På förekommen anledning...

Jag är, som ni vet, drabbad av en stalker.
Det har på olika sätt även drabbat mina nära och kära, uppdragsgivare, vänner och bekanta. Mångas namn har dragits i smutsen för att mannen ifråga tycker sig ha rätt att krossa och tillintetgöra mig. 
Det har till exempel drabbat mina barns far. 

Jag har skrivit om vårt något annorlunda uppbrott för 38 år sedan. Mina barns far har aldrig sagt ett ont ord om det. Det är ju sant. Det har heller inte hindrat att kontakten oss emellan har varit god i alla år. Det är hans kontakt med barnen som inte har fungerat. Han har helt enkelt inte varit intresserad. Inte av mina barn och inte av de fyra andra mammornas barn heller. 

Det kan stalkern inte förstå. 

Han har låtit sin fantasi skena iväg något alldeles hejdlöst. 

Som vanligt. 

ALLT han påstår om ALLA är LÖGN och förbannad DIKT. 

Eller så lider han av vanföreställningar. 

Vad vet jag?

Men ibland måste man stanna upp och tänka efter. 
Vid skarpt läge krävs ett och annat även av en stalker. 
Så jag skrev ett mail till honom för några dagar sedan.
Det är trots allt mig han hatar och vill komma åt och inte mina barns far. 
  

Hej!

            är döende i cancer. Hans fru vakar över honom dag och natt och han får vård i hemmet från sjukhuset. Han har inte långt kvar nu. Det är fruktansvärt sorgligt. Sist jag pratade med honom var han ganska hoppfull men cancern tar ju alltid över. Det är en hemsk sjukdom.

            har varit väldigt förtvivlad över att du dragit in hans namn på Yakida. Och när alla hans barn och barnbarn - som han ju inte haft kontakt med - googlar hans namn hamnar de hos dig. Jag har just meddelat en dotter som trots att hon är över 40 år aldrig har träffat honom. Alla blir väldigt olyckliga av att se hans namn draget i smutsen. För att inte tala om släkten i           och hans nu 93-årige far. Alla kommer väl att samlas nu och för deras skull ber jag dig att ta bort hans namn överallt på Yakida eller åtminstone ändra det så det inte kommer fram när hans närmaste googlar. Du skulle kunna kalla honom                    åtminstone eller varför inte ta bort det helt. Det är ju ändå inte sant.

Gör vad du har samvete till.

Och må bäst!

Monica

Tror ni han hörsammade min bön?
Naturligtvis inte. 
Han såg det som ett ypperligt tillfälle till PR.

Men jag trodde förstås inte att han skulle göra heller.
Han skulle aldrig i livet bistå mig med någonting alls om det så gällde livet.
Eller rättare sagt, i synnerhet inte då. Åtminstone inte om det gällde mitt liv. Snarare tvärtom!
Men för          . skull var jag tvungen att åtminstone försöka. 

Tillägg:
Mina barns far somnade in för gott i söndags morse. Han är hos de sina nu, glad och stark som förr och utan smärtor. Innan det var för sent lyckades vi med gemensamma krafter förmedla en kärleksfull hälsning från alla hans barn som han dessvärre inte har brytt sig om. Han log, säger hustrun som kramade om honom och vakade vid hans sida. Någonstans inom sig hade han kanske velat att det hade varit annorlunda. Det måste vi tro. Därför lättade vi hans eventuella skuldbörda innan det var för sent. Jag är glad och tacksam för det. Han var en människa som trots allt stod mig nära.

Men det är klart, att stalkern ska smutsa ner även ett tillfälle som detta.    
Vad annars?
Inte ens en döende människas önskan kan han hörsamma. Hans hat är alltför djupt och grundmurat. Och ingen av dem han sprider smutskampanjer om bär skulden.  Orsaken är att söka någon annanstans. Frågan är var. Hur blir man sådan? 

Oavsett vad,
så smutsar han faktiskt mest ner sig själv!