Jag blev verkligen glatt överraskad. Avsnitt 1 utlovade - i mina ögon - ett stycke god journalistik. Jag till och med skickade tummen upp till upphovsmannen Bo-Göran Bodin på Svt. Det är helt rätt att avslöja publicerade lögner och i synnerhet lögner som skadat människor. Bo-Göran Bodin borde, enligt min mening, ha hållit sig till det. Då hade han fått en tumme till av mig.
Men låt mig säga först, att Joakim Lundell har all min sympati för sin svåra barndom. Smärtan av att ha lämnats bort av sin egen familj är lätt att förstå och absolut illa nog. Hämnd är däremot inte okej. Det finns liksom en gräns där. Minnen som dyker upp i 31-års åldern kan lika gärna vara vanföreställningar.
Joakim Lundell har uppenbarligen gjort sig en rejäl hacka på boken "Monster" till priset av en kraschad familj och en svårt förtalad mamma. Och då han flera gånger påstod att allt han berättade stod skrivet i myndigheternas handlingar fanns alltså skäl att granska det hela. Vilken otur för Joakim Lundell att Bo-Göran Bodin fick tillgång till dem. Han blev avslöjad. Varken mer eller mindre. Om Bo-Göran Bodin hade nöjt sig med avsnitt 1, en del av avsnitt 3 och en annan titel så hade avslöjandet, i mina ögon, suttit som en smäck.
I synnerhet som TV4 i dagarna fick på nöten för sin "dokumentär" om Joakim Lundells barndom baserad på lögnerna i boken Monster. Hur i all världen kunde hela den svenska medievärlden gå på den storyn? Precis som de köpte Liza Marklunds Gömda och Asyl när det begav sig. Mycket märkligt.
Historien om det där Chrippa-bråket (eller vad det kallas) kunde Bo-Göran Bodin - för min del - ha avstått från. Det behövdes inte. I en intervju med tidningen Journalisten avslöjar han emellertid att just det var den för honom drivande faktorn att börja granska Joakim Lundell, vilket är svårt för en i Youtube icke insatt publik att förstå.
I min värld är Mamma-bråket och Chrippa-storyn två skilda historier varav den sistnämnda handlar om intelligensbefriade individer - okända för de flesta - som härjar på nätet, bär sig illa åt och bryter mot lagen. Ska man göra en dokumentär om dem bör man, fortfarande enligt min mening, ställa lagstiftarna mot väggen. Varför i all världen får detta ske? Varför får de hållas? Vad är det för hål i lagen som måste täppas till för att få stopp på eländet?
Vi får oss till livs historien om en kille med så stora komplex att han måste hävda sig med minst tre villor ihopbyggda till en, plastikoperationer i ansiktet, värstingbilar som Lamborghini Aventador SV Roadster med "överjävlig V12 motor" och en vit limousine med sitt namn i jättebokstäver på. Och vi har alla konsumerat hans falska barndomsberättelse skapad att vara en för alltid sänkande käftsmäll mot mamman som svek. Det är bara pinsamt. En tragedi.
Erik Rodenborg gjorde mig uppmärksam på att Bo-Göran Bodin är samme grävande journalist som för några år sedan publicerade den så kallade dokumentären "Att rädda ett barn" om en vårdnadstvist i vilken han själv tog tydlig ställning för en av föräldrarna vilket sannolikt påverkade processen juridiskt. Det var något liknande där faktiskt. Dokumentären gick snett och är något av det värsta jag sett.
Så jag undrar nu,Varför i all världen är Bo-Göran Bodin så prisad?!
