måndag 30 april 2012

Plötsligt händer det...

söndag 29 april 2012

Sanningar vi inte tycks vilja höra...

Jag förstår faktiskt inte det här.
så fort man pratar om Tjernobyl så blir det dödstyst.

Likaså varje gång jag skrivit om att amerikanska bombplan bombar i norrland eller som nu att NATO ska få skjuta i Göteborg.
Hur kommer det sig? Det är ju för jäkligt rent ut sagt!
Här har vi norra Europas finaste natur. Varsågod och bomba!
Förstör alltihop bara. Sätt igång!
Och samerna håller käft och tjänar pengar på att under tiden hålla sig borta.
Varför protesterar vi inte?
Är det strutseffekten, att det helt enkelt är så otäckt att man väljer att blunda?
Är det kanske helt okej att vi avsiktligt förstör vår miljö?
- Miljö? Äsch! Vilket trist ämne. Den har alltid klarat sig och kommer att göra det länge än. Tänker någon.
Som om det vore en udda företeelse eller nåt.
Försök andas utan luft, säger jag.
Det går inte. Miljön är inget särintresse. Den är den viktigaste frågan vi har.

Sånt som vilka könsvarelser som åker på mest däng i relationer, kvinnor eller män, är en icke-fråga.
Särskilt som alla redan vet svaret - vare sig de erkänner det eller ej.
Ändå kan den frågan få halva nätet att koka.
Det är för tokigt helt enkelt.

Läs också:
http://monicaantonsson.blogspot.se/2012/04/amerikanska-bombplan-bombar-i-norrland.html

En liten rest av Folkkampanjen mot Kärnkraft och Kärnvapen demonstrerade på Sergels torg igår och kom i TV. De har haft rätt hela tiden. Vi fick veta att 44 procent av svenska folket nu är skeptiska till kärnkraft. Medvetenheten har ökat efter Fukushima. Så varför tar inga ungdomar över den gamla folkkampanjen?
Strutsar de eller är de fortfarande invaggade i falsk säkerhet?

En hel värld har satsat på en teknologi människan inte kan och aldrig kommer att kunna hantera. Hur är det möjligt? Våra myndigheter skulle aldrig släppa igenom ett enda hälkokostpreparat utan omfattande kontroller och svar på alla frågor.

När det gäller kärnkraft är det pengarna som talar. Pengar, lobbying och desinformation. Nere i Europa är de inte lika blåögda. Debatten går förhållandevis hög i länder som Tyskland där man av någon outgrundlig anledning förstår konsekvenserna på ett helt annat sätt. Här hos oss sover vi lugnt i trygg men falsk förvissning om att myndigheterna tar hand om oss om något händer.
Så förvånade vi ska bli när vi märker att de inte gör det.

Professor Vissili Nesterenko i Minsk, Vitryssland, kunde det här. Hans kollega, professor Yury Bandazhevsky, kastades till och med i fängelse för den kunskapens skull.
Själv överlevde Vasili (som jag alltid kallat honom) överlevde två mordförsök men dog ändå för några år sedan. Av vad och på vilket sätt har jag aldrig lyckats få reda på. Dem man kan ringa till pratar inte om det. Hans institut Belrad är likt familj, släkt och vänner avlyssnade av FSB.

Jag träffade prof Nesterenko, hans fru och prof Bandashevskys hustru första gången hemma hos Solange och Michel Fernex i Biedertal, Schweiz när jag var där för att intervjua Michel. Hans underbara hustru var EU-parlamentariker för de Gröna i Frankrike och själv är han professor i medicin knuten till universitetet i Basel och WHO.


Det var av dem jag lärde känna den sanslösa Sanningen om Tjernobyl.
Ingen har kunnat påvisa att de haft fel.
Och jag har mött många förståsigpåare sedan dess.
Googla på dessa personer om du vill veta mera.

