Jag har just sett serien om storspionen Stig Wennerström på C-more, tre timslånga avsnitt som så småningom ska komma att visas i TV4.Det är en bra och välgjord dokumentär med Peder Falk i huvudrollen. Researcher Axel Ellung redovisar med hjälp av Annelie Bergman ett digert, mycket spännande material som tidigare inte har avslöjats. Stig Wennerström berättade nämligen sin historia för förhörsledare Bror Lindén - här spelad av Peter Carlberg - med Tandbergaren på inspelning mot att det han berättade inte skulle användas mot honom i rättegången. Banden kallades för snackeband, gömdes och glömdes bort. Historien har därför aldrig tidigare berättats.
Den 9 april 1964 inleddes rättegången mot Stig Wennerström som genomfördes bakom stängda dörrar. I den avslutande pläderingen yrkade åklagaren på livstids fängelse med slutorden:
- Wennerström har äventyrat alla svenskars liv och existens.
Domen föll den 12 juni 1964 och innebar att Stig Wennerström dömdes till livstids fängelse för grovt spioneri, avsättning från tjänsten som överste i flygvapnet och en halv miljon kronor i skadestånd till Kronan, ett belopp som idag motsvarar ca 5 miljoner kronor. Jag kan inte tro att spionen betalade detta.
Stig Wennerström avtjänade sitt straff på Långholmens fasta paviljong där han hölls isolerad och mycket hårt bevakad i många år. Ändå upplevdes han som högdragen och lite bättre än andra av sina medfångar. Ränderna går liksom aldrig ur.Villan i Djursholm stod skrivet på hustrun som därför kunde bo kvar där med barnen. Städerskan, som hjälpte till att avslöja Stig Wennerström - här spelad av Therese Brunnander - blev tidningarnas hjältinna och fick en belöning av polisen på 25 000 kronor.
Själv ångrade hon sig.
- Hade jag vetat det jag vet i dag, så hade det aldrig blivit av. Han var en bedårande människa som fick ett så hemskt straff, säger hon i dokumentären.
- Jag blir inte glad förrän han är fri, sa hon i Aftonbladet.
Efter många års isolering på Långholmen kom Stig Wennerström till en öppen anstalt, där han ägnade sig åt att översätta fackböcker. 1973 blev han benådad och fick ett tidsbestämt straff. Ett år senare kunde han flytta hem till hustrun i Djursholmsvillan.
- Genom mitt handlingssätt har jag åstadkommit en förfärlig olycka för min fru och min familj, sa Wennerström i en filmad intervju.
- När jag nu kommer ut så har jag bara en ambition. Jag vill leva tillsammans med dem igen. Och i den mån som det överhuvud taget går att gottgöra det onda som jag har gjort så vill jag ju försöka göra det.
De är inte dumma de där psykopaterna.
De vet precis vad de ska säga för att få som de vill.
- En förtjusande människa, säger fd grannen.- Om jag haft ånger, sa han. Jag är inte den typen. Jag har aldrig haft den läggningen.
Själv tänker jag dokumentären igenom på vad en före detta bekant, av somliga här känd som undersköterskan LDJ, ofta berättade om Stig Wennerströms hädanfärd. Han tillbringade nämligen sin sista tid på Blomsterfondens äldreboende i Danderyd.
Det är, som jag förstår det, inget äldreboende av normalgraden.
Dit köar man som medlem genom sparande.
Man kan ju undra hur han lyckades med det, men det förtäljer inte historien.
Det var där hos Blomsterfonden som LDJ arbetade innan hon blev sjukpensionär. Närmare bestämt på äldreboendet Tallgården i Enebyberg där Stig Wennerström bodde sin sista tid. LDJ berättade ofta om de döendes svåra ångest och om hur känslokalla anhöriga kunde ge sig till att bråka om arv och annat över de anhöriga på dödsbädden.
LDJ var, som det verkade, särskilt förtjust i Stig Wennerström och hans familj. Andra var inte lika positiva. Som hans speciella favorit var det därför hon som fick hålla hans hans hand och torka hans panna när han låg på sitt yttersta. Det fanns en stolthet hos henne för det.
Efter ett långt, egoistiskt liv fyllt av resor, cocktailpartyn, glamour, spänning och pengar fick Stig Wennerström alltså ett tämligen gott slut 99 år gammal den 22 mars 2006. Precis som det anstår en högdragen man som i hela sitt liv sett sig själv som bättre än andra.
Ett 30-tal personer, släkt och vänner, kom till begravningen i Altorps kapell i Djursholm. En trumpetare kom på moped med sitt instrument hängande i en låda över axeln. Tillsammans med organisten spelade han flera psalmer under den 35 minuter långa ceremonin.
- De hade bråttom, sa begravningsentreprenören till en kvällstidning. De ville inte väcka uppmärksamhet.
Läs också:
Storspionen om hur han sålde ut Sverige.
Säpo: Så avslöjades Stig Wennerström
Wikipedia: Stig WennerströmSvt Öppet arkiv: Wennerström drack alltid Dry Martini
SR: Dokumentär om Stig Wennerström
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar