Det flimrade förbi en artikel på facebook som det ju gör ibland. Den här gången var det till och med en ledare ur Aftonbladet från 6 september 2016. Men med tanke på det aktuella debattämnet kan den gott läsas igen. Det var väl också därför den cirkulerade på fejan.
Jag vill bara säga det, att jag tycker väldigt mycket om Filippa Reinfeldt. Jag har haft äran att intervjua henne några gånger och har bara gott att säga om denna kloka kvinna. Det är bara det där med alla privatiseringar... Ja, ni förstår.
Och har man som jag träffat henne med exmaken och funnit att det i praktiken är hon som har huvudet på skaft... Ja, då förstår ni också resten. Skattebetalarna lär få betala länge för makarna Reinfeldts latjo-lajban-låda, den så kallade makten.
Och så det här med det ärofyllda gamla KS där jag jobbade i 17 år. Nästan dagligen uppmanades vi spara på allt från dasspapper till pappersmuggar. Ja ja ja, ni förstår...
Filippa Reinfeldt är vår dyraste politiker tis 06 sep 2016
Världens dyraste upphandling, världens dyraste sjukhus, världens dyraste strumpor...
Filippa Reinfeldt är förmodligen den politiker som kostat svenska skattebetalare allra mest. Hon har samtidigt gjort det till en konst att ducka kritik. Nu senast handlade det om Stockholms läns landstings upphandling av strumpor för sextusen kronor paret. Notan för avtalet som slöts mellan Filippa Reinfeldts alliansmajoritet och leverantören OneMed 2014 kommer att landa på en miljard mer än beräknat.
Att vara heltidspolitiker är inte vilket yrke som helst. De beslut som tas kan ge effekter för lång tid framöver. Ansvaret tar inte slut bara för att man påbörjat någon annan yrkeskarriär. Men Filippa Reinfeldt tycker inte det, med motiveringen att hon har lämnat politiken.
Strumpmiljarden är ingen enskild händelse. Filippa Reinfeldt har flera liknande affärer på sitt samvete. Vidgade hälsoklyftor
När hon satt vid makten i Stockholms läns landsting infördes ett systemskifte. Mellan 2006 och 2014 var huvudstaden ett skyltfönster för Moderaternas marknadsliberala välfärdspolitik. Offentliga vårdcentraler privatiserades i rask takt. Vårdcentralen Serafen på Kungsholmen blev skräckexemplet när den såldes till några läkare för knappt sjuhundra tusen, för att kort efteråt säljas vidare för 20 miljoner till riskkapitalägda Capio.
Filippa Reinfeldts hjärtefråga var att konkurrensutsätta vård och omsorg. I valfrihetens namn infördes Vårdval Stockholm som kraftigt gynnade områden med friska patienter. Över en natt förlorade vårdcentraler i fattiga områden mer än en tredjedel av intäkterna när den extra ersättning de tidigare fått för områdets vårdtyngd försvann. Rinkeby vårdcentral tvingades säga upp hälften av personalen.
Vårdcentraler i innerstan och välbärgade förorter ökade i stället sina intäkter med 8-10 procent. Hälsoklyftorna i Stockholm vidgades och vårdföretagare med lätt sjuka patienter kunde tälja guld med pennkniv.
I efterhand har vårdvalet fått göras om med mer riktade pengar dit behoven är störst. "Vi kunde inte veta hur det skulle bli innan systemet var i gång", sa Filippa Reinfeldt.
60 miljarder
I Solna håller Nya Karolinska sjukhuset just på att färdigställas. Beslutet att bygga det nya prestigesjukhuset fattades av Filippa Reinfeldt och alliansen i Stockholms läns landsting. Nya Karolinska har kritiserats för att sjuhuset ska satsa på specialistvård. Det kommer heller inte på långa vägar att täcka vårdbehoven i den växande Stockholmsregionen. Men även finansieringsmodellen, där det offentliga samverkar med det privata näringslivet, har fått kritik från många håll. Den dåvarande alliansregeringen försökte övertala Filippa Reinfeldt att avstå från affären. Men sjukvårdslandstingsrådet körde på.
