lördag 24 mars 2018
lördag 17 mars 2018
Radio Österåker i fredags...
Med Tommy Aperia hos Christer Ottosson i Radio Österåker i går 16 mars 2018
Monica Antonsson, Christer Ottosson, Camilla Silvander (Tommys dotter) och manager Roger Larsson.
http://radio.osteraker.se/play/?dir=/Fredagsmagasinet%20-%20Pa%20Bryggan
http://radio.osteraker.se
Topparna på Google kan dömas för hatet
Publicerad 16 mar 2018 kl 14.24
Anna Wikland är vd för Google Sweden Foto: EERO HANNUKAINEN / IBL
Larry Page grundade Google tillsammans med Sergey Brin. Page är i dag vd för moderbolaget Alpgabet. Foto: SETH WENIG / AP TT / NTB SCANPIX
Topparna på Google kan dömas för hatet
Publicerad 16 mar 2018 kl 14.24
Google låter kommentarer med dödshot ligga kvar på Youtube och rensar ofta upp först efter anmälan.
Men att invänta anmälan kan stå Google-cheferna dyrt. Nu menar en av Sveriges främsta experter på nätlagstiftning att det kan innebära fängelse.
– Brottet har redan skett, säger advokaten Dag Wetterberg.
De senaste veckorna har Google och dess videotjänst Youtube kritiserats för bristande kontroll över vilket material som sprids och får synas i bolagets kanaler.
Debattörer har ifrågasatt om Google och Youtube ska lyda under svensk lag, eftersom de är just internationella storbolag som erbjuder tjänster på internet.
Men här är Googles företrädare tydliga: svensk lag gäller.
– Google och Youtube följer självklart svensk lagstiftning. Om vi uppmärksammas om olagligheter på våra tjänster så agerar vi, säger Googles presschef Farshad Shadloo, till Expressen.
För Youtubes kommentarsfält gäller lagen om ansvar för elektroniska anslagstavlor (1998:112), även kallad bbs-lagen.
Av lagen framgår tydligt att den som tillhandahåller en elektronisk anslagstavla, ett kommentarsfält, ska ta bort ett meddelande, en kommentar, om det innehåller till exempel olaga hot, uppvigling eller hets mot folkgrupp.
”Vem som ska hållas ansvarig är komplicerat”
Den som bryter mot lagen riskerar maxstraffet på två års fängelse.
– Vem som i så fall ska hållas ansvarig är komplicerat. Man kan inte driva en straffrättslig process mot en juridisk person. Då får man utreda vem på företaget som hade ansvar för det inträffade, säger Michael Bogdan, professor i internationell privaträtt vid Lunds universitet.
Styrelsen för Google Sverige finns på Irland. Styrelseordförande för Google Sweden AB är David Munro Sneddon. I styrelsen sitter även Nancy Mable Walker, ledamot, och Fionnuala Moninne Meehan, suppleant.
Anna Wikland är chef för Google Sweden.
Youtube ägs av Google, som i sin tur kontrolleras av moderbolaget Alphabet, där vinsterna från alla Googlekontrollerade bolag hamnar. Googles grundare Larry Page är vd för Alphabet.
Styrelseordförande för Alphabet är John Hennessy. Fram till 2017 var Eric Schmidt styrelseordförande för Alphabet.
Expressens granskning har visat att Youtube vid flera tillfällen låtit kommentarer med hot och hets mot folkgrupp ligga kvar öppet i kommentarsfältet.
En sökning på ordet ”invandring” på Googles videoplattform Youtube leder vidare till videoklipp där kommentarsfälten flödar av hundratals inlägg som innehåller hot, hat och uppmuntran till att begå brott mot till exempel poliser.
Och inlägget ”Kan inte någon halalslakta denna parasit och göra korv av henne”, har legat helt öppet i Youtubes kommentarsfält i 4 år.
Kommentarer som ”Sådana där poliser ska man ta efter arbetstid när dom hämtar barnen på dagis” och ”Verkar som att 'polisen' glömt bort att även dom blöder när dom blir skjutna” låg öppet i ett kommentarsfält.
Först i måndags kväll, när Google uppmärksammats på problemet, stängdes det kommentarsfältet ned. Då hade kommentarerna redan legat ute i ett halvår.
