kvinnor och barn (dvs i två olika förhållanden).
/Utred rättsväsendet NU. 

Papparättshaveristerna nominerar varandra till allt möjligt och här hade Pelle alltså nominerats till Svenska Hjältar. Ingen säger ingen kommenterade kommentaren. Så ointressant var den alltså. Men Pelle är helt säker på att den är en del av en samlad feministisk attack mot honom. 
Attans! 

Livlinan har berättat att åklagaren omedelbart viftade bort Pelles begäran om att få ta del av hennes privata mail och kommentatorers ip-adresser. 
Så fungerar det inte. Inte i Sverige. 

Livlinan frikändes förstås också från anklagelsen om förtal. 
Min blogg nämndes inte ens i förhandlingen.
Men den ligger där lik förbaskat. Och jag kan inte påstå att jag uppskattar det.

Vad gäller det hemska feministiska nätverket kan jag bara förundras. Som man känner sig själv, känner man andra, heter det ju. De enda i sammanhanget som bygger nätverk är papparättshaveristerna. Såvitt jag vet finns inget motsvarande nätverk av feminister. Klokt folk har annat att syssla med. 

Jag uppskattar NoBoyToy men jag vet inte vem hon är. Jag har inget behov av att veta det heller. Sak samma med övriga ovan nämnda bloggare. Vill jag ha kontakt skriver jag på deras bloggar. På grund av Pelles rättsprocess mot Livlinan har jag tagit kontakt med Livlinan och talat med henne i telefonen några gånger. Mycket trevligt. Men vi hade sannolikt aldrig fått kontakt om inte han hade hängt ut min blogg i sin rättsprocess. 

Mig veterligt finns alltså inget feministiskt nätverk som riktar in sig på Pelle eller hans papparättskompisar. Vad skulle det vara bra för? De är ett  gäng bakåtsträvande bråkstakar som förstör för andra och samtidigt sänker sig själva. Absolut ingen med förståndet i behåll vill ha med dem att göra.  

Livlinans försvar kostade totalt 31 195 kronor inklusive advokatkostnader som staten fick stå för. Alla hennes egna kostnader i tid och pengar fick hon stå för själv. Hon borde kanske driva en skadeståndsprocess mot Pelle, tänker jag. 
  
Pelle tyckte att skattebetalarna skulle stå för hans rättegångskostnader om 228 730 kronor, en i sammanhanget blygsam summa då han inte hade anlitat någon advokat utan drev processen själv - vilket bland annat innebar att han till och med förhörde (!) Livlinan. 

Det tyckte emellertid inte rätten. 
Eftersom målet var civilrättsligt fick Pelle alltså stå för sina kostnader själv vilket har bekräftats av tingsrätten idag. Det är mycket märkligt att han inte också fick betala Livlinans försvarsadvokat. Det var trots allt han som ställde till alltihop. Varför skattemedel ska gå till den här sortens dumheter, är en väl motiverad fråga.
- Men det är inte vi utan kronofogden som driver in pengarna, meddelar ansvarig tjänsteman hos tingsrätten.  

Jag är medveten om att jag i inlägget länkar till tidningsartiklar i vilka Pelle förekommer. Jag känner mig tveksam inför det men kan inte annat än se honom som en offentlig mediaperson då han uppenbarligen själv har sökt sig till publicitet och uttalar sig kontroversiellt i aktuellt ämne. Han måste med andra ord kunna granskas och kritiseras. 

Är då det faktum att flera personer just nu gjort blogginlägg om Pelle en samlad attack från något skumt och farligt nätverk, undrar ni.  
Självklart inte. Det är en kedjereaktion han själv har utlöst.  

Jag har skrivit till Pelle på facebook och bett honom slå en signal. Jag vill veta varför jag blev indragen i den här soppan? Det finns trots allt gränser för hur kinkig man får vara. Vi får se om han hör av sig.