Jag fick några handikappbussar av Samtrans för några år sedan som vi körde över till professor Nesterenko i Minsk. De går som rullande laboratorier i Vitryssland nu. Belrad åker runt på landsbygden och håller koll på hälsoläget genom att ta prover på framför allt barn som tvingas leva i radioaktivt nedsmutsade områden där människorna förstås också odlar sin mat. Belrad har bland annat utvecklat metoder för rena maten och tagit fram ett särskilt pektinämne som driver ut Cesium-137 ur kroppen. Diktatorn Lukasjenko låter dem hålla på men attentaten har varit många genom åren.

Om konsekvenserna av Tjernobylolyckan berättar Belrads medaretare i boken: Chernobyl, Consequences of the Catastrophe for People and the Environment. Den finns förstås inte översatt till svenska - fattas bara - och kostar 753 spänn på Adlibris.
Den är emellertid utlagd på nätet vilket visar att budskapet är det viktigaste för författarna.
Det handlar verkligen inte om pengar.

En annan mycket bra bok skrevs av en annan vän, Alla Yaroshinskaya, och gavs ut i USA förra året: "25 years later, Cheronbyl Crime without Punishment" som jag lyckades få till ett skapligt pris genom Adlibris. Hon är journalist från den numera radioaktivt nedsmutsade staden Zytomir i Ukraina, författare, fd ledamot av duman i Moskva och talesperson för fd president Gorbatjov.

Om någon till äventyrs skulle vilja veta mera...

lördag 28 april 2012

Amerikanska bombplan bombar i Norrland...

Ur förra bloggen 9 juni 2009

På tal om sanningar...
Visste ni att amerikanska bombplan bombar i Norrland?


Antagligen inte.

Just nu pågår under tio dagar en jättestor militär NATO-flygövning kallad LAW 09 med flygplan från tolv (12) olika nationer. Det är den största militära övningen i Sverige någonsin. Med Luleå flygplats och Vidsel som bas leker de krig för fullt och stör den civila flygtrafiken likaväl som de skrämmer renarna från vettet. De flesta övningar sker visserligen på 2000 och över 2900 meters höjd. Men man ska också öva lågflygning på endast 100 meters höjd. Undra på att samerna är oroliga.

- Om renkorna får panik och börjar springa kan de lämna sina kalvar, säger Oleg Omma, ordförande i Ubmeje-tjeälddie sameby.
Läs till artikeln "Natoflyg hot mot svenska renar" här.


Märkligt nog skrivs inte mycket om saken. Inte i kvällstidningarna i alla fall. De tycker det är viktigare med Bruce Springsteen, Robinson, den nya rynkkrämen Mirakelkrämen och att det är rusning efter solresor.
- Övningen är Sveriges bidrag till världsfreden, sa en himla trevlig person på en himla trevlig middag jag var bjuden på härom kvällen.
Men att leka krig, är inte det ett något märkligt sätt att värna freden, undrar jag.


Om inte ryssarna hade blivit förbannade hade vi väl aldrig fått höra särskilt mycket om saken. Alldeles nyss togs det upp av Nyheterna i TV4. Förhoppningsvis får vi höra mer om saken under dagen.
Tolv nationer, 2000 man och 50 stridsflygplan lattjar i Norrland. Ryssland ser det som en ren provokation och att deltagande länder - NATO - med detta försöker visa upp en ny världsordning.
Och för några år sedan var ryssarna här på någon slags - i media rätt hårt kritiserad - militär övningshistoria som väl få eller ingen begrep.
Så otroligt klokt av Sverige att härbergera detta. Särskilt som det förmodligen inte är fråga om något annat än ren snikenhet från svensk sida. Vi är ju inte ens med i NATO! Norrland ligger där det ligger. Låt oss tjäna pengar på det! Skjut så mycket ni vill.


Men det är värre än så.


Det finns en utredning som heter Snö, mörker och kyla (SOU 2004:77) framlagd den 30 juni 2004. Fyndig titel. Få om ens några anar oråd. Enmansutredningen drevs igenom på välkänt bondfångerimanér värdigt vilken kommunstyrelse som helst vid sidan av den gängse demokratiska beslutsgången och lades ut lagom till semestern 2004 utan att ha varit på remiss. Sedan bakades den in i en proposition som gick till beslut den 15 december 2004 när alla riksdagsledamöter, enligt uppgift, var upptagna av julstök.

(När jag var med Mia i riksdagshuset för att hälsa på Inger Segelström och Ulla Hoffmann valde de en fredag eftersom hon var rädd och kände sig hotad "för då är ändå inga riksdagsmän där". De hade åkte hem för att hinna ha helg. Är det så det fungerar så smäller förstås både semester och julstök ännu högre. Det är naturligtvis då man ska driva igenom kontroversiella beslut. Självklart.)

Beslutet innebär att Sverige hyr ut Norrland till främmande länders krigsmakter och vapenindustrier. Kort sagt till den som betalar. EU är i första hand inbjudna men med EU följer automatiskt både NATO och USA. Även länder som vill köpa eller hyra Jas-Gripen är välkomna att provflyga över en yta motsvarande hela Norrland och provbomba. Och det är hemligt så det förslår. Varenda enskild bomb lär, enligt uppgift, ha specialbevakning så att inga utomstående ska komma åt dem. För spionage? Antagligen.

 
Därför bombar amerikanska bombplan i Norrland.
Tror ni mig inte kan ni ladda ner den 234 sidor tjocka regeringsrapporten som pdf-fil här.
Gör gärna en sökning på "Snö, mörker och kyla" också så får ni mer än 800 träffar.


Siv Gustafsson skrev 2004 i Fria Tidningen:
"Bomber kan man få fälla över Vidsel och Älvdalen. Där finns redan nu övningsfält. Vidsels område kommer ibland att utökas till Kirunas Esrange, för att från Kiruna skicka långdistansrobotar som sedan kan bemötas med moteld i Vidsel. Det område man då tar till förfogande är lika stort som Jylland. Största delen av Vidsels övnings-område utgörs av Udtja naturreservat. Ändamålet med naturreservatet är att bevara områdets urskog, naturliga ekosystem och orörda karaktär. Hur gör man det när man förutom långdistansrobotar kommer att testa: markmålsrobotar, luftvärnsrobotar, laser/mikrovågsvapen med hög effekt, Unmaned Combat Airiel Vehicles, slutfasstyrd ammunition/indirekt eld, eldrörsartilleri och raketartilleri? En ännu viktigare fråga man bör ställa sig är hur man bidrar till fred och krishantering med dessa vapen.Utredningen menar att förslaget ligger helt i linje med Sveriges alliansfrihet. Det finns åtminstone en socialdemokrat, Jalle Henriksson, ordförande i Älvsbyn, som säger nej och Nato ut ur Sverige. Han påpekar att Raytheon, ett amerikanskt vapenföretag, redan har testat sin robot AMRAAM i Vidsel. Roboten har använts i Irak och Afghanistan. Raytheon var mycket nöjt att vara här, och att de fick nödvändigt skydd för att behålla sina affärshemligheter. De vill gärna återkomma.
Kan man säga att det är allians-frihet att upplåta sin mark för en krigförande nation att prova sina vapen här? Kan man tänka sig att terroristgrupper som riktar sig mot amerikanska intressen kan se Sverige som en USA-partner? Ökar risken för terroristhot mot Sverige i och med Sveriges nya tolkning av alliansfrihet? Vad händer om vi vid nästa val får en ännu mer USA- och Natovänlig regering? Då hamnar alliansfriheten definitivt på soptippen.
Jag tror fortfarande att svenskarna är ett fredsälskande folk som värnar om sin stora friska natur", avslutade Siv Gustafsson som då (innan beslutet togs 2004) uppmanar alla att kontakta
sitt parti och säga sin mening.

Läs Siv Gustafssons artikel här.

