söndag 2 november 2025

De borde inte få gå lösa...

Dagens Nyheter 27 oktober 2025           Läs hela artikeln här!

"Grunden i ett rättshaveristiskt beteende är bristande mentalisering, förmågan att kunna förstå och sätta sig in i andras känslor och tankar. De saknar insikt om hur illa de behandlar andra. Den egna upprördheten ses inte som en känsla utan tas som intäkt för att de har rätt i sakfrågan."

Rättshaveristexperten: ”Deras hot och förakt riktas mest mot kvinnor”

”Rättshaveristen ser sig som en underdog, även om den är välbeställd. Den ser sig som utsatt och inser inte vad den utsätter andra för”, säger Jakob Carlander.

Den typiske rättshaveristen är inte en förgrämd gubbe i keps kånkande på en dokumentfylld portfölj.

Personer med rättshaveristiskt beteende finns överallt och har breddat sin arsenal med sociala medier och generativ AI.

Terriern Vergilius är döpt efter vägvisaren i ”Den gudomliga komedin”, men det är hans väl beskyddade husse Jakob Carlander som är expert på ett visst inferno – det som skapas av personer med rättshaveristiskt beteende.

– De vill slå uppåt, men det är nedåt som deras förakt riktas och får personal att gå sönder.

...

Rättshaverister menar att deras beteende beror på brister i rättssamhället, men det är vår öppna demokrati som gör det möjligt för dem att driva frågor”, säger Jakob Carlander. 

...

– Kvinnor i offentliga verksamheter är mest utsatta, framför allt de som arbetar i kontaktyrken. Deras yrkesroll är att vara tillmötesgående, lyssnande och visa att den andra personen tas på allvar och det gör att de mals ned.

Rättshaverister och de som har det beteendet är ofta verbalt kompetenta och kan även tala ”juridiska”, beskriver Jakob Carlander. Hot om anmälningar till granskande instanser används flitigt.

– De äter sig in i en, även erfaren personal tar åt sig och börjar tvivla på sin kompetens. De som är utsatta kan känna skam över att de inte kan hantera situationen, att de har misslyckats. Samtidigt som det enda stödet från chefer och kollegor kan vara rådet att ”bita ihop”, säger Jakob Carlander och fnyser nästan.

Sveket från utsattas egna organisationer och arbetsgivare är ofta ganska stort, anser han. Samtidigt ökar trycket på offren. Det har blivit vanligare att offentliganställda hängs ut i sociala medier eller får sina barn orosanmälda till socialtjänsten. Äger de djur anmäls de för vanvård till länsstyrelsen. Med hjälp av generativ AI har det blivit lättare att få ihop omfattande skrivelser att bombardera en verksamhet med. Då hjälper det inte att bara ”bita ihop”.

...

Typiskt för rättshaveristiskt beteende är att personen a l d r i g blir nöjd. Om det ursprungliga önskemålet leder till att ett fel korrigeras eller att ett rimligt krav uppfylls läggs nya punkter till på listan. Det är själva kampen mot den upplevda oförrätten som är betydelsefull.

Läs hela artikeln här


Fakta.Rättshaverism

Personer som kan kallas rättshaverister utgör en liten grupp. En psykiatrisk diagnos är kverulansparanoia, men den används sällan. Ett alternativ är begreppet PTED, post traumatic embitterment disorder, posttraumatiskt bitterhetssyndrom.

Det är betydligt fler som har ett rättshaveristiskt beteende, vilket inte är en diagnos.

Rättshaverister saknar mentaliseringsförmåga, medan den sviktar hos personer med rättshaveristiskt beteende.

Källa: Jakob Carlander

Fakta.Hantera rättshaveristiskt beteende

Försök inte övertyga eller argumentera för att få personen att förstå, det går inte.

Personen kommer aldrig bli nöjd utan fortsätta och klaga och kräva mer. Dra därför en tydlig gräns och förklara att ärendet är avslutat, eller dylikt.

Be kollegor, chef eller andra om stöd, det är slitsamt att vara utsatt för rättshaveristiskt beteende.

Källa: Jakob Carlander

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar