fredag 26 juli 2019
tisdag 23 juli 2019
Jag vet inte vad man ska tro...
Det vore just snyggt om Ryssland klev in i Ukraina genom Zonen runt Tjernobyl...!
(För mig okänd källa.)
https://www.uawire.org/russian-troops-spotted-in-chernobyl-zone?fbclid=IwAR0dILt1_qJcDabSiAvKDoRmYKLu1Sai9l1kQFIGqKRSCs25bD4VF2cTI14
Russian troops spotted in Chernobyl zone
(För mig okänd källa.)
https://www.uawire.org/russian-troops-spotted-in-chernobyl-zone?fbclid=IwAR0dILt1_qJcDabSiAvKDoRmYKLu1Sai9l1kQFIGqKRSCs25bD4VF2cTI14
Russian troops spotted in Chernobyl zone
Monday, July 22, 2019 9:00:26 AM
There is currently a large number of Russian soldiers and military equipment in the Belarusian portion of the Chernobyl Exclusion Zone, Ukraine’s 61st Jager Infantry Brigade announced on Facebook.
“… the fact of the presence of Russian troops near Ukraine’s northern border in the Belarusian part of the Chernobyl Exclusion Zone is already being verified,” the brigade’s press service stated.
Information is being distributed on Facebook that there are Russian troops in the Belarusian part of the exclusion zone, close to the Ukrainian-Belarusian border. The information has already been brought to the attention of all levels of command.
“If this is confirmed, the 61st Jager Infantry Brigade will be ready in moments to defend Ukraine on the said portion of the Ukrainian-Belarusian border and to properly fight back against the aggressor,” the brigade promised.
The brigade noted that the information is currently being verified by “the relevant intelligence organs”.
Recently the volunteer and activist Volodymyr Martyniuk wrote on Facebook that Russian soldiers have told locals that their objective is to rapidly capture Kyiv.
“I just spoke to a local from the Ivankivskyi district who lives near the border with Belarus. He claims that the Belarusian part of the Chernobyl Zone is currently full of Russian soldiers and military equipment. When talking to the Ukrainians who traditionally cross the border to Belarus, these soldiers have said that their objective is to rapidly capture Kyiv,” he wrote.
According to Martyniuk, the locals say that the soldiers are always practicing breaching the Ukrainian border. However, they are mostly Yakuts or Buryats, and should not be confused with Belarusians.
“Batu’s horde is once again outside the walls of Kyiv, waiting for the gates to be opened for it,” the volunteer remarked.
söndag 14 juli 2019
onsdag 10 juli 2019
lördag 6 juli 2019
Mycket klokt av Björn Ranelid i Expressen...
Björn Ranelid i Expressen:
Sverige befinner sig i krig och det är politikerna som bär ansvaret
Sverige befinner sig i krig och det är politikerna som bär ansvaret.
Fem nätter i sträck har bilar satts i brand i universitetsstaden Lund.
Sådana vansinnesdåd har inträffat vid hundratals tillfällen på olika platser i Sverige de senaste femton åren.
Från 1955 till 1985 antändes förmodligen inte en enda bil i Malmö, Göteborg, Stockholm eller Lund. Dessa kriminella handlingar har ingenting att göra med antalet bilar i dessa städer vid de löpande årtalen. Det är således inga gradskillnader i brottets karaktär utan det handlar om en ny art av kriminalitet.
När en kvinnlig sociolog på Malmö universitet förklarar brotten med att ynglingarna är frustrerade, förbannade och vilsna så talar hon strunt och dumheter. Hon upprepar en ramsa som kunde ha varit utsagd av en papegoja.
Ingen av dessa brottslingar svälter eller saknar tillgång till rent vatten. De har tak över huvudet och de har erbjudits kostnadsfri skolgång i nio eller tolv år. De bor inte i några fallfärdiga hus. Samtliga dessa vettvillingar har haft en högre materiell standard i sina hem än flera tusen av barnen och ungdomarna som växte upp på Ellstorp i Malmö där jag bodde med mina föräldrar och två syskon på fyrtiosju kvadratmeter i två små rum och kök från 1949 till 1966.
Sverige befinner sig i krig och det är politikerna som bär ansvaret
Sverige befinner sig i krig och det är politikerna som bär ansvaret.
Fem nätter i sträck har bilar satts i brand i universitetsstaden Lund.
Sådana vansinnesdåd har inträffat vid hundratals tillfällen på olika platser i Sverige de senaste femton åren.
Från 1955 till 1985 antändes förmodligen inte en enda bil i Malmö, Göteborg, Stockholm eller Lund. Dessa kriminella handlingar har ingenting att göra med antalet bilar i dessa städer vid de löpande årtalen. Det är således inga gradskillnader i brottets karaktär utan det handlar om en ny art av kriminalitet.
När en kvinnlig sociolog på Malmö universitet förklarar brotten med att ynglingarna är frustrerade, förbannade och vilsna så talar hon strunt och dumheter. Hon upprepar en ramsa som kunde ha varit utsagd av en papegoja.