I dag har bygget försenats med tre år och är kantat av hemlighållna avtal. Slutnotan har ideligen justerats uppåt. För sex år sedan låg den på 14,5 miljarder. Idag uppgår den totala summan för bygget och driften av sjukhuset till över 60 miljarder och beskrivs som världens dyraste sjukhus. Högt värderade kunskaper
2012 beslutade alliansmajoriteten att S:t Görans sjukhus skulle fortsätta att drivas privat. I slutskedet stod kampen mellan vårdföretagen Capio och Aleris, där Capio drog det längsta strået i vad som då var världens största upphandling av akutsjukvård.
I efterhand var Aleris kritiska till att de inte haft tillgång till samma information som Capio. I dag jobbar Filippa Reinfeldt för Aleris. Vad hennes kunskaper kring upphandlingar är värda för vårdkapitalisterna är inte svårt att föreställa sig.
Förhoppningsvis fick hon i varje fall bra betalt. Robert Aschberg i AB idag: Nya Karolinska = 47 miljoner ni aldrig ser igen... Läs hans krönika här.
Jag är, som ni vet, drabbad av en stalker. Det har på olika sätt även drabbat mina nära och kära, uppdragsgivare, vänner och bekanta. Mångas namn har dragits i smutsen för att mannen ifråga tycker sig ha rätt att krossa och tillintetgöra mig. Det har till exempel drabbat mina barns far. Jag har skrivitom vårt något annorlunda uppbrott för 38 år sedan. Mina barns far har aldrig sagt ett ont ord om det. Det är ju sant. Det har heller inte hindrat att kontakten oss emellan har varit god i alla år. Det är hans kontakt med barnen som inte har fungerat. Han har helt enkelt inte varit intresserad. Inte av mina barn och inte av de fyra andra mammornas barn heller.
Det kan stalkern inte förstå.
Han har låtit sin fantasi skena iväg något alldeles hejdlöst.
Som vanligt.
ALLT han påstår om ALLA är LÖGN och förbannad DIKT.
Eller så lider han av vanföreställningar.
Vad vet jag?
Men ibland måste man stanna upp och tänka efter. Vid skarpt läge krävs ett och annat även av en stalker. Så jag skrev ett mail till honom för några dagar sedan. Det är trots allt mig han hatar och vill komma åt och inte mina barns far.
Hej!
är döende i cancer. Hans fru vakar över honom dag och natt
och han får vård i hemmet från sjukhuset. Han har inte långt kvar nu. Det är
fruktansvärt sorgligt. Sist jag pratade med honom var han ganska hoppfull men
cancern tar ju alltid över. Det är en hemsk sjukdom.
har varit väldigt förtvivlad över att du dragit in hans
namn på Yakida. Och när alla hans barn och barnbarn - som han ju inte haft
kontakt med - googlar hans namn hamnar de hos dig. Jag har just meddelat en
dotter som trots att hon är över 40 år aldrig har träffat honom. Alla blir
väldigt olyckliga av att se hans namn draget i smutsen. För att inte tala om
släkten i och hans nu 93-årige far. Alla kommer väl att samlas nu och för
deras skull ber jag dig att ta bort hans namn överallt på Yakida eller
åtminstone ändra det så det inte kommer fram när hans närmaste googlar. Du
skulle kunna kalla honom åtminstone eller varför inte ta bort
det helt. Det är ju ändå inte sant.
Gör vad du har samvete till.
Och må bäst!