Advokaten: Google har ansvar för det som skrivs i kommentarsfältet
Men enligt advokat Dag Wetterberg är det inte så lagen är tänkt.
Han är expert på lagstiftning på nätet och han har nyligen skrivit boken ”Dataskyddsförordningen GDPR: förstå och tillämpa i praktiken”.
Wetterberg menar att Google har ett ansvar för det som skrivs i deras kommentarsfält, även innan någon ser och anmäler brottsligt innehåll.
Att vänta några veckor eller månader med att ta bort kommentarer med brottsligt innehåll räcker inte.
– Då har brottet redan skett, säger han till Expressen.
Av lagen framgår tydligt att den som tillhandahåller en elektronisk anslagstavla, ett kommentarsfält, ska ta bort meddelandet om det innehåller till exempel olaga hot, uppvigling eller hets mot folkgrupp.
Men trots att Google nu själva säger att de tar bort brottsligt material från sina tjänster, säger andra experter att de inte måste.
Juristen Benjamin O. J. Boman, som drivit flera näthats-mål, menar att även om Youtube möjliggör tjänsten är det användaren som tillhandahåller kommentarsfälten till sina videoklipp.
Google låter kommentarer med dödshot ligga kvar på Youtube och rensar ofta upp först efter anmälan.
Men att invänta anmälan kan stå Google-cheferna dyrt. Nu menar en av Sveriges främsta experter på nätlagstiftning att det kan innebära fängelse.
– Brottet har redan skett, säger advokaten Dag Wetterberg.
De senaste veckorna har Google och dess videotjänst Youtube kritiserats för bristande kontroll över vilket material som sprids och får synas i bolagets kanaler.
Debattörer har ifrågasatt om Google och Youtube ska lyda under svensk lag, eftersom de är just internationella storbolag som erbjuder tjänster på internet.
Men här är Googles företrädare tydliga: svensk lag gäller.
– Google och Youtube följer självklart svensk lagstiftning. Om vi uppmärksammas om olagligheter på våra tjänster så agerar vi, säger Googles presschef Farshad Shadloo, till Expressen.
För Youtubes kommentarsfält gäller lagen om ansvar för elektroniska anslagstavlor (1998:112), även kallad bbs-lagen.
Av lagen framgår tydligt att den som tillhandahåller en elektronisk anslagstavla, ett kommentarsfält, ska ta bort ett meddelande, en kommentar, om det innehåller till exempel olaga hot, uppvigling eller hets mot folkgrupp.
”Vem som ska hållas ansvarig är komplicerat”
Den som bryter mot lagen riskerar maxstraffet på två års fängelse.
– Vem som i så fall ska hållas ansvarig är komplicerat. Man kan inte driva en straffrättslig process mot en juridisk person. Då får man utreda vem på företaget som hade ansvar för det inträffade, säger Michael Bogdan, professor i internationell privaträtt vid Lunds universitet.
Styrelsen för Google Sverige finns på Irland. Styrelseordförande för Google Sweden AB är David Munro Sneddon. I styrelsen sitter även Nancy Mable Walker, ledamot, och Fionnuala Moninne Meehan, suppleant.
Anna Wikland är chef för Google Sweden.
Youtube ägs av Google, som i sin tur kontrolleras av moderbolaget Alphabet, där vinsterna från alla Googlekontrollerade bolag hamnar. Googles grundare Larry Page är vd för Alphabet.
Styrelseordförande för Alphabet är John Hennessy. Fram till 2017 var Eric Schmidt styrelseordförande för Alphabet.
Expressens granskning har visat att Youtube vid flera tillfällen låtit kommentarer med hot och hets mot folkgrupp ligga kvar öppet i kommentarsfältet.
En sökning på ordet ”invandring” på Googles videoplattform Youtube leder vidare till videoklipp där kommentarsfälten flödar av hundratals inlägg som innehåller hot, hat och uppmuntran till att begå brott mot till exempel poliser.
Och inlägget ”Kan inte någon halalslakta denna parasit och göra korv av henne”, har legat helt öppet i Youtubes kommentarsfält i 4 år.