Ingen av dessa brottslingar svälter eller saknar tillgång till rent vatten. De har tak över huvudet och de har erbjudits kostnadsfri skolgång i nio eller tolv år. De bor inte i några fallfärdiga hus. Samtliga dessa vettvillingar har haft en högre materiell standard i sina hem än flera tusen av barnen och ungdomarna som växte upp på Ellstorp i Malmö där jag bodde med mina föräldrar och två syskon på fyrtiosju kvadratmeter i två små rum och kök från 1949 till 1966.
Läs hela krönikan här
fredag 5 juli 2019
Varför tiger huvudmedierna om kärnkraften, undrar insändaren.
Svar: Det är för svårt, för farligt och för otäckt. Det finns dessutom mycket farliga krafter i bakgrunden som tjänar pengar på kärnkraften och som gör allt för att sanningen inte ska sippra ut. Därför strutsar såväl medier som politiker och stoppar huvudena i sanden...
HBL
Kritiska fakta om kärnkraft borde beredas plats i medierna för att främja demokrati och för att ge hållbara alternativa nya affärsidéer.
Kärnkraften har i åratal offentligt mötts av likgiltighet. Kärnkraftens omedelbara och långsiktiga verkningar borde debatteras bland beslutsfattare, medborgare, vetenskapsidkare och företag. Om vi som samhällsvetaren Maarten Hajer frågar oss: vad sägs, vad får sägas, vad går hem? Då kan vi få till stånd debatt och bättre beslutsfattning. Helsingin Uutiset kallade riksdagsvalet 2019 för ett klimatval. Viss uppmärksamhet väckte det när kärnkraftsivrare ansåg att klimatförändringen var deras chans. Paradoxalt nog betraktar de kärnkraften som lösningen på klimatproblemen som om den inte var en del av problemet. Det behövdes strejkande skolbarn och tonåringar som kräver katastrofvarning för att nå över nyhetströskeln. Samtidigt marginaliseras motstånd och kritik av kärnkraft.
Huvudmedierna skulle kunna ha mycket att säga om kärnkraften med anledning av debatten på gräsrotsnivån. Ett seminarium i Brahestad 24–25 maj om framtida energialternativ för Pyhäjoki dryftade saken. Och över 170 internationella medborgarfora från 79 länder hade i maj 2019 överlämnat en petition mot kärnkraft till riksdagen där de uttalade sig mot kärnenergiutvecklingen i Finland. Den sammanfattar problemen i fyra punkter:
Kärnkraften är dyr. Det kärnkraftverk som planeras på Hanhikivi udde uppskattas kosta över 7 miljarder euro. 2018 skrev tidningen Tekniikka & Talous i en artikelrubrik "Wärtsilä: Vindkraft är 27 procent billigare än Fennovoimas elektricitet baserad på kärnkraft". Det är möjligt och tryggt att globalt övergå till förnybar energi anser Villmanstrands tekniska universitet och tyska Energy Watch Group enligt en undersökning 2019/3 och fördelaktigare än ett energisystem baserat på fossila bränslen och kärnkraft.
Kärnavfallet är strålningsgiftigt i tusentals år. En majoritet av Pyhäjokis beslutsfattare och invånare, medvetna om riskerna, vill inte ha slutförvaring på det egna området.
Kärnkraften är en säkerhetsrisk. Rosatom har planerat leverera upparbetat bränsle också från sina atomubåtar och det betyder att de som köper elektricitet från Hanhikivi investerar i den ryska militärens atomprogram indirekt. Hela 60 procent av folket i norra Österbotten betraktar Rosatom som en säkerhetsrisk (Kaleva 6.5.2019).
Kärnkraften är ett ekologiskt och socialt problem. Oleg Bodrov, rysk miljöexpert och kärnfysiker berättade i Brahestad om följderna av den radioaktiva nedsmutsningen från Majaks upparbetningsanläggning för Tjeljabinsk i västra Sibirien. Svåra konflikter har redan följt av planeringsprocessen kring verket Hanhikivi då personer som motsätter sig kärnkraften blir undanträngda både politiskt och socialt. Verket saknar ännu bygglov.
I Europa har människorna låtit varna sig, för dem är Finlands kärnkraftsscenario obegripligt och i strid med samhällets helhetsintresse. De resurser som energibolagen och staten förfogar över har kanaliserats till en centraliserad energiproduktion. Alla beslut fattas på makthavarnas villkor. Tecknen på klimatförändring och internationella politiska kriser har medfört konsensus för att klimatförändringen måste stoppas. Vår förhoppning är att också Finland allvarligt omprövar rådande syn på kärnkraften.
Alternativ energiproduktion föreslogs i Brahestad av ledande energitekniker Heidi Takalo från teknologiföretaget Micropolis i Ii. Beslutsfattare har förbundit sig och medborgare har aktivt stött åtgärder som gynnar förnybar och klimatneutral energi. I pilotprojekt har det bevisats att miljölösningar är lönsamma. Det är bevisat att planering som tar hänsyn till medborgarnas önskemål är lättare att genomföra än en konfliktskapande centralstyrd planering.
Kritiska fakta om kärnkraft borde beredas plats i medierna för att främja demokrati och för att ge hållbara alternativa nya affärsidéer. Den politiska och offentliga debatten behöver större öppenhet och bättre möjligheter att ventilera olika alternativ.Simo Sarkki projekt EU H2020 SIMRA, Uleåborgs universitet Lea Launokari Andelslaget HäxlåsTiina Prittinen Infocenter Hanhikivi
HBL
Kritiska fakta om kärnkraft borde beredas plats i medierna för att främja demokrati och för att ge hållbara alternativa nya affärsidéer.
Kärnkraften har i åratal offentligt mötts av likgiltighet. Kärnkraftens omedelbara och långsiktiga verkningar borde debatteras bland beslutsfattare, medborgare, vetenskapsidkare och företag. Om vi som samhällsvetaren Maarten Hajer frågar oss: vad sägs, vad får sägas, vad går hem? Då kan vi få till stånd debatt och bättre beslutsfattning. Helsingin Uutiset kallade riksdagsvalet 2019 för ett klimatval. Viss uppmärksamhet väckte det när kärnkraftsivrare ansåg att klimatförändringen var deras chans. Paradoxalt nog betraktar de kärnkraften som lösningen på klimatproblemen som om den inte var en del av problemet. Det behövdes strejkande skolbarn och tonåringar som kräver katastrofvarning för att nå över nyhetströskeln. Samtidigt marginaliseras motstånd och kritik av kärnkraft.
Huvudmedierna skulle kunna ha mycket att säga om kärnkraften med anledning av debatten på gräsrotsnivån. Ett seminarium i Brahestad 24–25 maj om framtida energialternativ för Pyhäjoki dryftade saken. Och över 170 internationella medborgarfora från 79 länder hade i maj 2019 överlämnat en petition mot kärnkraft till riksdagen där de uttalade sig mot kärnenergiutvecklingen i Finland. Den sammanfattar problemen i fyra punkter:
Kärnkraften är dyr. Det kärnkraftverk som planeras på Hanhikivi udde uppskattas kosta över 7 miljarder euro. 2018 skrev tidningen Tekniikka & Talous i en artikelrubrik "Wärtsilä: Vindkraft är 27 procent billigare än Fennovoimas elektricitet baserad på kärnkraft". Det är möjligt och tryggt att globalt övergå till förnybar energi anser Villmanstrands tekniska universitet och tyska Energy Watch Group enligt en undersökning 2019/3 och fördelaktigare än ett energisystem baserat på fossila bränslen och kärnkraft.
Kärnavfallet är strålningsgiftigt i tusentals år. En majoritet av Pyhäjokis beslutsfattare och invånare, medvetna om riskerna, vill inte ha slutförvaring på det egna området.
Kärnkraften är en säkerhetsrisk. Rosatom har planerat leverera upparbetat bränsle också från sina atomubåtar och det betyder att de som köper elektricitet från Hanhikivi investerar i den ryska militärens atomprogram indirekt. Hela 60 procent av folket i norra Österbotten betraktar Rosatom som en säkerhetsrisk (Kaleva 6.5.2019).
Kärnkraften är ett ekologiskt och socialt problem. Oleg Bodrov, rysk miljöexpert och kärnfysiker berättade i Brahestad om följderna av den radioaktiva nedsmutsningen från Majaks upparbetningsanläggning för Tjeljabinsk i västra Sibirien. Svåra konflikter har redan följt av planeringsprocessen kring verket Hanhikivi då personer som motsätter sig kärnkraften blir undanträngda både politiskt och socialt. Verket saknar ännu bygglov.
I Europa har människorna låtit varna sig, för dem är Finlands kärnkraftsscenario obegripligt och i strid med samhällets helhetsintresse. De resurser som energibolagen och staten förfogar över har kanaliserats till en centraliserad energiproduktion. Alla beslut fattas på makthavarnas villkor. Tecknen på klimatförändring och internationella politiska kriser har medfört konsensus för att klimatförändringen måste stoppas. Vår förhoppning är att också Finland allvarligt omprövar rådande syn på kärnkraften.
Alternativ energiproduktion föreslogs i Brahestad av ledande energitekniker Heidi Takalo från teknologiföretaget Micropolis i Ii. Beslutsfattare har förbundit sig och medborgare har aktivt stött åtgärder som gynnar förnybar och klimatneutral energi. I pilotprojekt har det bevisats att miljölösningar är lönsamma. Det är bevisat att planering som tar hänsyn till medborgarnas önskemål är lättare att genomföra än en konfliktskapande centralstyrd planering.
Kritiska fakta om kärnkraft borde beredas plats i medierna för att främja demokrati och för att ge hållbara alternativa nya affärsidéer. Den politiska och offentliga debatten behöver större öppenhet och bättre möjligheter att ventilera olika alternativ.Simo Sarkki projekt EU H2020 SIMRA, Uleåborgs universitet Lea Launokari Andelslaget HäxlåsTiina Prittinen Infocenter Hanhikivi
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)