Klokt!

23. FEBRUARI 2021 - 8:57
AV
ANDERS CARLSSON
Partistyrelsen (K)

Därför har kärnkraftskramarna fel!

Ledarkrönika:

Istället för den farliga kärnkraften bör Sverige satsa på utbyggnad av kraftnätet, på förnyelsebara energikällor, samt på system för ellagring.

Så var det dags igen. En bister köldknäpp i februari gav kortvarig brist på el i södra Sverige och genast poppade kärnkraftskramarna upp som påskliljor om våren. Och då tänker jag inte bara på högerns hårda garde, anförda av radarparet Ulf Kristersson och Jimmie Åkesson, utan också och inte minst beklagligt på diverse vänsterpopulister, som likt döda fiskar flyter med i den opportunistiska strömmen.

Spektaklet är bedrövligt.

Sakförhållandet är att Sverige är nettoexportör av el. Det är bara under extrema omständigheter, som under polarkylan i februari, som Svenskt Kraftnät, SKV, tvingas importera el, alternativ skramla igång oljekraftverket i Karlshamn.

Under 2020 exporterades 15 procent av den svenskproducerade elen. SKV:s prognos säger att andelen kommer att öka till 20 procent år 2023, detta trots att sex av ursprungligen tolv kärnkraftsreaktorer stängts av 1999-2020.

Avveckla kärnkraften – för gott!

Det råder ingen elbrist i Sverige. Vilket är orsaken till att Ringhals 1 inte startades upp igen våren 2020 som planerat. Med ett överskott på el var den dyra kärnkraftselen inte kommersiellt lönsam.

Sant är att det råder brist på överförings- och lagringskapacitet. Elen produceras huvudsakligen i Norrland och den konsumeras mestadels i södra Sverige. Med en allt större andel vindkraft i elproduktionen (17 procent) produceras dessutom mindre el på det ofta vindfattiga vinterhalvåret, då konsumtionen är som störst.

Detta har varit känt ända sedan folkomröstningen 1980, som beslutade om att avveckla kärnkraften. Men med den kortsiktighet som är typisk för kapitalismen har inget gjorts för att lösa de logistiska problemen, trots att tekniska lösningar finns. Istället har elmarknaden avreglerats.

"Metoden är inte pålitlig"

Här finns definitivt ansvar att utkräva.

Vad gäller kärnkraften har inget förändrats till det bättre sedan 1980. Den reaktor vid Ringhals som firma Ulf & Jimmie med doakör vill sätta igång igen är över 40 år gammal. Det krävs jättelika investeringar för att göra den någotsånär säker och ändå blir den aldrig helt säker.

Kärnkraftsolyckorna i Harrisburg (1979), Tjernobyl (1986) och Fukushima (2006) har faktiskt ägt rum. Kärnkraften är livsfarlig. Lägg därtill att avfallsfrågan är fortsatt olöst.

Detta är smått ironiskt. Samma vecka som kärnkraftskramarna poppade upp rapporterade Svensk Kärnbränslehantering AB att mellanlagret Clab utanför Oskarshamn snart är fullt. Där finns nu 7.300 ton utbränt kärnbränsle. Som måste förvaras i 100.000 år för att radioaktiviteten ska klinga av.

Samtidigt rapporteras fortsatta problem vid slutförvaret i Forsmark. De kapslar av gjutjärn och koppar som ska förvara avfallet håller inte måttet. Risk finns för att radioaktivitet kan läcka ut i grundvattnet.

Så ser det ut. Kärnkraften är farlig och dess avfallsproblem är inte lösta. Ändå vill kärnkraftskramarna producera nytt avfall. Med statlig jättesubvention.

Detta är rena dårskapen. Vad som krävs i ett land som producerar ett överskott av el är en utbyggnad av kraftnätet så att elen når konsumenterna, fortsatt utbyggnad av förnyelsebara energikällor, samt en statligt planerad satsning på system för ellagring.

Avveckla kärnkraften!




Expressen debatt

Nu får det vara nog med fulargument för kärnkraft

Publicerad 25 feb 2021 kl 06.15

Ute i Europa undrar man varför den svenska energidebatten bortser från kärnkraftens avgörande nackdelar.
Hur någon med ansvar för klimat, ekonomi och säkerhet kan förorda investeringar i ny kärnkraft är obegripligt, skriver Göran Bryntse, ordförande i Sveriges energiföreningars riksorganisation.

DEBATT. Kärnkraftsförespråkare i Sverige har fått ny luft under vingarna under den gångna kalla vintermånaden. Ny kärnkraft kostar i genomsnitt 5 gånger mer än landbaserad vindkraft eller större solenergianläggningar, den tar i genomsnitt 11 år längre tid på sig innan den alstrar någon elektricitet överhuvudtaget, och den alstrar mer än 10 gånger så mycket koldioxidutsläpp än vad vindkraften gör per genererad kWh elektricitet. Allt enligt Stanfordprofessorn Mark Z Jacobson (”100% Clean, Renewable Energy and Storage for Everything”).
Släpper ut mycket mer under hela livscykeln

Kraftbolagens påstående att kärnkraften är fossilfri är alltså bara sant ur ett skorstensperspektiv. Ur ett livscykelperspektiv tillkommer utsläppen också vid uranbrytningen, anrikningen, rivningen av reaktorer och inte minst avfallshanteringen. Jacobson räknar sammantaget med ett utsläpp på över 100 g koldioxid/alstrad kWh, det vill säga mer än 10 gånger mer än vindkraftens som uppgår till högst 10 g koldioxid/alstrad kWh.
Det finska fiaskot

Sett per investerad krona är kärnkraftens tillkortakommande ännu större än vad den är vad gäller koldioxidutsläpp. Ekonomiskt får man 50 gånger större koldioxidminskning via landbaserad vindkraft än via ny kärnkraft. Tänk bara på den ännu inte färdigbyggda finska reaktorn Olkiluoto 3. Den finska regeringen föreslog år 2000 att den skulle byggas till en kostnad på 25 miljarder kronor. Riksdagen sade ja år 2002. Reaktorn skulle tas i drift april 2009. Nu står det klart att den i bästa fall tas i drift år 2022 och blir 4 gånger dyrare än utlovat, dvs kostar cirka 100 miljarder i svenska kronor. Liknande förseningar och fördyringar sker vid de två andra pågående reaktorbyggena i Frankrike och England.

Lägg till detta att kärnkraftsreaktorer dessutom alstrar klimatskadande ämnen som radioaktiva krypton-85 och kol-14 och ett trettiotal andra isotoper, av vilka vissa kan orsaka barnleukemi i reaktorns omgivning.

 
”Fjärde generationen” kan avfärdas

Men kan man då inte hoppas på fjärde generationens kärnkraftsreaktorer, de s k bridreaktorerna? Nej. Sedan 1950-talet har forskningsinvesteringarna i dessa uppgått till cirka 1 000 miljarder kronor men ännu har ingen kommersiell reaktor börjat fungera. Tyskland, England, USA, Japan och senast Frankrike har alla avbrutit sina kostsamma satsningar på denna teknik. Det är inte nog med att bridreaktorerna skulle bli dyrare än de nuvarande – de utgör dessutom rena julafton för terrorister (6 kg plutonium räckte till Nagasakibomben).

Den svenska debatten är absurd

Mina styrelsekollegor i EREF, från nästan hela EU, undrar varför den svenska energidebatten bortser från kärnkraftens avgörande nackdelar? Hur alls någon med ansvar för klimat, ekonomi och säkerhet kan förorda investeringar i ny kärnkraft är obegripligt. Dessförinnan borde man ha funderat på alternativ användning av beloppen för nyinvesteringar i kärnkraftsreaktorer. Exempelvis skulle de med råge räckt till att råda bot på flaskhalsarna i det svenska elnätet.

Det är ju dessa och bara dessa som gör att Sverige under riktigt kalla perioder kan ha ett behov av att under några timmar eller dygn vara en nettoimportör av elektricitet – under årets övriga 8 750 timmar är vi nettoexportörer.

Varken nu eller framöver har Sverige någon elenergibrist – det enda missförhållandet finns i elnätet, och detta ska under alla omständigheter byggas bort.
Av Göran Bryntse
Tekn Dr
Ordförande i SERO, Sveriges energiföreningars riksorganisation
Vice president i EREF, European renewable energies federation

Sveriges dödstal bland de lägre i Europa

TT

PUBLICERAD:I DAG 05.25
UPPDATERAD:I DAG 10.47
NYHETER

De flesta länder i Europa har drabbats betydligt hårdare av pandemin än Sverige, enligt en färsk sammanställning av överdödligheten. Men i Norden ligger Sverige i särklass högst. Mönstret påminner om tidigare pandemier.

– Det cirkulerar myter om att Sverige skulle vara bland de värst drabbade av covid-19 i Europa. Det stämde i viss mån i slutet av den första vågen i maj, och det tycks vara den bild som har fastnat på näthinnan hos många. Men nu ser man att Sverige är ett av de mer lindrigt drabbade länderna i Europa, säger Fredrik Charpentier Ljungqvist, historiker vid Stockholms universitet och författare till boken "Corona – vår tids pandemi i ett historiskt perspektiv".

– Ungefär två tredjedelar av länderna i Europa har en betydligt högre överdödlighet än Sverige. Men i Norden ligger Sverige fortfarande i särklass högst. Än så länge, ska jag säga, för situationen i Danmark försämras nu under början av året, tillägger han.

Robust mått
Överdödligheten räknas ut genom att jämföra hur många som har dött under året jämfört med de föregående fyra åren, och är ett av de mer exakta sätten att undersöka hur ett samhälle påverkas av exempelvis en pandemi. Enligt Fredrik Charpentier Ljungqvist är det ett grundläggande redskap, då han analyserar följderna av hungersnöd, farsoter och andra historiska händelser.

– Det är ett robust mått, som gör det möjligt att jämföra olika länder med liknande demografi. Att utgå från ländernas egen rapportering av smitta och dödsfall i covid-19 är i princip meningslöst, eftersom testning och kriterier varierar så mycket. Att dessutom göra det vecka för vecka i början av en pandemi är närmast intetsägande, eftersom situationen förändras kraftigt ju längre smittan pågår. Det vet vi sedan tidigare pandemier, säger Fredrik Charpentier Ljungqvist.

Genom att sammanställa de senast tillgängliga uppgifterna om överdödligheten i Europa under 2020 har han sett mönster som till stor del påminner om hur tidigare pandemier har drabbat Europa.

– Ett typiskt fenomen är att de länder som drabbas lindrigt under den första vågen får en betydligt hårdare smäll under nästa våg. Områden som centrala och östra Europa klarade första vågen väl, men drabbades hårt under höstens och vinterns andra våg. Nu efter nyår har pandemin även slagit hårt mot Irland, Portugal, Slovakien och Lettland, som tidigare var ganska förskonade, säger Fredrik Charpentier Ljungqvist.

Nordiskt mönster
Ett annat intressant mönster syns i Norden, påpekar han. Under de senaste stora sjukdomsutbrotten – Asiaten (1957), Hongkonginfluensan (1968) och den svåra influensan 1976 – har Sverige tillsammans med Danmark mestadels drabbats hårdare än Norge, Island och Finland. Vad det beror på har ingen helt lyckats förklara. Tänkbara orsaker kan enligt Fredrik Charpentier Ljungqvist vara Sveriges och Danmarks betydligt större och sammanhängande urbana områden och tätare kontakt med kontinenten.

– Det mesta talar ju för att Norge, Finland och Island kommer att ha de lägsta dödstalen i Norden och faktiskt i hela Europa när pandemin är över, säger Fredrik Charpentier Ljungqvist.

TT: Kan det inte vara så att färre dör av exempelvis influensa och vinterkräksjuka på grund av alla pandemirestriktioner, så att dödligheten i covid-19 egentligen är högre än den uträknade överdödligheten?

– Jo, så kan det vara. Men det är samma mönster i alla europeiska länder, så det spelar ingen roll för jämförelsen, säger Fredrik Charpentier Ljungqvist.

FOTO: JOHAN HALLNÄS

Ungefär två tredjedelar av Europas länder hade en högre överdödlighet än Sverige under 2020.
Historisk ovanlighet

Allvarliga pandemier har varit ett förhållandevis vanligt tillstånd genom historien, som har drabbat mänskligheten med ungefär 30 års mellanrum de senaste århundradena. Mot den bakgrunden tycker Fredrik Charpentier Ljungqvist att det egentligen är en historisk ovanlighet att denna pandemi dröjde så pass länge.

– Det är en anledning till att många är så oförberedda i dag. Vår syn på sjukdom och död har också ändrats kraftigt. Vi ser det som något som oftast går att undvika, så vi är inte vana vid att så många kan bli allvarligt sjuka eller dö på kort tid.

En till synes paradoxal effekt av alla medicinska framsteg, tillägger han, är att även mindre allvarliga virus kan få svårare konsekvenser i dag, i och med att andelen äldre och sårbara har ökat kraftigt.

– Det är ju i grunden något mycket positivt. Men det kan också bli svårare för samhället att hantera en sådan här sjukdom, och ovanan vid pandemier kan orsaka stor oro och panik. Då är det lätt att tappa helhetsperspektivet, säger Fredrik Charpentier Ljungqvist.

FAKTA
Överdödligheten i Europa 2020
Skillnaden i antal dödsfall under 2020 jämfört med ett genomsnitt för åren 2016–2019 i respektive land.

Liechtenstein: 20,8 %
Spanien: 18,9 %
Polen: 18,7 %
Slovenien: 18,5 %
Italien: 17,4 %
Belgien: 16,7 %
Tjeckien: 16,6 %
Bulgarien: 15,1 %
Storbritannien: 15,1 %
Schweiz: 13,0 %
Malta: 12,6 %
Litauen: 12,3 %
Nederländerna: 11,6 %
Rumänien: 11,1 %
Österrike: 11,1 %
Portugal: 11,0 %
Slovakien: 10,5 %
Luxemburg: 10,4 %
Frankrike: 10,4 %
Cypern: 9,2 %
Kroatien: 9,1 %
Ungern: 8,1 %
Sverige: 7,6 %
Grekland: 7,5 %
Tyskland: 5,3 %
Estland: 3,1 %
Finland: 2,7 %
Island: 1,6 %
Danmark: 1,6 %
Lettland: 0,4 %
Norge: -0,4 %

Källa: Fredrik Charpentier Ljungqvist, utifrån data från Eurostat, University of Oxford och SCB.

Ät inte för många kanelbullar...

Santa Maria: Kanel (malen)

https://www.svd.se/amne-i-kanel-kan-ge-leverskador

Kassiakanel
från Santa Maria
innehåller
giftet Kumarin.

Ämne i kanel kan ge leverskador

Kanel kan innehålla det giftiga ämnet kumarin som orsakar leverskador. Livsmedelsverket avråder nu från populära hälsokostpreparat med mycket kanel. EU har tidigare förbjudit kumarin som tillsats i mat.

Henrik Ennart

Publicerad 2006-12-06

Ta gärna kanel på julgröten, men krydda med måtta och undvik att dagligen äta naturmedel med mycket kanel.
Det rådet ger Livsmedelsverkets expert sedan tyska myndigheter slagit larm om att höga halter av det giftiga ämnet kumarin påträffats i både naturmedel och vanliga livsmedel.

– En normal användning av kanel som krydda innebär inte någon risk. Men det krävs måttfullhet och det är inte lämpligt att dagligen stoppa i sig teskedsvis med kanel i form av naturmedel, säger Ulla Beckman Sundh, toxikolog på Livsmedelsverket.

Kumarin har tidigare använts som läkemedel mot ödem i Frankrike, men förbjöds då man upptäckte att höga halter kan ge leverskador. 

Hos känsliga personer som saknar ett särskilt enzym kan skadorna uppstå redan vid lägre doser.

Kanel har de senaste åren fått rykte som trendig hälsokrydda sedan studier visat att en halv tesked om dagen sänker blodsockret hos personer som lider av typ 2-diabetes.
På svenska internetsajter och i hälsokostbutiker säljs nu kanelkapslarna fritt. Enda
begränsningen är att de inte får marknadsföras med hjälp av medicinska hälsopåståenden.
I bland annat kroppsbyggarkretsar används dessutom stora dagliga intag av kanel som ett slags extrem GI-variant för att ”bränna fett” genom att motverka fettinlagringen.

Även inom matlagningen har kanel fått en renässans och är nu lika självklar på café latten, rabarberpajen och glassen som i kanelbullar och julens pepparkakor.
Men nu vill det tyska läkemedelsverket klassa kanelkapslarna som läkemedel. Frågan kom upp då EU:s livsmedelsmyndighet EFSA ville förenkla reglerna för producenterna genom att avskaffa ett stort antal gränsvärden för olika tillsatser, bland annat kumarin.

– Tyskland har kraftigt motsatt sig och anser att EFSA baserar förslaget på gamla och dåliga studier som underskattar riskerna. Därför har Tyskland nu själva kartlagt förekomsten av kumarin i olika livsmedel och hittat ganska höga halter, säger Ulla Beckman Sundh.

Inför jul avråder säkerhetsverket, BFR, tyska barn från att äta mer än tre
traditionella kanel-kakor om dagen.
Så sent som 1999 diskuterade EU tvärtom en skärpning av reglerna. Den vetenskapliga kommittén för livsmedel oroade sig då över att kumarin orsakat cancer hos försöksdjur och efterlyste mer forskning. Men kommittén konstaterade också att hårdare regler skulle påverka ett stort antal traditionella maträtter.
Kumarin finns i alla sorters kanel men halten är betydligt högre i så kallad cassia-kanel än i den finare Ceylon-varianten. Båda säljs oftast bara under samlingsnamnet kanel.

Vid de tyska provtagningarna påträffades höga halter av kumarin även i prover märkta som Ceylon-kanel. Myndigheternas slutsats är att produkterna blandats ihop och att konsumenterna inte får någon vägledning av märkningen.

Det saknas inte motiv för en sammanblandning: Cassia-kanel är både billigare och har en tydligare, pepprigare, smak än den rundare Ceylon-kanelen.
Ulla Beckman Sundh påpekar att kryddor ofta innehåller ett stort antal kemiska ämnen med stark verkan.

– Det är ingen slump att kryddor är smakrika. Många kryddor kan ge ganska kraftiga effekter när man tar riktigt stora doser, och effekterna är inte alltid positiva.

- Det man tar som naturprodukter kan samverka med andra mediciner och därför är det väldigt viktigt att berätta om all självmedicinering för sin läkare, säger Ulla Beckman Sundh.

Enligt tyska Bundesinstitut für Risikobewertung, BFR, är det faktum att kanel ätits i många år inte en garanti för att det är riskfritt. Det visar bara att ingen tidigare kopplat ihop symtomen med konsumtion av kanel, menar myndigheten.

Livsmedelsverket: 

Är det farligt med kanel?

En normal användning av begränsade mängder kanel som krydda innebär inte en risk för hälsan. Om man regelbundet och under längre tid får i sig mycket kumarin kan det skada levern.

Ät inte mycket kanel regelbundet.

Vuxna bör begränsa sin konsumtion av kanel till ungefär en tesked per dag och barn till ungefär en halv tesked per dag för att undvika risk för leverskador. Att äta mer kanel än detta vid enstaka tillfällen innebär dock inte någon risk.

Rekommendationen gäller kassiakanel (Cinnamomum cassia) som är den kanelart som oftast används som krydda i Sverige. Ceylonkanel (Cinnamomum zeylanicum) innehåller mycket mindre kumarin än kassiakanel och innebär ingen risk vad gäller intag av kumarin.

Fördjupning

Kumarin är ett ämne som kan vara skadligt för levern om det intas i mycket stora mängder under en längre tid. Lindriga skador är dock reversibla, och går tillbaka om den höga exponeringen upphör.

Ämnet finns naturligt flera växter och i speciellt höga halter hos vissa kanelarter (Cinnamomum spp) och i tonkaböna (Dipteryx odorata). Kumarin finns i lavendel och i många grässorter, och det är kumarin som ger den speciella doften som förknippas med nyklippt gräs och nyslaget hö.

Metabolism och skillnad i toxicitet av metaboliter

De viktigaste metabolismvägarna för kumarin leder antingen till 7-hydroxykumarin, vilken utsöndras ur kroppen som glukuronid- eller sulfatkonjugat, eller till en 3,4-epoxidintermediär som spontant omlagras till o-hydroxyfenyl-acetaldehyd genom att laktonringen öppnas och koldioxid avgår.

Aldehyden kan sedan antingen oxideras till o-hydroxyfenylättiksyra eller reduceras till o-hydroxyfenyletanol (Figur 2). Metabolismen via 3,4-epoxiden är den väg som kopplas ihop med leverskador.

Kumarin kan ge skador i levern, efter stora intag. Olika djurarter är olika känsliga för skador, vilket beror på skillnader i metabolism av kumarin hos olika arter. 

Hos människa är den dominerande metabolismvägen den via 7-hydroxykumarin, vilken medieras av enzymet CYP2A6. 

Studier in vivo visar att levertoxicitet är korrelerad till balansen mellan bioaktivering (bildande av 3,4-epoxiden och aldehyden) och detoxifiering (glutationkonjugering av epoxiden respektive oxidation av o-hydroxyfenylacetaldehyden till o-hydroxyfenylättiksyra), och att hur denna balans ser ut i olika djurarter sannolikt är orsak till skillnader i toxicitet.

Känsliga grupper

Det finns människor som är känsligare än andra för stora mängder kumarin. Genetiskt beror detta på polymorfism i form av en förändrad CYP2A6-gen. För heterozygota individer kan förmågan att bilda 7-OH-kumarin vara minskad och för homozygota vara satt ur spel på grund av att aktiviteten av enzymet CYP2A6 är defekt.

I in vitro-försök med levermikrosomer från människa med högre resp. lägre förmåga att hydroxylera kumarin, bekräftades att den reaktiva metaboliten 3,4-kumarinepoxid inte bildas via den metabolimsväg som går via 7-OH-kumarin. Modelleringsförsök visade att människor som saknar förmåga att bilda 7-OH-kumarin bildar en avsevärt ökad mängd reaktiv 3,4-kumarinepoxid jämfört med personer utan denna polymorfism. (EFSA, 2004; EFSA 2008)

Individer med CYP2A6-polymorfism kan alltså ha en ökad känslighet för att få skador till följd av kumarinexponering. Det är inte känt hur stor andel av befolkningen detta gäller, men i Tyskland har beräkningar gjorts som anger att mellan 3 och 8 % av tyska befolkningen kan antas ha ökad känslighet för höga kumarinintag. (BfR, 2006)

CYP2A6 polymorfism är vanligare i Asien och södra Europa, än i norra Europa.

Exponering via foder gav avsevärt lägre koncentrationer av den skadliga metaboliten i lunga, och alltså minskad risk för toxicitet (EFSA, 2004). För människa betyder detta sannolikt att det är mindre risk för skador av stora mängder kumarin om kanel strös på gröt eller används som kryddning i mat eller bakverk, jämfört med om kanel intas enbart.

Toxicitet och tolerabelt dagligt intag (TDI)

Kumarin har använts som läkemedel för behandling av vitt skilda sjukdomstillstånd (till exempel lymfödem och andra ödemtillstånd, infektioner, kroniskt trötthetssyndrom). I Sverige finns dock kumarin inte som godkänt läkemedel, men ämnet har använts som läkemedel i andra europeiska länder.

Från den medicinska användningen av kumarin finns data som rör toxicitet hos människa. Utifrån dessa data finns goda skäl att tro att det finns en subpopulation som har ökad känslighet för levertoxicitet av kumarin, och att det sannolikt är mindre än 10% av befolkningen som har denna ökade känslighet. Detta stämmer väl överens med den troliga andelen av CYP2A6 polymorfism, som beskrivits ovan.

Fallbeskrivningar från olika länder anger att den lägsta dagliga dos kumarin som inducerat levertoxicitet hos människa var 25 mg. Data från behandlingar med lägre doser finns dock ej. (EFSA, 2008)

Studier har visat att kumarin inte är genotoxiskt in vivo, vilket gör det möjligt att fastställa ett tolerabelt dagligt intag, TDI, för ämnet.

Den europeiska livsmedelssäkerhetsmyndigheten (EFSA) fastställde 2004 ett TDI för kumarin till 0-0,1 mg/kg kroppsvikt. Detta motsvarar ett maximalt dagligt intag av 7 mg för en person som väger 70 kg. Detta TDI bygger på studier på försöksdjur.

...

Förekomst av kumarin i kanel

Kryddan kanel består av bark från kanelträd. Det är grenskotten som skördas. Barken skalas av och det yttre, beska barkskiktet tas bort varefter resten får torka. Under torkningen blir den från början vita barken brun.

Två arter av kanel används framför allt; Cinnamomum zeylanicum med ursprung i Sri Lanka (Ceylon) och Cinnamomum cassia med ursprung i Sydvietnam. Ceylonkanel har en mer dämpad smak, medan kassiakanel är mer brännande i smaken. En anledning till smakskillnaden är ämnet kumarin, som finns i stora mängder i kassiakanel men bara i mycket små mängder i ceylonkanel. I Sverige används idag nästan enbart kassiakanel.

Analysdata från år 2007 visade att kanel som används av livsmedelsindustrin i Sverige innehöll halter mellan 1500 och 4000 mg kumarin/kg kanel, medelvärdet var 2500 mg kumarin/kg kanel.

En tesked (5 ml) mald kanel väger drygt 2 g. Om kanelen packas hårt väger en tesked kanel cirka 2,5 g. En matsked (15 ml) kanel väger cirka 6,5 g. Om kanelen packas hårt väger en matsked kanel cirka 7,5 g.

Enligt svenska analysdata skulle en tesked mald kanel (kassiakanel) kunna innehålla mellan 3 och 8 mg kumarin, i medeltal 5 mg kumarin/tsk kanel. I och med att mängden kumarin varierar i kanel beroende på flera olika faktorer (växtplats, klimat, skördeförhållanden mm), så går det inte att ge precisa uppgifter om kumarinmängder i kryddan, utan möjligt kumarininnehåll måste ges som ett intervall och ett medeltal, medeltalet är den mest sannolika innehållsmängden.

Högsta rekommenderade intag för olika ålderskategorier och intagsberäkning

En tesked kanel, kan alltså innehålla mellan 3-8 mg kumarin, i medeltal 5 mg.

I tabellen nedan har beräkningar gjorts av TDI för kumarin för olika åldrar och vikter, samt hur stor mängd detta blir beräknat som teskedar mald kanel. Beräkningen har gjorts utgående från medelhalten av kumarin kanel, enligt analyser gjorda på kanel som används i Sverige. Enligt EFSAs utvärdering (2008) går det att överskrida TDI trefalt under en kortare period, 1-2 veckor, utan att det innebär risk för leverskada. Detta gäller även de mest känsliga individerna.

Ålder	Vikt (kg)	Tolerabelt dagligt intag (TDI) för kumarin (mg)	Mängd kanel som kan ätas dagligen utan risk
4 år	18	1,8	ca 1/3 tsk
8 år	31	3,1	ca 2/3 tsk
12 år	42	4,2	knappt 1 tsk
Vuxen	70	7,0	knappt 1,5 tsk

En intagsberäkning gjordes år 2013. Intagen beräknades för 4-åringar, för barn i 2:a klass (åttaåringar) och för barn i 5:e klass (11-åringar) och baserades på faktiska intag från en intagsstudie.

Beräkningarna visade att det framförallt var kanelbullar som bidrog med kumarinintag för dessa åldersgrupper. Beräkningarna överskattade kumarinintaget, genom att t.ex. allt vetebröd räknades som om det var kanelbullar, och all mjuk kaka som vore den pepparkaka, samt genom att kumarininnehållet i livsmedlen antogs ligga vid de gränsvärden som finns för dessa livsmedelskategorier enligt EUs regelverk.

Trots dessa överskattningar låg intaget under TDI för alla ålderskategorier, utom för 95:e och 99:e percentilen för 4-åringar, och för 99:e percentilen för 8-åringar, alltså de med störst intag av bullar och kakor i förhållande till sin vikt. Intaget för dessa grupper låg trots överskattningen i intagsberäkningen dock endast marginellt över TDI (95:e percentilen 0,12 mg/kg kroppsvikt och 99:e percentilen 0,17 mg/kg kroppsvikt för 4-åringar; 99:e percentilen 0,13 mg/kg kroppsvikt för 8-åringar).

Lagstiftning och gränsvärden

Enligt EUs regler som rör aromer får kumarin som enskilt ämne inte tillsättas till livsmedel, däremot får kryddor och aromberedningar som naturligt innehåller kumarin i sina råvaror användas. Men för vissa livsmedelsgrupper finns gränsvärden för hur mycket kumarin det färdiga livsmedlet får innehålla (se tabell nedan). 
Förordning (EG) 1334/2008

Typ av livsmedel	Maximalt tillåtet kumarininnehåll (mg/kg livsmedel)
Traditionella och/eller säsongsbetonade bakverk där kanel anges i märkningen	50
Frukostflingor inklusive mysli	20
Konditorivaror med undantag för traditionella och/eller säsongsbetonade bakverk där kanel anges i märkningen	15
Desserter	5

Sammanfattning

Kumarin är ett ämne som förekommer naturligt i många växter, bland annat i kryddan kanel. Kumarin kan ge upphov till toxiska effekter i levern efter intag av stora mängder under en längre tid. Mängden kumarin i kanel varierar beroende på kanelart, till exempel har Cassiakanel (Cinnamomum cassia), som är den art som används mest i Sverige, ett högt innehåll av kumarin jämfört med Ceylonkanel (Cinnamomum zeylanicum).

Sannolikt finns det en mindre del av befolkningen som är mer känslig för höga kumarinintag än övriga. Den europeiska livsmedelssäkerhetsmyndigheten, EFSA, har beräknat ett högsta tolerabelt dagligt intag (TDI) för kumarin till 0,1 mg/kg kroppsvikt, detta motsvarar 7mg kumarin/dag för en vuxen som väger 70 kg. Detta TDI skyddar även de känsligaste individerna. EFSA anger också att TDI kan överskridas med en faktor 3 under 1-2 veckor, utan att det innebär någon risk, eftersom det krävs en längre tids exponering för stora mängder för att leverskador ska uppstå.

En lindrig skada som uppkommer av kumarin är reversibel, och går tillbaka om den höga exponeringen upphör.

Utgående från medelinnehåll av kumarin i den Cassiakanel som används i Sverige kan en vuxen äta drygt en tesked kanel om dagen utan risk, en tolvåring (42 kg) en knapp tesked, en åttaåring (31 kg) två tredjedels tesked och en fyraåring (18 kg) knappt en halv tesked kanel om dagen utan risk, även om de tillhör den känsligaste gruppen av individer.