Kommentarer som ”Sådana där poliser ska man ta efter arbetstid när dom hämtar barnen på dagis” och ”Verkar som att 'polisen' glömt bort att även dom blöder när dom blir skjutna” låg öppet i ett kommentarsfält.
Först i måndags kväll, när Google uppmärksammats på problemet, stängdes det kommentarsfältet ned. Då hade kommentarerna redan legat ute i ett halvår.
Advokaten: Google har ansvar för det som skrivs i kommentarsfältet
Men enligt advokat Dag Wetterberg är det inte så lagen är tänkt.
Han är expert på lagstiftning på nätet och han har nyligen skrivit boken ”Dataskyddsförordningen GDPR: förstå och tillämpa i praktiken”.
Wetterberg menar att Google har ett ansvar för det som skrivs i deras kommentarsfält, även innan någon ser och anmäler brottsligt innehåll.
Att vänta några veckor eller månader med att ta bort kommentarer med brottsligt innehåll räcker inte.
– Då har brottet redan skett, säger han till Expressen.
Av lagen framgår tydligt att den som tillhandahåller en elektronisk anslagstavla, ett kommentarsfält, ska ta bort meddelandet om det innehåller till exempel olaga hot, uppvigling eller hets mot folkgrupp.
Men trots att Google nu själva säger att de tar bort brottsligt material från sina tjänster, säger andra experter att de inte måste.
Juristen Benjamin O. J. Boman, som drivit flera näthats-mål, menar att även om Youtube möjliggör tjänsten är det användaren som tillhandahåller kommentarsfälten till sina videoklipp.
Han jämför det men bloggportaler, där bloggaren står ansvarig för sitt kommentarfält.
– Personligen skulle jag säga att den här typen av stora aktörer som Youtube och Facebook inte har ett ansvar enligt bbs-lagen för innehållet, utan det ansvaret faller på personen som har kontot där kommentarerna sker, säger Benjamin O. J. Boman.
Anders Ahlqvist, it-brottsspecialist på polisens nationella operativa avdelning, NOA, är inne på samma linje. Han poängterar samtidigt att bbs-lagen, som lagen om elektroniska anslagstavlor kallas, är 20 år gammal och inte anpassad efter dagens sociala medier-landskap.
– Det finns en massa hinder i lagen och pratar man med åklagare säger de att det aldrig har hänt - och sannolikt kommer det aldrig hända - att man tillämpar den här lagen.
– Problemet är vem den ska tillämpas mot: är det Google eller personen som har startat det här kontot? Det är möjligt att jurister säger att det självklart är Google, men för mig är det inte självklart. Jag är benägen att säga att personen bakom kontot är tillhandahållaren och inte företaget. Men det är inte prövat i domstol så vi vet inte hur man kommer att bedöma det, säger Anders Ahlqvist.
Tre toppchefer från Google fälldes i italiensk domstol
Frågan om Google och Youtube ska följa lagar i länderna de är verksamma i uppmärksammades 2006 då tre toppchefer, däribland den globala chefsjuristen, fälldes för integritetsintrång i första instans av en italiensk domstol och dömdes till sex månaders fängelse.
Anledningen var att Youtube hade låtit en video som laddats upp av fyra pojkar och som föreställde hur de mobbade en autistisk pojke, ligga kvar. Toppcheferna friades i en andra instans.
SÅ SÄGER LAGEN
Om en användare sänder in ett meddelande till en elektronisk anslagstavla ska den som tillhandahåller tjänsten ta bort meddelandet från tjänsten eller på annat sätt förhindra vidare spridning av meddelandet, om
1. meddelandets innehåll uppenbart är sådant som avses i bestämmelserna i 4 kap. 5 § brottsbalken om olaga hot, 4 kap. 6 c § brottsbalken om olaga integritetsintrång, 16 kap. 5 § brottsbalken om uppvigling, 16 kap. 8 § brottsbalken om hets mot folkgrupp, 16 kap. 10 a § brottsbalken om barnpornografibrott eller 16 kap. 10 c § brottsbalken om olaga våldsskildring, eller
2. det är uppenbart att användaren har gjort intrång i upphovsrätt eller i rättighet som skyddas genom föreskrift i 5 kap. lagen (1960:729) om upphovsrätt till litterära och konstnärliga verk genom att sända in meddelandet.
Källa: 5 § i Lagen om ansvar för elektroniska anslagstavlor (1998:112).
måndag 12 mars 2018
En alldeles nödvändig lagändring...
Den bör till och med skärpas.
Men detta är i alla fall ett första steg på vägen...
Regeringen föreslår ändringar i mediegrundlagarna
I dag har regeringen beslutat om en lagrådsremiss med förslag på ändringar i mediegrundlagarna. Med anledning av internets framväxt och den tekniska utvecklingen i övrigt behöver lagarna anpassas till dagens samhälle. Databaser som sammanställer och sprider uppgifter om till exempel domar i brottmål kan förbjudas i vanlig lag och ansvaret för ansvariga utgivare begränsas.
I dag kan vissa särskilt integritetskänsliga personuppgifter publiceras på webbplatser med grundlagsskydd. Regeringen föreslår att offentliggörande av uppgifter om till exempel lagöverträdelser, etnicitet, sexuell läggning och politisk åskådning under vissa förhållanden ska kunna förbjudas.
En förutsättning för att förbudet ska gälla är att uppgifterna tillgängliggörs på ett sätt som medför att det finns en stor risk för att enskildas personliga integritet kränks i till exempel sökbara databaser. Förbudet kommer därmed inte att påverka journalisters verksamhet eller publiceringar.
Ansvariga utgivare ansvarar för allt material som finns på till exempel en tidnings webbplats, ett material som i flera fall kan vara oöverskådligt. Regeringen föreslår att utgivare får en möjlighet att undgå straff- och skadeståndsrättsligt ansvar för innehåll på nätet. Undantaget från ansvar gäller om material tas bort inom två veckor efter en delgivning om stämning eller en underrättelse om att innehållet kan utgöra yttrandefrihetsbrott. Ansvarsbegränsning gäller för material som har funnits på den aktuella webbplatsen i mer än ett år.
Bland övriga förslag i lagrådsremissen märks:
Att reglerna för bland annat e-böcker och ljudböcker ändras så att författaren för den tryckta boken under vissa förutsättningar även ansvarar för den digitala versionen.
Att det blir möjligt att lämna internationellt rättsligt bistånd i straff- och civilrättsliga ärenden, under förutsättning att sådant bistånd inte står i strid med svenska allmänna rättsprinciper på det tryck- och yttrandefrihetsrättsliga området.
Att samma krav som ställs på att tillgängliggöra program i tv för personer med funktionsnedsättning också ställs på den som tillhandahåller beställ-tv.
Mediegrundlagarna består av tryckfrihetsförordningen och yttrandefrihetsgrundlagen.
Regeringen föreslår ändringar i mediegrundlagarna
I dag har regeringen beslutat om en lagrådsremiss med förslag på ändringar i mediegrundlagarna. Med anledning av internets framväxt och den tekniska utvecklingen i övrigt behöver lagarna anpassas till dagens samhälle. Databaser som sammanställer och sprider uppgifter om till exempel domar i brottmål kan förbjudas i vanlig lag och ansvaret för ansvariga utgivare begränsas.
I dag kan vissa särskilt integritetskänsliga personuppgifter publiceras på webbplatser med grundlagsskydd. Regeringen föreslår att offentliggörande av uppgifter om till exempel lagöverträdelser, etnicitet, sexuell läggning och politisk åskådning under vissa förhållanden ska kunna förbjudas.
En förutsättning för att förbudet ska gälla är att uppgifterna tillgängliggörs på ett sätt som medför att det finns en stor risk för att enskildas personliga integritet kränks i till exempel sökbara databaser. Förbudet kommer därmed inte att påverka journalisters verksamhet eller publiceringar.
Ansvariga utgivare ansvarar för allt material som finns på till exempel en tidnings webbplats, ett material som i flera fall kan vara oöverskådligt. Regeringen föreslår att utgivare får en möjlighet att undgå straff- och skadeståndsrättsligt ansvar för innehåll på nätet. Undantaget från ansvar gäller om material tas bort inom två veckor efter en delgivning om stämning eller en underrättelse om att innehållet kan utgöra yttrandefrihetsbrott. Ansvarsbegränsning gäller för material som har funnits på den aktuella webbplatsen i mer än ett år.
Bland övriga förslag i lagrådsremissen märks:
Att reglerna för bland annat e-böcker och ljudböcker ändras så att författaren för den tryckta boken under vissa förutsättningar även ansvarar för den digitala versionen.
Att det blir möjligt att lämna internationellt rättsligt bistånd i straff- och civilrättsliga ärenden, under förutsättning att sådant bistånd inte står i strid med svenska allmänna rättsprinciper på det tryck- och yttrandefrihetsrättsliga området.
Att samma krav som ställs på att tillgängliggöra program i tv för personer med funktionsnedsättning också ställs på den som tillhandahåller beställ-tv.
Mediegrundlagarna består av tryckfrihetsförordningen och yttrandefrihetsgrundlagen.
torsdag 8 mars 2018
torsdag 1 mars 2018
Om Palmemordet och det läskiga Contra...
Stiftelsen Contra grundades 14 september 1974 av Christer Arkefors, C G Holm och den Budapestfödde Géza Mólnár under namnet Stiftelsen Progressiv Information, och tidskriften började ges ut året därefter.[5] Contras grundare hade tidigare varit medlemmar i den antikommunistiska organisationen Demokratisk allians, men uteslutits på grund av samröre med högerextrema organisationer.[3] Enligt vad Holm senare har uppgivit var stiftelsens huvuduppgift att granska kommunistregimernas styre i Östeuropa samt Sveriges socialdemokratiska arbetareparti.[6] 1975 bytte hela verksamheten till det nuvarande namnet, och 1976 grundades ett bokförlag som först hette Molnar & Holm HB och från 1982 Contra Förlag & Co KB, nuvarande Contra Förlag KB.
Och nu förstår jag vad inspirationskällan var...
Stiftelsens verksamhet är uttalat antisocialistisk, och dess tidskrift publicerar artiklar i denna riktning. Den var tidigt ute på svenska med artiklar om Chicagoskolan, Milton Friedman med flera. Den har också analyserat nazismens och fascismens rötter i socialistiskt tänkande, idéer som uttryckts av bland annat Friedrich von Hayek[7] och Georg Stadtmüller.[8]
Tidskriftens grundsatser består bland annat i att verka för individens rätt och mot kollektivism, att värna om den västerländska demokratin och fördjupa relationer med länder som lever upp till de västerländska idealen, samt bekämpa socialism i alla dess former.
Författaren och filosofen Sven Ove Hansson utgav 1985 boken Till höger om neutraliteten på Tidens förlag som är nära knutet till Socialdemokraterna. I skriften kallade han Contra för en högerextrem tidning och Carl G. Holm för högerextremist. Holm stämde förlaget för förtal, men rätten ogillade åtalet som innehöll sexton åtalspunkter. På basis av detta ogillade åtal har stiftelsen Expo framfört att det är lagligt att kalla Contra högerextremt.[9]
Eftersom målet gällde tryckfrihet och svarandesidan begärde det, avgjordes skuldfrågan först av en tryckfrihetsjury. Holm begärde att alla socialdemokrater skulle förklaras jävigasom jurymedlemmar, eftersom de hade arbetat i en organisation med nära kopplingar till svaranden, Tidens förlag.
Tingsrätten avvisade detta och i slutändan friades svaranden av en jury där fem av de nio jurymedlemmarna var socialdemokrater. Holm ansåg att det hade begåtts ett rättegångsfel och klagade över detta till hovrätten, som dock menade att allt hade gått rätt till. Holm gick då vidare till Europadomstolen, som fällde Sverige för brott mot artikel 6 i Europeiska konventionen om mänskliga rättigheter.
Domstolen beslöt att han inte skulle få något skadestånd, men skulle återfå de delar av rättegångskostnaderna som kunde sammanhänga med rättegångsfelet. [6][10][11] Tidskriften Contra har fått erkänsla av bland annat Sven Stolpe, Ian Wachtmeister och Carl I. Hagen.[12]
Prenumerera på:
Kommentarer (Atom)