Monica
Tror ni han hörsammade min bön? Naturligtvis inte. Han såg det som ett ypperligt tillfälle till PR. Men jag trodde förstås inte att han skulle göra heller. Han skulle aldrig i livet bistå mig med någonting alls om det så gällde livet. Eller rättare sagt, i synnerhet inte då. Åtminstone inte om det gällde mitt liv. Snarare tvärtom! Men för . skull var jag tvungen att åtminstone försöka. Tillägg: Mina barns far somnade in för gott i söndags morse. Han är hos de sina nu, glad och stark som förr och utan smärtor. Innan det var för sent lyckades vi med gemensamma krafter förmedla en kärleksfull hälsning från alla hans barn som han dessvärre inte har brytt sig om. Han log, säger hustrun som kramade om honom och vakade vid hans sida. Någonstans inom sig hade han kanske velat att det hade varit annorlunda. Det måste vi tro. Därför lättade vi hans eventuella skuldbörda innan det var för sent. Jag är glad och tacksam för det. Han var en människa som trots allt stod mig nära. Men det är klart, att stalkern ska smutsa ner även ett tillfälle som detta. Vad annars? Inte ens en döende människas önskan kan han hörsamma. Hans hat är alltför djupt och grundmurat. Och ingen av dem han sprider smutskampanjer om bär skulden. Orsaken är att söka någon annanstans. Frågan är var. Hur blir man sådan? Oavsett vad, så smutsar han faktiskt mest ner sig själv!
Man är inte främlingsfientlig för att man efterfrågar en rimlig och reglerad migrationspolitik och en fungerande integration. Lägg mer kraft på att lösa problemen i vårt land än att smutskasta och demonisera varandra, skriver Ann Heberlein.
DEBATT | MIGRATION. "Man är inte en dålig människa för att man inte vill se sitt land förändras i grunden", skriver Mette Frederiksen, partiledare för danska socialdemokraterna. På några decennier har sammansättningen av Danmarks befolkning förändrats rejält – 1980 var en procent av den danska befolkningen född utanför Europa, i dag har den gruppen växt till åtta procent.
I Sverige utgör andelen människor födda utomlands hela arton procent. Vårt land har sett en stor invandring från länder som Syrien, Somalia, Eritrea. Irak och Afghanistan de senaste åren. En så stor ökning av människor från länder vars kultur på avgörande punkter skiljer sig från värdlandets ger naturligtvis avtryck på olika sätt.
Enligt World Values Survey finns det stora skillnader i värderingar mellan Sverige och tidigare nämnda länder. Det handlar om synen på demokrati, jämställdhet, barnuppfostran, homosexualitet och könsroller, bara för att nämna något.
De värderingskonflikter som invandringen från utomeuropeiska länder skapar diskuteras numera frekvent i Sverige – det handlar om månggifte, barnäktenskap, hedersvåld, religionens plats i samhället och könsseparatism för att nämna något.
Integrationen har misslyckats
Mette Frederiksen menar i sin appell för en reformerad utlänningspolitik att konsekvenserna av en misslyckad integration nu är uppenbara i det danska samhället. Samma kan sägas om Sverige – integrationen har misslyckats och effekterna på det svenska samhället är tydliga för alla som vill se.
Vad ska vi då göra i ett läge med ett problem som kräver en lösning? De danska socialdemokraterna är pragmatiska. De har formulerat ett pragmatiskt förslag, en sammanhållen politik för migration och integration, ett förslag som strävar efter att vara "rättfärdigt och realistiskt", ett förslag som värnar de allra svagaste, nämligen de kvinnor och barn med asylskäl som inte har kraft eller ekonomiska resurser att fly.
Vad gör då svenska politiker och opinionsbildare i en situation som kräver akuta åtgärder? De ägnar sig åt att smutskasta varandra.
Det nuvarande systemet gynnar unga, starka, friska män och människor med kapital att betala flyktingsmugglare. Det är djupt orättfärdigt. De danska socialdemokraternas förslag att inrätta mottagningscenter utanför Europa för asylsökande kommer att gynna dem som behöver skydd mest.
Situationen är akut – vi har inte tid med smutskastning
Vad gör då svenska politiker och opinionsbildare i en situation som kräver akuta åtgärder? De ägnar sig åt att smutskasta varandra, misstänkliggöra den andres intention och klistra diverse epitet på meningsmotståndare.
Nej. Man är inte främlingsfientlig för att man efterfrågar en rimlig och reglerad migrationspolitik och en fungerande integration. Man är inte heller naiv för att man faktiskt vill hjälpa människor på flykt.
De flesta vill faktiskt båda, som Mette Frederiksen påpekar – och jag menar att samma förhållande råder i svensk politik. De flesta vill båda: värna asylrätten och värna det egna landets värderingar, sammanhållning och befolkning.
Vi har en del att lära av danskarnas förhållningsätt. En bra början vore att lägga mer kraft på att lösa de problem vårt land brottas med än att smutskasta och demonisera varandra. Vi behöver diskutera verkligheten, snarare än bilden av verkligheten – och det brådskar nu.
Av Ann Heberlein
Teol doktor i etik riksdagskandidat M
Jag länkar nu till nätbladet I Folkets Intresse. Orsaken är en enda. De har en väldigt intressant artikel om avloppsdiket Flashback publicerad här. Det rör sig om vad som verkar vara ett seriöst forskningsarbete av Hans Ekbrand, lektor i sociologi vid Göteborgs universitet, och Helena Ludvigsson som inte har fått vare sig titel eller institutionstillhörighet angiven. Artikeln ser därför ut att vara resultatet av någon sorts privatforskning. Icke desto mindre ser det seriöst ut. Frågan är var artikeln tidigare är publicerad. IFI är inte direkt en seriös plats att publicera sig på. Men för den goda sakens skull... Titeln är:
Provokation och näthat som affärsidé
-
Flashback
Citat: "Webbplatsen har utvecklats till en form av virtuell skampåle för personer som begått brott eller på annat sätt ådragit sig mobbens vrede. Vid denna virtuella skampåle kan vem som helst under anonymitetens bekväma skydd stå och spotta på den som är fjättrad och uthängd, utan att behöva stå för det.
Äldre dagars skampålar och stockar erbjöd inte dessa möjligheter till anonyma kränkningar, de var belägna på offentliga platser där alla parter var synliga för varandra. Traditionella former av hederskränkningar, som till exempel förtal/skvaller och skampålar var alltid platsbundna, och en person kunde flytta från den plats där hans eller hennes rykte för förstört, men med modern teknik blir de grova kränkningarna/skvallret via google omedelbart tillgänglig överallt och den sociala döden ett faktum.
Det spelar ingen roll om du byter stad, google används överallt.
Detta gör det mycket svårt för uthängda brottslingar, skyldiga som friade, att återintegreras i samhället. I en värld där alla googlar alla kan uthängningar leda till social död, ett liv utan jobb, utan partner eller människovärde. Detta i sin tur leder till desperation och högre risk för återfall i kriminalitet eller missbruk, eller rentav suicid. Deras familjer blir även de lidande då de också hängs ut – inte bara föräldrar utan även syskon och små barn blir i många fall uthängda på Flashbacks kriminalforum.
Det bör tilläggas att de som påstår saker på Flashback behöver förstås inte säga sanningen, de kan säga precis vad som helst. De kan insuinera att en person varit inblandad i ett mord, eller ett rån, och andra diskussiondeltagare kan övertygas om att så är fallet. Vad som är sant är inte nödvändigtvis det viktigaste, för en presumtiv arbetsgivare kan det räcka med att det kanske är sant, och att man föredrar ett säkert kort, någon annan." Påfallande ofta på Flashback handlar det om kvinnohat. Citat: "Själva diskussionämnena bygger i sig ofta på kvinnohat, som t.ex:
“Avskaffa kvinnlig rösträtt, för- och nackdelar!”,62
“Svenska kvinnor och dess klädsel – Seriös diskussion om problemet hos svenska tjejer”,63
“Ärligt, vad kan ett svenskt sliddjur erbjuda män?”64
“Kvinnor ska tjäna mindre även om de gör ett lika bra jobb”,65
Artikelns titel kunde inte varit bättre. Det är precis vad Flashback är, ett avloppsdike fullt av förtal i syfte att knäcka och förstöra livet för människor. Någon sitter och njuter av det. En sadist som dessutom tjänar pengar på det. Oklart vem. Men han sitter i Stockholm och bör kunna tas av Rättvisan. Nätbladet säger sig ha fått ensamrätt att publicera artikeln. Du som vill ta del av den - och det rekommenderas - kan göra det här.
Ligger i soffan och slötittar på Nyhetsmorgon med den varma, spinnande katten... Ryssland har bombat ett sjukhus i Syrien. Små bebisar från neonatalavdelningen har ryckts ur sina kuvöser och evakueras liggande på en madrass som slits iväg ut under våldsamt kackel. Kalla Fakta ska ikväll avslöja SFI-bluffen som kostar skattebetalarna 3 miljarder kronor per år. Ett företag vars representant eller chef är en rund, mörkhyad man som inte förstår någonting av anklagelserna. Elisabeth Frerot berättar om den tyska regeringskrisen. Angela Merkl har ett helvete med alla gubbar som har svårt för att behöva stå i hennes skugga.
Vidare berättar hon i utrikeskollen om Jemen där det pågår ett blodigt krig och där befolkningen dessutom plågas av en koleraepidemi och andra svåra farsoter. Där är så eländigt att journalister inte ens kan rapportera därifrån. Ett av världens fattigaste och farligaste länder. Den största humanitära katastrofen just nu, menar FN. Åtta miljoner riskerar svält. Orsak: Inrikes feodalherrar, Iran och Saudiarabien. Och så Trump då. Från att ha varit en nation i totalt förfall för ett år sedan är allt numera rosenrött bra i USA, påstod han i talet om nationen. Ekonomin är super och det tog han åt sig äran av. Och han behåller Guantanamo. Trump har dessutom publicerat hemligstämplat material från FBI som anklagas i konspiration med Demokraterna vara partiska i Rysslandsutredningen om Trumps kontakter med Ryssland inför senaste valet. Frågan är om han ska sparka utredaren Müller och lyckas diskreditera FBI eller inte. Och den där stackars vice justitieministern... Kommer han att våga behålla utredaren Müller eller kommer han det inte. KI-forskaren (Karolinska Institutet) har nu fått sin dödsdom fastställd i Iran. Han anklagas för spionage för Israel och kan nu avrättas när som helst. Ännu en gruppvåldtäkt har inträffat i Malmö där polisen redan sedan tidigare utreder fyra (4) andra gruppvåldtäkter mot kvinnor. Rättegången inleds nu mot den ende överlevande terroristen från terrorattacken i Paris. Det visar sig att 34 procent av landslagets kvinnliga fotbollsspelare utsätts för allvarliga sexuella trakasserier eller kränkningar. Man visar en snutt av en 13 minuter lång show med Timberlake i samband med Super bowl 2018 och påpekr att det är 14 år sedan han slet upp Janet Jacksons blus i samband med en superbowlfinal. Man rapporterar genom att visa bilder på tokdåren i Nordkorea att landet nu ska bege sig till Sydkorea där Olympiska spelen snart dras igång.
En av vinterns mest omtalade dokumentärer fick mig att storgråta. Vredens tårar.
En av vinterns mest omtalade dokumentärer fick mig att storgråta. Vredens tårar. Den hette ”Alice Babs förlorade rättigheter”. Filmen dokumenterar en åldrande kvinnas tillvaro då hon drabbats av demens och hennes vänners kamp för att få besöka henne, kanske spela lite musik. De vill få finnas kvar för henne. Men en förvaltare har utsetts. Förvaltaren har utfärdat besöksförbud. Denna maktfullkomliga kvinna skrämmer mig lika mycket som syster Ratched i filmen Gökboet gjorde. Hon är ohämmat stolt över att vara den som anser sig ha rätt att bestämma precis allting åt den hon ändå kallar sin ”huvudman”.
När filmaren, Anna-Lena Lodenius, frågar förvaltaren om Alice vet om besöksförbudet, pekar hon belåtet på sig själv och säger: det är jag som bestämmer och jag får slita så att det blir som jag vill. ”Besöksförbudet har gjort henne mer hanterbar.” Jo, det är väl det saken handlar om: att göra den åldrande människan mer hanterbar. I andra länder finns det åtminstone en slags ambition att den som sätts under förmyndarskap, som det hette förr, ska ha någonting att säga till om vid valet av sådan. Besöksförbudet motiveras av att det hänt att Alice efter besök blivit ledsen och upprörd. När jag var liten förbjöds föräldrar att besöka sina barn som låg på sjukhus. Barnen kunde ju bli ledsna efter besöket. Tillhör det inte de mänskliga rättigheterna att få ha känslor, att få bli glad, ledsen, arg? Små barn är inte så bra på att artikulera sig, de kanske bara gråter eller skriker. Det händer att vi förlorar en del verbala förmågor när vi blir gamla. Men känslor och minnen kan fortfarande rymmas i vår kropp.
Förvaltaren förbjuder att Alice i rullstol tas till en musikkonsert i kyrkan. En av de mest rörande scenerna i filmen är en episod (före besöksförbudet) då Alice med stöd av en gammal vän tar sig upp på altarringen där orkestern självklart, följsamt och varmt leende ackompanjerar henne i ett par (ordlösa) sånger. Alice var gammal redan då. Men i musiken och gemenskapen fick hon finnas. En liten stund. Tills förvaltaren satte stopp. Hon ville väl skydda bilden av den Alice en gång var, vilket innebar en fullständig respektlöshet mot den människa som ännu finns kvar – om än i en bräcklig skepnad. Det är inte bara den gamla kvinnan som berövas sitt självbestämmande, när andra tar sig rätten att veta vad som är bäst för henne. Maktutövandet drabbar också hennes musikerkollegor och deras mänsklighet. De förbjuds att visa sin omsorg.
Det har skrivits en del om filmen, för att den handlar om en kändis. Men filmen handlar om något allmänmänskligt. Den visar vad som kan drabba var och en av oss. Åldrandet kommer vi inte undan. Ska vi då gömmas undan och locket läggas på, som förvaltaren säger? Jag finner det oanständigt att diskussionen kring filmen tycks ha missat det budskap som en av vännerna, Jan Malmsjö, uttryckte ungefär så här: Det är för jävligt att helt ta ifrån en gammal människa hennes mänskliga rättigheter. Rosmari Eliasson-Lappalainen
Alice vän, Lasse Zackrisson,
påminner och slår larm på nytt.
Larm om ytterligare brister på Sjötäppan
Nacka Värmdö posten, Saltsjöbaden/Fisksätra
15 augusti 2017
Trots åtgärdsplaner har man inte kommit tillrätta med alla brister på seniorcenter Sjötäppan i Saltsjöbaden. Nu har en ny ledning tillsatts. ”Vi ställer högre krav på den här ledningen — vi har krävt snabba och effektiva åtgärder”, säger kommunens äldredirektör Anne-Lie Söderlund.
FOTO: SÖREN ANDERSSON
Insatserna för att komma tillrätta med missförhållandena på Sjötäppan har inte gett det resultat kommunen önskat. Istället har ytterligare en allvarlig händelse uppdagats. Nu har ledningen bytts ut och kraven på snabba förbättringar ökat.
Det var i januari i år som omfattande missförhållanden på äldreboendet Sjötäppan upptäcktes. Tio anställda, inklusive en chef, stängdes av och fick inte återvända till sina jobb på boendet. Under uppföljningen av den handlingsplan som upprättats upptäcktes att punkter inte åtgärdats. Dessutom upptäcktes ytterligare brister. Äldrenämnden i Nacka valde därför att, i juni, utfärda en varning till boendet och kräva ytterligare åtgärder. Vissa skulle vara utförda senast sista juni. – När vi granskade verksamheten den sista juni såg vi att det hade skett många förbättringar. Till exempel förvarades nycklar och journaler i låsta utrymmen, något som var bristfälligt innan. Vi såg dock att det fortfarande fanns saker som behövde förbättras, till exempel gällande dokumentation. Vi såg att ett arbete hade påbörjats men att ytterligare arbete behövde göras, säger Anne-Lie Söderlund, äldredirektör i Nacka.
Sår behandlades inte rätt I mitten på juli uppdagades en ny allvarlig händelse. Enligt en rapport utfärdad den 8 augusti av äldreomsorgens produktionsdirektör Anette Böe hade en boende fått åka akut till sjukhus på grund av dåligt allmäntillstånd. Läkare konstaterade att personen uppvisade påtagliga och allvarliga brister i omvårdnaden samt hade ett kraftigt trycksår vilket krävde en akut operation. Personalen ska ha haft vetskap om såret. Trots det ska det inte ha behandlats på rätt sätt. – Den boende var smutsig i håret och på kroppen och det fanns ingen dokumentation om att hon ska ha nekat till att vilja duscha, säger Anne-Lie Söderlund. Kvinnan avled senare, men enligt Anne-Lie Söderlund går det inte att säga om det var på grund av den bristande vården eller av någon annan orsak. – Oavsett vad dödsfallet orsakades av är det oacceptabelt att en boende får bristande vård, säger hon. Internutredningar påbörjades omedelbart efter händelsen. Utredningarna är inte klara men har, enligt rapporten av Anette Böe, hittills visat att det på Sjötäppan finns brister gällande dokumentation, hygien samt efterföljande av rutiner.
Ledningen utbytt Efter händelsen i mitten på juli slutade den tillförordnade enhetschefen på egen begäran. I juni hade verksamhetschefen valt att sluta. – En ny ledning har tillsatts och man har även tagit in en mycket erfaren sjuksköterska för att komma tillrätta med problemen. Vi ställer högre krav på den här ledningen — vi har krävt snabba och effektiva åtgärder. Det som har hänt är oacceptabelt och jag beklagat djupt, säger Anne-Lie Söderlund. Anette Böe menar att den nya ledningen har rätt kompetenser för att åtgärda situationen. – Den ledning jag tillsatt nu har erfarenhet från liknande situationer. Båda cheferna var med och vände en liknande situation på seniorcenter Talliden för några år sedan. Anne-Lie Söderlund fortsätter: – Märker man sedan att det inte går åt rätt håll kan det bli tal om att auktorisationen dras tillbaka, och då kan man inte längre bedriva verksamheten. Då får man se hur man gör, om man lägger ner eller byter utförare.
Men kommunens ambition är att fortsätta driva verksamheten? – Ambitionen är först och främst att lösa problemen, nu är det verkligen upp till bevis för den nya ledningen. Sen spelar det mindre roll vilken anordnare som har uppdraget. Det viktigaste är att de boende får en trygg och säker omvårdnad, säger Anne-Lie Söderlund.
Fallet Sannah: Sveket mot 15-åriga flickan är skrämmande
I veckans Kalla Fakta fick vi följa fallet Sannah. En 15-årig flicka anmäler en överfallsvåldtäkt som ska ha begåtts av en tio år äldre man, men trots modet att anmäla möts hon av misstro och utredningen innehåller många brister. Sannah fick inget målsägandebiträde vilket är hennes rätt, hon tvingades kort efter våldtäkten att iscensätta övergreppet på samma plats där den ska ha ägt rum. Behandlingen av Sannah vittnar om det starka behovet av att utbilda rättsväsendet i hur sexualbrott mot barn ska hanteras och att kunskapen om barnets rättigheter inte är tillräckliga.
I reportaget berättar Sannah om en händelse som ska ha skett för 5 år sedan, att hon blev överfallen och våldtagen av en man hon kände till sedan tidigare. Precis innan hade hon skilts från en vän och då frågat vad klockan var, vännen sa att klockan var 22. Efter våldtäkten sprang Sannah hem, hennes mamma märkte att något var fel, men Sannah berättade ingenting. Sannah ville först inte berätta för någon, hon var rädd och hon skämdes, men hon berättade till slut för sin pojkvän via SMS. Han lyckades övertala henne att också berätta för sina föräldrar som i sin tur övertygade Sannah om att göra en polisanmälan.
De besökte sjukhuset där hon undersöktes och en läkare dokumenterade hennes skador. Sannah berättade hur gärningsmannen slagit henne över låren som fyllts av blåmärken, hon hade också skador i underlivet. Rättsintyget stämde väl överens med Sannahs berättelse som också var detaljrik och trovärdig.
DET SKA INTE VARA FÖRÖDANDE ATT TA FEL PÅ KLOCKAN
Sannah berättade för polisen att våldtäkten ägde rum runt 22-tiden. När polisen sedan kontrollerade hennes chatt med pojkvännen visar det sig att konversationen där hon berättade om övergreppet ägde rum redan vid 21.30. Detta berodde på att hennes vän trott att klockan var 22 när den i själva verket var 21, vilket vännen också berättade för polisen. Sannah misstros och ifrågasätts. Hur kan hon berätta om övergreppet för pojkvännen innan det ens skett?
INGET BARN SKA TVINGAS ISCENSÄTTA EN VÅLDTÄKT
Hon togs till platsen där hon berättar att hon blivit överfallen och tvingas iscensätta våldtäkten, utan målsägandebiträde, något som var mycket traumatiskt för Sannah och som slutade i en panikångestattack. Den misstänkta våldtäktsmannen påstod att han hade ett alibi som inte kontrollerades, hans berättelse ändrades flera gånger under förhör, men fallet läggs ned. Detta trots att rättsintyget stämder exakt överens med Sannahs berättelse, trots att det var den misstänkta förövaren som lämnade en otydlig berättelse om vad han gjort och befunnit sig under den aktuella kvällen.
Sannah isolerade sig efter att utredningen lagts ned, hon ville inte gå ut, inte träffa folk. Hon inledde dock en relation med en tidigare vän, en person som också kände gärningsmannen. Efter ett halvår gjorde Sannah slut och det var här historien fick en oväntad vändning. Den tidigare pojkvännen gick efter uppbrottet till polisen och anmälde Sannah för falsk tillvitelse, han påstod att hon hittat på hela berättelsen om våldtäkten för att få uppmärksamhet.
SANNAH ANMÄLDES OCH DÖMDES FÖR ATT HA HITTAT PÅ HELA BERÄTTELSEN
Han visade en utskrift av en chattkonversation där Sannah erkänt att hon hittat på allt, något polisen tog på största allvar. De kontrollerade dock aldrig om chattmeddelandena faktiskt kom från Sannah, eller om utskriften var manipulerad, eller om någon möjligtvis skapat ett falskt chattkonto i Sannahs namn. Polisen tittade bara på utskriften av den påstådda chatten. När det var officiellt att Kalla Fakta granskade fallet togs Facebook-kontot snabbt bort och det tillhör inte Sannah. Hon ställdes inför rätta och dömdes för falsk tillvitelse och ska nu betala skadestånd till mannen hon menar har våldtagit henne.
Detta fall vittnar om att det saknas kompetens inom rättsväsendet när det kommer till barnets rättigheter och sexuella övergrepp. Inget barn ska förhöras utan att tilldelas ett målsägandebiträde som kan hjälpa barnet att få sina rättigheter tillgodosedda i rättsprocessen, inget barn ska tvingas iscensätta en våldtäkt under tvång. Före detta överåklagare Sven-Erik Alhem menar att våldtäktsrekonstruktionen är hårresande och vi håller med. Att polisen dessutom brustit i kontroll av alibi och bevis är under all kritik. Vi måste säkerställa kvaliteten på polisens förundersökningar och se till så att kompetensen i hur en möter ett sexualbrottsoffer inom rättsväsendet finns i hela landet.
SANNAH: HADE JAG KUNNAT VRIDA KLOCKAN TILLBAKA SÅ HADE JAG ALDRIG ANMÄLT
Vi måste göra allt vi kan för att fler barn anmäler de sexualbrott de utsätts för och exempel som detta skrämmer utsatta till tystnad. Ett barn har rättigheter, en vuxen har skyldigheter. Det är sorgligt att se att detta kan hända i Sverige idag, inget barn ska behöva ångra en anmälan.
Världens dyraste upphandling, 
🖤
