Publicerad 16 mar 2018 kl 14.24
Anna Wikland är vd för Google Sweden Foto: EERO HANNUKAINEN / IBL
Larry Page grundade Google tillsammans med Sergey Brin. Page är i dag vd för moderbolaget Alpgabet. Foto: SETH WENIG / AP TT / NTB SCANPIX
Topparna på Google kan dömas för hatet
Publicerad 16 mar 2018 kl 14.24
Google låter kommentarer med dödshot ligga kvar på Youtube och rensar ofta upp först efter anmälan.
Men att invänta anmälan kan stå Google-cheferna dyrt. Nu menar en av Sveriges främsta experter på nätlagstiftning att det kan innebära fängelse.
– Brottet har redan skett, säger advokaten Dag Wetterberg.
De senaste veckorna har Google och dess videotjänst Youtube kritiserats för bristande kontroll över vilket material som sprids och får synas i bolagets kanaler.
Debattörer har ifrågasatt om Google och Youtube ska lyda under svensk lag, eftersom de är just internationella storbolag som erbjuder tjänster på internet.
Men här är Googles företrädare tydliga: svensk lag gäller.
– Google och Youtube följer självklart svensk lagstiftning. Om vi uppmärksammas om olagligheter på våra tjänster så agerar vi, säger Googles presschef Farshad Shadloo, till Expressen.
För Youtubes kommentarsfält gäller lagen om ansvar för elektroniska anslagstavlor (1998:112), även kallad bbs-lagen.
Av lagen framgår tydligt att den som tillhandahåller en elektronisk anslagstavla, ett kommentarsfält, ska ta bort ett meddelande, en kommentar, om det innehåller till exempel olaga hot, uppvigling eller hets mot folkgrupp.
”Vem som ska hållas ansvarig är komplicerat”
Den som bryter mot lagen riskerar maxstraffet på två års fängelse.
– Vem som i så fall ska hållas ansvarig är komplicerat. Man kan inte driva en straffrättslig process mot en juridisk person. Då får man utreda vem på företaget som hade ansvar för det inträffade, säger Michael Bogdan, professor i internationell privaträtt vid Lunds universitet.
Styrelsen för Google Sverige finns på Irland. Styrelseordförande för Google Sweden AB är David Munro Sneddon. I styrelsen sitter även Nancy Mable Walker, ledamot, och Fionnuala Moninne Meehan, suppleant.
Anna Wikland är chef för Google Sweden.
Youtube ägs av Google, som i sin tur kontrolleras av moderbolaget Alphabet, där vinsterna från alla Googlekontrollerade bolag hamnar. Googles grundare Larry Page är vd för Alphabet.
Styrelseordförande för Alphabet är John Hennessy. Fram till 2017 var Eric Schmidt styrelseordförande för Alphabet.
Expressens granskning har visat att Youtube vid flera tillfällen låtit kommentarer med hot och hets mot folkgrupp ligga kvar öppet i kommentarsfältet.
En sökning på ordet ”invandring” på Googles videoplattform Youtube leder vidare till videoklipp där kommentarsfälten flödar av hundratals inlägg som innehåller hot, hat och uppmuntran till att begå brott mot till exempel poliser.
Och inlägget ”Kan inte någon halalslakta denna parasit och göra korv av henne”, har legat helt öppet i Youtubes kommentarsfält i 4 år.
Kommentarer som ”Sådana där poliser ska man ta efter arbetstid när dom hämtar barnen på dagis” och ”Verkar som att 'polisen' glömt bort att även dom blöder när dom blir skjutna” låg öppet i ett kommentarsfält.
Först i måndags kväll, när Google uppmärksammats på problemet, stängdes det kommentarsfältet ned. Då hade kommentarerna redan legat ute i ett halvår.
Advokaten: Google har ansvar för det som skrivs i kommentarsfältet
Men enligt advokat Dag Wetterberg är det inte så lagen är tänkt.
Han är expert på lagstiftning på nätet och han har nyligen skrivit boken ”Dataskyddsförordningen GDPR: förstå och tillämpa i praktiken”.
Wetterberg menar att Google har ett ansvar för det som skrivs i deras kommentarsfält, även innan någon ser och anmäler brottsligt innehåll.
Att vänta några veckor eller månader med att ta bort kommentarer med brottsligt innehåll räcker inte.
– Då har brottet redan skett, säger han till Expressen.
Av lagen framgår tydligt att den som tillhandahåller en elektronisk anslagstavla, ett kommentarsfält, ska ta bort meddelandet om det innehåller till exempel olaga hot, uppvigling eller hets mot folkgrupp.
Men trots att Google nu själva säger att de tar bort brottsligt material från sina tjänster, säger andra experter att de inte måste.
Juristen Benjamin O. J. Boman, som drivit flera näthats-mål, menar att även om Youtube möjliggör tjänsten är det användaren som tillhandahåller kommentarsfälten till sina videoklipp.
Google låter kommentarer med dödshot ligga kvar på Youtube och rensar ofta upp först efter anmälan.
Men att invänta anmälan kan stå Google-cheferna dyrt. Nu menar en av Sveriges främsta experter på nätlagstiftning att det kan innebära fängelse.
– Brottet har redan skett, säger advokaten Dag Wetterberg.
De senaste veckorna har Google och dess videotjänst Youtube kritiserats för bristande kontroll över vilket material som sprids och får synas i bolagets kanaler.
Debattörer har ifrågasatt om Google och Youtube ska lyda under svensk lag, eftersom de är just internationella storbolag som erbjuder tjänster på internet.
Men här är Googles företrädare tydliga: svensk lag gäller.
– Google och Youtube följer självklart svensk lagstiftning. Om vi uppmärksammas om olagligheter på våra tjänster så agerar vi, säger Googles presschef Farshad Shadloo, till Expressen.
För Youtubes kommentarsfält gäller lagen om ansvar för elektroniska anslagstavlor (1998:112), även kallad bbs-lagen.
Av lagen framgår tydligt att den som tillhandahåller en elektronisk anslagstavla, ett kommentarsfält, ska ta bort ett meddelande, en kommentar, om det innehåller till exempel olaga hot, uppvigling eller hets mot folkgrupp.
”Vem som ska hållas ansvarig är komplicerat”
Den som bryter mot lagen riskerar maxstraffet på två års fängelse.
– Vem som i så fall ska hållas ansvarig är komplicerat. Man kan inte driva en straffrättslig process mot en juridisk person. Då får man utreda vem på företaget som hade ansvar för det inträffade, säger Michael Bogdan, professor i internationell privaträtt vid Lunds universitet.
Styrelsen för Google Sverige finns på Irland. Styrelseordförande för Google Sweden AB är David Munro Sneddon. I styrelsen sitter även Nancy Mable Walker, ledamot, och Fionnuala Moninne Meehan, suppleant.
Anna Wikland är chef för Google Sweden.
Youtube ägs av Google, som i sin tur kontrolleras av moderbolaget Alphabet, där vinsterna från alla Googlekontrollerade bolag hamnar. Googles grundare Larry Page är vd för Alphabet.
Styrelseordförande för Alphabet är John Hennessy. Fram till 2017 var Eric Schmidt styrelseordförande för Alphabet.
Expressens granskning har visat att Youtube vid flera tillfällen låtit kommentarer med hot och hets mot folkgrupp ligga kvar öppet i kommentarsfältet.
En sökning på ordet ”invandring” på Googles videoplattform Youtube leder vidare till videoklipp där kommentarsfälten flödar av hundratals inlägg som innehåller hot, hat och uppmuntran till att begå brott mot till exempel poliser.
Och inlägget ”Kan inte någon halalslakta denna parasit och göra korv av henne”, har legat helt öppet i Youtubes kommentarsfält i 4 år.
Kommentarer som ”Sådana där poliser ska man ta efter arbetstid när dom hämtar barnen på dagis” och ”Verkar som att 'polisen' glömt bort att även dom blöder när dom blir skjutna” låg öppet i ett kommentarsfält.
Först i måndags kväll, när Google uppmärksammats på problemet, stängdes det kommentarsfältet ned. Då hade kommentarerna redan legat ute i ett halvår.
Advokaten: Google har ansvar för det som skrivs i kommentarsfältet
Men enligt advokat Dag Wetterberg är det inte så lagen är tänkt.
Han är expert på lagstiftning på nätet och han har nyligen skrivit boken ”Dataskyddsförordningen GDPR: förstå och tillämpa i praktiken”.
Wetterberg menar att Google har ett ansvar för det som skrivs i deras kommentarsfält, även innan någon ser och anmäler brottsligt innehåll.
Att vänta några veckor eller månader med att ta bort kommentarer med brottsligt innehåll räcker inte.
– Då har brottet redan skett, säger han till Expressen.
Av lagen framgår tydligt att den som tillhandahåller en elektronisk anslagstavla, ett kommentarsfält, ska ta bort meddelandet om det innehåller till exempel olaga hot, uppvigling eller hets mot folkgrupp.
Men trots att Google nu själva säger att de tar bort brottsligt material från sina tjänster, säger andra experter att de inte måste.
Juristen Benjamin O. J. Boman, som drivit flera näthats-mål, menar att även om Youtube möjliggör tjänsten är det användaren som tillhandahåller kommentarsfälten till sina videoklipp.
Han jämför det men bloggportaler, där bloggaren står ansvarig för sitt kommentarfält.
– Personligen skulle jag säga att den här typen av stora aktörer som Youtube och Facebook inte har ett ansvar enligt bbs-lagen för innehållet, utan det ansvaret faller på personen som har kontot där kommentarerna sker, säger Benjamin O. J. Boman.
Anders Ahlqvist, it-brottsspecialist på polisens nationella operativa avdelning, NOA, är inne på samma linje. Han poängterar samtidigt att bbs-lagen, som lagen om elektroniska anslagstavlor kallas, är 20 år gammal och inte anpassad efter dagens sociala medier-landskap.
– Det finns en massa hinder i lagen och pratar man med åklagare säger de att det aldrig har hänt - och sannolikt kommer det aldrig hända - att man tillämpar den här lagen.
– Problemet är vem den ska tillämpas mot: är det Google eller personen som har startat det här kontot? Det är möjligt att jurister säger att det självklart är Google, men för mig är det inte självklart. Jag är benägen att säga att personen bakom kontot är tillhandahållaren och inte företaget. Men det är inte prövat i domstol så vi vet inte hur man kommer att bedöma det, säger Anders Ahlqvist.
Tre toppchefer från Google fälldes i italiensk domstol
Frågan om Google och Youtube ska följa lagar i länderna de är verksamma i uppmärksammades 2006 då tre toppchefer, däribland den globala chefsjuristen, fälldes för integritetsintrång i första instans av en italiensk domstol och dömdes till sex månaders fängelse.
Anledningen var att Youtube hade låtit en video som laddats upp av fyra pojkar och som föreställde hur de mobbade en autistisk pojke, ligga kvar. Toppcheferna friades i en andra instans.
SÅ SÄGER LAGEN
Om en användare sänder in ett meddelande till en elektronisk anslagstavla ska den som tillhandahåller tjänsten ta bort meddelandet från tjänsten eller på annat sätt förhindra vidare spridning av meddelandet, om
1. meddelandets innehåll uppenbart är sådant som avses i bestämmelserna i 4 kap. 5 § brottsbalken om olaga hot, 4 kap. 6 c § brottsbalken om olaga integritetsintrång, 16 kap. 5 § brottsbalken om uppvigling, 16 kap. 8 § brottsbalken om hets mot folkgrupp, 16 kap. 10 a § brottsbalken om barnpornografibrott eller 16 kap. 10 c § brottsbalken om olaga våldsskildring, eller
2. det är uppenbart att användaren har gjort intrång i upphovsrätt eller i rättighet som skyddas genom föreskrift i 5 kap. lagen (1960:729) om upphovsrätt till litterära och konstnärliga verk genom att sända in meddelandet.
Källa: 5 § i Lagen om ansvar för elektroniska anslagstavlor (1998:112).
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar