31 år efter Tjernobyl
Strålningen tio gånger över gränsvärdet!
Nyligen uppmättes strålning på drygt tio gånger över Livsmedelsverkets gränsvärde i ett vildsvin i norra Uppland. Anledningen är strålningen som fortfarande döljer sig i marken efter nedfallet från Tjernobylolyckan 1986.
Kärnkraftskatastrofen i Tjernobyl gör sig fortfarande påmind. I Gävletrakten var nedfallet som värst och nu när den bökande vildsvinsstammen börjar flytta allt längre norrut är sannolikheten stor att de också kommer att böka i den mest radioaktiva jorden.
– Man kan räkna med att strålningshalten i köttet kommer att öka ännu mer när vildsvinen når de värst drabbade områdena, säger Pål Andersson, utredare på Strålsäkerhetsmyndigheten, till Mitt i naturen.
Redan nu har kött från flera skjutna vildsvin testats och visat höga halter. En galt som sköts i augusti i Trullsbo, söder om Gävle visade sig ha en strålningshalt på 13.000 Becquerel per kilo (Bq/kg). Livsmedelsverket har satt ett gränsvärde på 1500 Bq/kg för att ett livsmedel anses ska få säljas.
Mycket få djur under gränsen
Nyligen uppmättes ett ännu högre värde i vildsvinskött på 16.000 Bq/kg. Det köttet sköts i Tärnsjö i norra Uppland men har legat nedfryst ett tag.
– Det är det högsta vi hittills har mätt, säger Ulf Frykman, miljökonsult och provtagare på Calluna, som utför tester på strålning i viltkött.
– Hittills i år har vi mätt ungefär 30 prover, varav endast 5-6 var under gränsvärdet.
Påverkar människor mer än svinen själva
Vildsvinens relativt korta liv gör att djuren själva löper väldigt liten risk att drabbats negativt av radioaktiviteten från det cesium som föll från himlen den där aprildagen 1986.
– Däremot blir det ett problem för de som vill sälja och äta köttet, säger Pål Andersson, Strålsäkerhetsmyndigheten.
För en människa innebär det en förhöjd risk för cancer att äta kött eller andra livsmedel innehållande cesium.
– Det är ingen akut fara, men det finns alltid en liten risk. Därför säger man aldrig att det är ofarligt, förklarar Pål Andersson.
Minskar hos älgar – ökar hos vildsvin
Halten radioaktivitet i viltkött från älg och andra djur som redan från början fanns i de mest drabbade områdena har stadigt minskat, och ligger nu för det mesta under gränsvärdet enligt Strålsäkerhetsmyndigheten.
Men i och med att vildsvinen börjar röra sig in i de mest strålningsdrabbade områdena och bökar i jorden så kommer de först nu i kontakt med större mängder cesium. Eftersom strålningen kommer att finnas i marken länge till så kommer också vildsvinen att behöva testas under en lång tid framöver.
– Nu är det som att börja om igen när vildsvinen kommit hit, säger Ulf Frykman.
Både han och Pål Andersson på Strålsäkerhetsmyndigheten menar att nyheten kan få följdeffekter.
– Jag tror att det kan bli stora problem för både jakten och andra. Med så höga värden kanske jägarna inte är lika intresserade att jaga vildsvin, säger Ulf Frykman.
– Och det kan få effekter för lantbrukare när vildsvinen breder ut sig, säger Pål Andersson.
Strålningen tio gånger över gränsvärdet!
Nyligen uppmättes strålning på drygt tio gånger över Livsmedelsverkets gränsvärde i ett vildsvin i norra Uppland. Anledningen är strålningen som fortfarande döljer sig i marken efter nedfallet från Tjernobylolyckan 1986.
Kärnkraftskatastrofen i Tjernobyl gör sig fortfarande påmind. I Gävletrakten var nedfallet som värst och nu när den bökande vildsvinsstammen börjar flytta allt längre norrut är sannolikheten stor att de också kommer att böka i den mest radioaktiva jorden.
