Ledare
Mathias Bred:
Varför ökar sexualbrotten?
Det är en skandal att inte fler röster har slagit larm då sexbrotten mot unga kvinnor förefaller ha ökat kraftigt.
Utsattheten för sexualbrott har snabbt ökat i Sverige. Det visar den delrapport som Brottsförebyggande rådet, Brå, nyligen offentliggjorde (3/11).
Brå har mätt utsatthet för brott sedan år 2005. Fram till år 2012 låg andelen svarande som utsatts för sexualbrott på en relativt stabil nivå, men sedan skedde en snabb ökning, från 0,8 procent år 2012, till 1,7 procent år 2015. Ökningen är dessutom koncentrerad till gruppen unga kvinnor i åldern 16–24 år. Där säger nu nio procent att de utsatts för ett sexualbrott under 2015.
Sexualbrotten mot unga kvinnor har dessutom inte bara ökat. De har också ändrat karaktär. Tidigare har kriminologer framhållit att de flesta sexualbrott sker i hemmen, och att förövaren i regel är någon som offret känner. Det verkar inte längre stämma. 59 procent av sexualbrotten i Brå:s statistik har skett på allmän plats. I 69 procent av fallen är förövaren en helt okänd person.
Många medborgare kommer nu att ställa sig frågan hur den här typen av brott har kunnat trefaldigas på bara några år utan att till exempel just Brå eller Polisen har flaggat för utvecklingen tidigare. Ökningen är så stor att den måste ha märkts och diskuterats bland dem som möter brottsoffer. Varför har ingen slagit larm?
Ett skäl som många nog misstänker är att man inte har velat spela främlingsfientliga krafter i händerna. Dessa har ju propagerat för att det är gruppen ensamkommande asylsökande som stått bakom ökningen av sexuella trakasserier och sexuellt våld.
Om tystnaden kring ökningen har berott på viljan att inte ge SD ammunition så kan man nog konstatera att strategin varit kontraproduktiv. Nu kan SD och främlingsfientlig media säga ”vad var det vi sade”. Ingen annan verkar ha noterat att en stor samhällsförändring ifråga om sexualbrott har pågått.
Den enda förklaringsmodell som i debatten utmanat den invandringskritiska har varit den att det bara är anmälningsbenägenheten som ökat. Man menar då att män alltid utsatt kvinnor för sexualbrott, men att kvinnorna tidigare inte anmält i lika hög grad. Statistiken kan då välkomnas eftersom den innebär att strukturer blottläggs. Polisen har till exempel nämnt högre anmälningsbenägenhet när det gällde tafsningar under festivaler i somras.
Men med tanke hur stor den aktuella ökningen är – hundratusentals händelser – så räcker ingen enskild förklaring. Här måste finnas flera komplicerande faktorer. Nu gäller det att förstå orsakerna för att vända trenden och få ned antalet sexbrott. Sverige ska vara ett civiliserat land där unga kvinnor kan känna trygghet i det offentliga rummet.
Utsattheten för sexualbrott har snabbt ökat i Sverige. Det visar den delrapport som Brottsförebyggande rådet, Brå, nyligen offentliggjorde (3/11).
Brå har mätt utsatthet för brott sedan år 2005. Fram till år 2012 låg andelen svarande som utsatts för sexualbrott på en relativt stabil nivå, men sedan skedde en snabb ökning, från 0,8 procent år 2012, till 1,7 procent år 2015. Ökningen är dessutom koncentrerad till gruppen unga kvinnor i åldern 16–24 år. Där säger nu nio procent att de utsatts för ett sexualbrott under 2015.
Sexualbrotten mot unga kvinnor har dessutom inte bara ökat. De har också ändrat karaktär. Tidigare har kriminologer framhållit att de flesta sexualbrott sker i hemmen, och att förövaren i regel är någon som offret känner. Det verkar inte längre stämma. 59 procent av sexualbrotten i Brå:s statistik har skett på allmän plats. I 69 procent av fallen är förövaren en helt okänd person.
Många medborgare kommer nu att ställa sig frågan hur den här typen av brott har kunnat trefaldigas på bara några år utan att till exempel just Brå eller Polisen har flaggat för utvecklingen tidigare. Ökningen är så stor att den måste ha märkts och diskuterats bland dem som möter brottsoffer. Varför har ingen slagit larm?
Ett skäl som många nog misstänker är att man inte har velat spela främlingsfientliga krafter i händerna. Dessa har ju propagerat för att det är gruppen ensamkommande asylsökande som stått bakom ökningen av sexuella trakasserier och sexuellt våld.
Om tystnaden kring ökningen har berott på viljan att inte ge SD ammunition så kan man nog konstatera att strategin varit kontraproduktiv. Nu kan SD och främlingsfientlig media säga ”vad var det vi sade”. Ingen annan verkar ha noterat att en stor samhällsförändring ifråga om sexualbrott har pågått.
Den enda förklaringsmodell som i debatten utmanat den invandringskritiska har varit den att det bara är anmälningsbenägenheten som ökat. Man menar då att män alltid utsatt kvinnor för sexualbrott, men att kvinnorna tidigare inte anmält i lika hög grad. Statistiken kan då välkomnas eftersom den innebär att strukturer blottläggs. Polisen har till exempel nämnt högre anmälningsbenägenhet när det gällde tafsningar under festivaler i somras.
Men med tanke hur stor den aktuella ökningen är – hundratusentals händelser – så räcker ingen enskild förklaring. Här måste finnas flera komplicerande faktorer. Nu gäller det att förstå orsakerna för att vända trenden och få ned antalet sexbrott. Sverige ska vara ett civiliserat land där unga kvinnor kan känna trygghet i det offentliga rummet.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar