Visst är det kris. Sjukvården går på knäna och det är svårt att fatta hur personalen ens ska orka de närmaste veckorna. Ovanpå detta den dystra nyheten att en ny stam av betydligt mer smittsam Covid19 spridit sig kraftigt i England. Land efter land, inklusive Sverige, förbjuder nu inresetrafik från Stor-Britannien.
Kris. Och samtidigt håller svensk inrikespolitik på att explodera eller möjligen implodera. Mitt i krisen ställs av borgerliga opinionsbildare krav att socialministern bör avgå och kritiken av Folkhälsomyndighetens Anders Tegnell – fixeringen vid hans person är direkt pinsam - är på väg att anta drevliknande karaktär. Och just de röster som annars är för alla slags avregleringar vill nu uppenbarligen reglera precis allt i samhället.
Först om flera år kommer någon rimlig helhetsbedömning att kunna göras av pandemiförloppet. Domslut och avgångskrav bör därför vänta. Och det stora sveket mot de äldre är en många decennier lång historia, där de flesta politiker är medskyldiga.
Det är osmakligt. Just i kristider vore det bättre om alla lugnade sig en smula och att den allmänna hysterin kunde lägga sig istället för det ska jagas efter billiga politiska poänger. Att den politiska oppositionen – särskilt det konservativa blocket – är kritisk är naturligtvis i sin ordning. Men tonen håller på att bli absurd. På sociala medier är den smått galen. När man som jag menar att regering och Folkhälsomyndighet har agerat hyggligt rationellt sedan i våras så betraktas det som en lojalitetsakt med en regering. Vilket det inte är.
Jag tror helt enkelt att det har varit bra för folkhälsan att Sverige inte haft några totala nedstängningar, framförallt att skolor aldrig stängde ner på samma sätt som i flera andra länder och att mycket av vardagslivet har kunnat fungera rätt mycket som tidigare. En rad europeiska länder som haft riktigt hårda nedstängningar har inte klarat sig bättre än Sverige när det gäller dödstalen. Jag tycker således att det vore helt fel med obligatoriskt munskydd i alla lägen - en tom symbolhandling – men munskydd i vissa situationer vid hög smittspridning kan absolut prövas.
Först om flera år kommer någon rimlig helhetsbedömning att kunna göras av pandemiförloppet. Domslut och avgångskrav bör därför vänta. Och det stora sveket mot de äldre är en många decennier lång historia, där de flesta politiker är medskyldiga.
Det finns en märklig hybris hos många uppjagade kritiker. De tycks tro att det verkligen existerar åtgärder som helt skulle kunna stoppa pandemin och att allt skulle varit helt annorlunda med andra åtgärder. Ett samhälle ska, låter det ibland som, nästan kunna besegra döden själv.
Men det är kris.