– Man kan räkna med att strålningshalten i köttet kommer att öka ännu mer när vildsvinen når de värst drabbade områdena, säger Pål Andersson, utredare på Strålsäkerhetsmyndigheten, till Mitt i naturen.
Redan nu har kött från flera skjutna vildsvin testats och visat höga halter. En galt som sköts i augusti i Trullsbo, söder om Gävle visade sig ha en strålningshalt på 13.000 Becquerel per kilo (Bq/kg). Livsmedelsverket har satt ett gränsvärde på 1500 Bq/kg för att ett livsmedel anses ska få säljas.
Mycket få djur under gränsen
Nyligen uppmättes ett ännu högre värde i vildsvinskött på 16.000 Bq/kg. Det köttet sköts i Tärnsjö i norra Uppland men har legat nedfryst ett tag.
– Det är det högsta vi hittills har mätt, säger Ulf Frykman, miljökonsult och provtagare på Calluna, som utför tester på strålning i viltkött.
– Hittills i år har vi mätt ungefär 30 prover, varav endast 5-6 var under gränsvärdet.
Påverkar människor mer än svinen själva
Vildsvinens relativt korta liv gör att djuren själva löper väldigt liten risk att drabbats negativt av radioaktiviteten från det cesium som föll från himlen den där aprildagen 1986.
– Däremot blir det ett problem för de som vill sälja och äta köttet, säger Pål Andersson, Strålsäkerhetsmyndigheten.
För en människa innebär det en förhöjd risk för cancer att äta kött eller andra livsmedel innehållande cesium.
– Det är ingen akut fara, men det finns alltid en liten risk. Därför säger man aldrig att det är ofarligt, förklarar Pål Andersson.
Minskar hos älgar – ökar hos vildsvin
Halten radioaktivitet i viltkött från älg och andra djur som redan från början fanns i de mest drabbade områdena har stadigt minskat, och ligger nu för det mesta under gränsvärdet enligt Strålsäkerhetsmyndigheten.
Men i och med att vildsvinen börjar röra sig in i de mest strålningsdrabbade områdena och bökar i jorden så kommer de först nu i kontakt med större mängder cesium. Eftersom strålningen kommer att finnas i marken länge till så kommer också vildsvinen att behöva testas under en lång tid framöver.
– Nu är det som att börja om igen när vildsvinen kommit hit, säger Ulf Frykman.
Både han och Pål Andersson på Strålsäkerhetsmyndigheten menar att nyheten kan få följdeffekter.
– Jag tror att det kan bli stora problem för både jakten och andra. Med så höga värden kanske jägarna inte är lika intresserade att jaga vildsvin, säger Ulf Frykman.
– Och det kan få effekter för lantbrukare när vildsvinen breder ut sig, säger Pål Andersson.
CESIUM-137
Cesium är ett grundämne som förekommer i naturen i mycket låga koncentrationer. Naturligt förekommande cesium avger inte strålning.
Däremot finns radioaktivt cesium (cesium-137) som bildas vid kärnklyvningar av uran och plutonium och avger strålning. Det finns i kärnreaktorer och använt kärnbränsle. Halveringstiden för cesium-137 är 30 år, vilket betyder att efter 30 år finns fortfarande hälften av det radioaktiva ämnet kvar – och fortsätter att avge strålning.
Källa: Strålsäkerhetsmyndigheten
MITT I NATUREN OM TJERNOBYL
Premiär den 5 oktober 20:00 i SVT – och i SVT Play
Den stängda säkerhetszonen runt det gamla kärnkraftverket i Tjernobyl har förvandlats till en vildmark efter olyckan 1986. I höstens första avsnitt besöker Anders Lundin området och får uppleva något utöver det vanliga. Djur och natur har tagit över, blommor och träd har trängt upp genom asfalt och betong. Vargar och vildhästar trivs numera i Tjernobyl.
I Sverige väntas cesiumhalterna i vildsvin öka i framtiden när djuret sprider sig upp längs norrlandskusten. Linda Olofsson tar reda på varför och får veta mer om ett av Sveriges mest omdebatterade vilt.
Se också:
Vildhästarna som funnit en fristad i Tjernobyl (De är avsiktligt inplanterade som experiment)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar