Det bästa om Anders Borg...

Expressen:

LEIF GW PERSSON

Jämfört med mig – i min krafts dagar – är Borg en usel amatör

Publicerad 13 aug 2017 kl 05.31

Fredagen den 28 juli befinner sig Anders Borg på en privat fest på Husarö i Stockholms skärgård. Totalt sextiotalet deltagare varav ett tiotal barn. Snittnykterheten bland de vuxna deltagarna är låg. Dessutom det vanliga dryga halvdussinet som pudrat näsan, dragit i sig en holk eller knaprat både uppåt och neråt.

Vi talar icke om rikets etablissemang, snarare det genomsnittliga Stureplansklientelet, fast med ett undantag. Anders Borg som ensam har större medial och social fallhöjd än resten av sällskapet tillsammans. Och om denna sociala begivenhet vet jag numera allt som är värt att veta.

Anders Borg har så småningom blivit rejält packad, osams med värden och värdinnan angående kvaliteten på det nattläger som han tilldelats och vid elvatiden på kvällen har han fått elavbrott i sitt så dags obefintliga huvud och inför en mindre krets av medgäster gjort sig skyldig till det som man på juristprosa kallar för ofredande, sexuellt ofredande och förolämpning.

Angående delinkventens exponering av det egna organet går uppgifterna isär såväl vad gäller storleken på redskapet som omfattningen och längden på själva förevisningen. Den av mina uppgiftslämnare som jag tillmäter störst värde – trogen läsare av mina romaner sedan länge – menar att min gamle romanhjälte Evert Bäckström, mannen med Supersalamin, inte på minsta vis skulle ha känt sig hotad.

Läs hela krönikan här.