 
Monica:
Försvarsmakten tar, enligt uppgift, sex (6) miljoner kronor för att ställa ut bombmål i den norrländska terrängen under en förmiddag. Därefter är det fritt fram för den som köpt in sig att testa olika bombtekniker.
Det lär fungera så att de samer som bor i närområdet får betalt i form av traktamenten för att hålla sig borta medan övningarna pågår.
En person som berättade lite för mycket sa till och med att somliga samer fuskar och anmäler närvaro vare sig de vallar renar på annat håll eller pluggar i Stockholm. Den militära verksamheten har med andra ord blivit ett välbetalt och välkommet tillskott i kassan för samerna. De låter sig köpas men har egentligen inget val.
- Sverige anses vara ett bra land att bomba i eftersom svenska försvarsmakten är duktig på att hitta eventuella blindgångare, berättar min talesman.
- Det är dyrt med bomber och de som inte fungerar vill man undersöka eller ta bort så att ingen annan får tag på dem.
Han berättar också att liknande "bombplatser" finns i Sydafrika och Nevadaöknen i USA.
- Men den amerikanska bombplatsen är ofta fullbokad så allt fler vänder sig nu till Sverige.


Är det så här vi vill ha det?
Tänk, jag tror inte det. Försvarsmakten drar in pengar genom att låta främmande makt bomba sönder vårt land. Det låter som ett dåligt skämt men är alltså sant.

Hur redovisas det?
Vad kallas det i bokföringen? Och vad vet vi för slags nedsmutsning det innebär i fråga om exempelvis tungmetaller och strålning?

Naturligtvis ingenting.

Depleated uranium (radioaktivt uran) i vapenrester har på sina håll i världen ställt till mer elände i form av genetiska skador och missbildade barn än själva krigshandlingarna gjorde. Det har till och med tagit död på de egna soldaterna. Cancer dödar emellertid långsamt så de flesta trillade inte av pinn förrän efter hemkomsten.

För att inte nämna Agent Orange, ett så kallat avlövningsmedel som USA använde i Vietnamkriget för att komma åt nordvietnamesisk trupp och gerillaförband som gömde sig med hjälp av vegetationen. Enligt Vietnams utrikesminister har 4,8 miljoner vietnameser utsatts för medlet som resulterat i 400.000 döda eller skadade och 500 000 barn födda med missbildningar.

Jag anser att vi bör reagera och sätta stopp för detta. Att öva sig att bomba kan åtminstone inte i mina ögon ses som en fredsbevarande insats. Att just Sverige som land bedriver denna verksamhet är ingenting annat än otillständigt.


Jag låter ElsaMaria Bergström i Kvinnor För Fred avsluta inlägget med den sammanfattning hon skrev 2004:

"Snö, mörker och kyla"
Den 15 december i år ska Sveriges Riksdag fatta beslut om utveckling av internationell militär test- och övningsverksamhet på svenskt territorium. En utredning tillsattes. (Dir 2003:127). Den har fått namnet "Snö, mörker och kyla". 135 remissinstanser har tillskrivits. Förutom dessa har ett 25-tal ambassader kontaktats. Vilka av remissinstanserna som svarat negativt har inte redovisats medan det däremot framhålls att 15 ambassader uttryckt positivt intresse.Nuvarande regering, med förslagsställaren/utredaren Karl Leifland i spetsen, är klart positiv till att utländsk militär får rätt att öva på egen hand såväl på marken som i luften. Fram till nu har det endast varit möjligt att genomföra sådana övningar tillsammans med svensk militär. Att frångå denna politiska hållning är ett avsteg från vår alliansfrihet. Den minskar också Sveriges möjligheter att hålla stånd mot NATOs och EUs framställningar om ökat försvarssamarbete, utveckling av vapenprodukter, krigsmateriel och export av sådan.
Bland de argument som framförs kommer sysselsättningsskälen. Det är inte första gången sådana dyker upp i samband med förändringar inom försvaret. Svensk politik har hittills varit mycket restriktiv med att räkna in försvaret som en del av arbetsmarknaden. Det är dock knappast troligt att utländska förband skulle lita till svensk arbetskraft eller service. Vi kan jämföra med vad som hänt på kontinenten under liknande förhållanden.
Att utredningen fått namnet "Snö, mörker och kyla" är symptomatiskt och antyder att detta beslut bara skulle angå Norrland. Norrland är glest befolkat, har ett outnyttjat luftrum och har garanterat oändliga vidder av snö, mörker och kyla.
I praktiken tillåter utredningen frivillig ockupation av 1650 kvadratkilometer av svensk mark . Området är redan omgärdat av varningsskyltar och bevakning.
Men denna uthyrning står hela svenska folket dyrt och underminerar vår nationella suveränitet
. Den betyder ett avsteg från den doktrin som Sverige hittills haft på säkerhets- och allianspolitikens område. Den kommer att betyda en militarisering av vårt samhälle, vår ekonomi och vårt tänkesätt.
Att lösa mellanstatliga konflikter med militära medel och med vapenmakt är ett föråldrat sätt som genom historien visat sig vara odugligt. Vi behöver omsätta våra kunskaper i fredlig samverkan för att miljön ska kunna skonas och befintliga infrastrukturer utnyttjas på konstruktiva sätt. Våra råvarutillgångar ska tas tillvara, inte förfaras. Våra dugliga vetenskapsmän ska utnyttja sina kunskaper för att miljoner människors levnadsförhållanden ska förbättras, inte förstöras.Vi behöver en fredsekonomi, inte en krigsekonomi.
Vi är många som ser detta som något att eftersträva.Vad anser du?
ElsaMaria Bergström
Kvinnor För Fred
Uppsala Fredskoalition


Läs också: "Regeringen vill hyra ut Norrbotten för vapentester" och REAGERA!

 
Onsdag kl 12.00 - TT berättar:
Fyra gripna vid Natoövning
Fyra personer greps på onsdagsmorgonen vid Vidselbasen i Norrbotten, där militär från ett tiotal länder deltar i den stora Nato-ledda övningen Loyal Arrow.
Personerna greps av basens skyddsvakt och har överlämnats till polisen.
- De är på väg till Luleå för att förhöras. Vi vet inte mer just nu, säger Ulf Suup, vakthavande befäl vid polisens länskommunikationscentral i Norrbotten, till TT.
De fyra som gripits tillhör nätverket Ofog, meddelar organisationen i ett pressmeddelande.
- Ja, det är Ofogare från oss som var inne på området, säger Kajsa Sjöblom, medlem i nätverket, till TT.
- Och vi har nya grupper på väg in på området, säger hon. Syftet är att störa övningen och protestera mot "de krigsförbrytelser som här förbereds och konkret hindra att bomber kan fällas", skriver Ofog i pressmeddelandet.
Har ni ytterligare planer på protester under den tid övningen ska pågå?
- Det avslöjar jag inte, säger hon.


Monica:
Se där! Lite civilkurage trots allt!
När reagerar riksmedia???


Fyra gripna vid Natoövning
Fyra aktivister greps på onsdagsmorgonen vid Vidselbasen i Norrbotten, där militär från ett tiotal länder deltar i den stora Nato-ledda övningen Loyal Arrow.
Publicerad 10 jun 2009 10:44

Polisen har gripit fyra personer och omhändertagit en person i området kring skyddsobjektet Vidselbasen. Aktivisterna tillhör nätverket Ofog, som enligt ett pressmeddelande vill "uppmärksamma omvärlden på de krigsförbrytelser som här förbereds och konkret förhindra att bomber kan fällas".

"Kärnvapenklubb"
-Nato är världens största krigsorganisation och kärnvapenklubb som är här för att öva sig för krig. Att öva sig för krig är detsamma som att öva på att döda. Natos bomber har dödat civila på många håll i världen. De måste stoppas, säger Kajsa Sjöblom, medlem i nätverket Ofog till TT.
Ryssland reagerar
Den Nato-ledda övningen uppmärksammas även i Ryssland av tidningen Pravda

- Det faktum att två neutrala stater, Finland och Sverige, deltar i Natos övningar visar att ett vidare block håller på att formas i väst, säger Konstantin Sikov, militärexpert vid The academy for geopolitical sciences, till Pravdas engelskspråkiga nätupplaga.

Personerna kommer att föras till polisen i Luleå för att höras.
TV4Nyheterna Luleå

fredag 27 april 2012

Krig – en bra affärsidé?

Jag fick just den här pressreleasen:

Sveriges engagemang i NATO
Nu har turen kommit till Göteborgs skärgård
Sedan några år tillbaka erbjuder Sveriges regering internationella militära organisationer, d.v.s. NATO och enskilda länder att komma till Sverige för att träna militära förband. I Norrbotten har NATO haft flera stora krigsövningar. USA har övat bombfällning där. Som ett led i denna militära strategi ska Göteborgs södra skärgård nu bjudas ut för internationella krigsövningar.

Skärgårdsskjutbanan har använts cirka 20 dagar per år. Nu har Försvarsmakten begärt tillstånd av Länsstyrelsen att få utöka verksamheten och kunna skjuta upp till 115 dagar per år med 1 325 000 skott finkalibrig ammunition, 11 500 skott grovkalibrig, 1 745 handgranater, sprängladdningar mm. Man vill således kunna släppa ut två ton bly och ett ton koppar per år bland fiskar och skärgårdsbor. Förutom alla metaller som ska skräpa ner havet, så kommer stora delar av skärgården att klassificeras som bullerzon, vilket innebär förbud mot ny bebyggelse i vissa delar. Länsstyrelsen har i princip godkänt förslaget. Även Mark- och Miljödomstolen ställer sig på Försvarsmaktens sida (med få undantag och vissa smärre tillägg). Beslutet skall tas av Sveriges Regering. Försvaret hoppas också på att kunna rekrytera svenska unga män och kvinnor till den internationella insatsstyrkan genom att erbjuda övningar i skärgården under sommartid.

2004 presenterades utredningen ”Snö, mörker och kyla”. Där konstaterades att ”en utveckling av den internationella militära test- och övningsverksamheten i Sverige är väl förenlig med den svenska säkerhetspolitiska linjen och gagnar svenska intressen”. Förslaget beskrevs som ”en utvecklingsbar affärsidé”.
Internationella Kvinnoförbundet för Fred och Frihet (IKFF) och Kvinnor för fred protesterade då mot förslaget och föreslog att det skulle läggas ner. Regeringen valde att baka in det i ett försvarsbeslut som riksdagen ställde sig bakom. Nu ser vi resultatet.

Utökade skjutfält möter protester
Göteborgs skärgård är ett unikt område för bad, båtliv och turism. Här lever cirka 4 500 åretruntboende. Under sommaren kommer tusentals människor hit för att njuta av skärgården. Då är det inte lämpligt att ha skjutövningar där över huvud taget. Förslaget har väckt stor upprördhet bland öborna. Som exempel på nya försvarsanläggningar planeras en handgranatkastarbana på Känsö, en unik miljö i Göteborgs södra skärgård.
På 12 platser i Sverige vill Försvarsmakten utöka verksamheten för svenska och utländska makters militära övningar. T ex vill försvaret fyrdubbla antalet skjut-övningar över Vättern. Sjön är dricksvattentäkt och ett paradis för bad och kräftfiske. De boende runt Vättern protesterar med all rätt.

Återupprätta Sveriges fredsarbete
Tidigare verkade Sverige för ett starkt FN och stöd till fattiga länder. Före EU-inträdet satsade Sverige på nedrustning och slopande av kärnvapen.
Fredsrörelsen har under lång tid påvisat hur de ekonomiska intressena i vapenindustrin leder till militära ingripanden istället för fredlig konflikthantering. Kapprustningen har lagt beslag på stora ekonomiska resurser, som kunnat användas till en fredlig samhällsutveckling. Världens ofantliga militära kostnader under ett år skulle räcka till 700 års reguljärt FN-arbete. I dagens krigföring är dessutom 90% offer civila personer. Våldtäkt används som ett vapen i öppna konflikter.

Vi är många som nu säger ifrån!
Vi i FREDSAM, ett nätverk av fredsföreningar i Göteborg, protesterar mot en världsordning som upprätthålls med vapenmakt.
Vi anser att fred skapas med fredliga medel.
Upplåt Göteborgs södra skärgård för lägerverksamhet med utbildning i konflikthantering, sjuk- och hälsovård samt internationell fredlig samexistens, ersätt vapenindustrin med produktion för samhällsnytta, investera i en hållbar utveckling för världen.
För Fredsam i Göteborg 20120423
……………………………………………
FN-föreningen i Göteborg, Folkkampanjen mot kärnkraft, Forum för MR i Iran, Fredskoalitionen,
Fredsnätverket MP Göteborg, IKFF, Kvinnor för fred, Sveriges Lärare för fred, Ofog, Palestinagrupperna,
Pensionärer för fred, Socialarbetare för fred, Svenska Freds, Svenska fredskommittén, Svenska kvinnors vänsterförbund, Yrkesgrupperna mot kärnvapen, UN Women

torsdag 26 april 2012

Manifestation mot Breivik i Norge...

Verldens Gang:


Tack Göran!

Jag hade missat det, Göran! Bra att du skrev om det på nytt. Hittade det i papperskorgen. Undrar hur det kunde hamna där. Fast det har varit lite hektiskt på sistone, om man säger så. Det var nog därför.
Göran:
Ett tips angående Breivik och vad Kiwi kedjan i Norge går ut med. Se bild. Mycket sunt anser jag.
Om du hänvisar till mig (absolut inte nödvändigt) om det blir ett inlägg använd i så fall signaturen "Goran". Tackar.
Nu blev det Göran och inte Goran.
Klantigt av mig men det gör nog ingenting i det stora hela, skulle jag tro. Jag bättrar mig till nästa gång.
Håller verkligen med dig om att Kivi kommer med ett bra förslag. Breivik är ingen hjälte. Han ska inte ha någon uppmärksamhet. Han är ett moster. Men hata går bort. Det är han inte värd.



Det här såg inte jag igår
Att sången var en direkt följd av Breiviks uttalanden alltså.
Då blev det ju väldigt rörande faktiskt. Stort rent av! Heja Norge!

Expressen:
40 000 människor samlades på Youngstorget i Oslo på torsdagseftermiddagen. Tillsammans samlades de för att sjunga en av de sånger som Anders Behring Breivik hatar mest - "Barn av regnbuen".
Med i kören fanns Sveriges kulturminister Lena Adelsohn Liljeroth.

I fredags sade Behring Breivik att Nielsen är marxist och tog upp sången som ett exempel på hur norska barn hjärntvättas. Det handlar om Lillebjörn Nielsens Barn av regnbuen, en norsk version av Pete Seegers My rainbow race.

I dag kom över 40 000 människor till centrala Oslo för att framföra låten. Över 5200 människor hade anmält sitt deltagande på Facebook, däribland Norges kulturminister Anniken Huitfeldt. Hon kom i sällskap med andra nordiska statsråd, bland annat Lena Adelsohn Liljeroth.

- Vi gör det för att hylla alla offer, berörda och alla de som gjorde en insats den 22 juli. Några riskerade sitt liv, säger initiativtagaren Lill Hjønnevåg till VG.no.
Statsminister Jens Stoltenberg var inte med på torget men följde händelsen på tv. På Facebook skrev han: "Takk til verdens vakreste rosekor." 

I Novozybkov gör sig Tjernobylolyckan den 26 april 1986 ständigt påmind. Det gör den här också. Det är bara det att vi blundar...

I dag är det 26 år sedan reaktor 4 i Tjernobyl flög i luften och världens första riktiga kärnkraftsolycka var ett faktum. Den sägs än idag vara den värsta men det kan knappast vara sant. De tre härdsmältorna i Fukushima, Japan, måste rimligen vara värre. Men det kommer aldrig att erkännas. Hur skulle det se ut om man tvingades stänga halva Japan. De starkaste överlever, det vet man ju. Och de svagaste dör efterhand - inte samtidigt så att de kan travas på hög. Därför är det svårt att bevisa. Groteskt? Ja, verkligen.





I de berörda länderna Ukraina, Ryssland och Vitryssland "firas" Tjernobyldagen årligen i varje litet samhälle. Överallt ifrån kom de så kallade likvidatörerna som skulle likvidera olyckan. Om de var 600 000 eller 800 000 är ovisst. Det existerar överhuvud taget inga säkra uppgifter om olyckan och dess följder men många var de. 350 000 var unga värnpliktiga soldater. Andra handplockades efter yrke och tvingades till Tjernobyl. Medelåldern var 33 år.

De som tvingades upp på taket till reaktor 3 för att skyffla högradioaktivt skrot ner i den exploderade reaktor 4 fick på sin höjd arbeta någon minut om dagen. Så farligt var det. De utrustades med blyförkläden och munskydd som de som tandläkarna har men fick inga som helst skydd för genitalierna mot strålningen som kom underifrån. I en skola i den evakuerade staden Pripjat fyra kilometer därifrån har jag själv varit med om att hitta riktiga gasmasker. Av någon anledning kom de aldrig fram till dem som bäst behövde dem.

På filmen ovan hedras de likvidatörer från "min" stad Novozybkov i Ryssland som dog. Filmen från Youtube är väl ingen hit direkt men så här firades dagen 2011. Det brukar vara ändlösa tal från en scen framför stadshuset på Lenintorget musik och artister. Och så sjunger man gemensamt den speciella sång som skrevs för Tjernobyl.





Här en film om Novozybkov till stadens egen sång.
Jag har hittat även den på Youtube och känner inte människorna som flimrar förbi. Observera hur bleka de är. Nästan alla i staden - 80 % - har nedsatt immunförsvar på grud av all radioaktiv mat de äter. Redan bebisarna föds på det viset eller med skador och sjukdomar som kan sättas i samband med olyckan.





Anders Rönnholm och jag var projektledare för renoveringen av ett kvinnosjukhus med BB i Novozybkov. 1,7 miljoner lyckades vi dra in för ändamålet. Vi har kört flera hjälptransporter med förnödenheter, tre ambulanser och fyra handikappbussar och en massa sjukvårdsmaterial, kuvöser, rullstolar, kryckor och sjukhussängar utrangerade i Sverige.
Här några bilder från staden som är radioaktivt nedsmutsad efter tjernobylolyckan och skulle ha evakuerats om det hade funnits någonstans att ta invånarna. Det finns förstås inte. Omkring tio miljoner människor bor och verkar på radioaktivt nedsmutsad jord i de tre länderna. Anders och jag har del i en rätt häftig staty (med åtföljande medalj) i novozybkov. Den syns på bild fem och ytterligare en senare och kallas "Den vänliga fredsängeln". Våra namn är ingraverade i någon slags metallplattor som ligger vid ängelens fot.
Lite kul, tycker vi.


Se filmer om Tjernobylolyckan i kärnkraftsbloggens högerspalt.

söndag 22 april 2012

Klassåterträff och vårkänslor...

God söndag allesammans!
Här hos mig är det lite grått idag men ändå en aning hoppfullt. Tulpaner och annat fint har börjat sticka upp ur jorden. Våren är på väg och nästa helg kommer ryssvärmen, säger Lena. Med den kommer förstås också krattning och gårdsstädning. Det är något att se fram emot. Det blir ju så fint sedan.

Jag hade som ni vet tänkt lägga ut några ljudfiler i Gömda-soppan nu i helgen. Men veckan som gått har varit hektisk av skäl som många av er förstår. Så det dröjer kanske en hel vecka till eller så. Man räcker liksom inte till för allt.


Befriande rätt av Andreas Ekström!

Jag vill passa på tillfället att tipsa om Andreas Ekströms krönika "Klassisk mytologisering av medierna" i tidningen Journalisten
Och Ingrid Carlqvists svar "Vi vill inte gulla i er konsensusbuggla" i samma tidning.
Ingrid Carlqvist, bloggaren som inte drar sig för att medvetet hysa falska mordhot i sin blogg i syfte att smutskasta personer hon ogillar, får på nöten för sitt så kallade "Tryckfrihetssällskapet". Och det med full rätt.
Andreas Ekström anses vara en av Sveriges viktigaste journalister. Det han skriver är ofta opinionsbildande.
Han var en av de första som skrev om min bok "Sanningen om Gömda". I en offentlig debatt fällde han följande bevingade ord om Liza Marklund och de av henne påstått sanna böckerna Gömda och Asyl:
- Man kan skriva en bok om Pearl Harbor och ändra vad folk åt eller vilka stridsflygplan som användes. Men man kan inte skriva en historia om Pearl Harbor där japanerna inte anfaller. Han är med andra ord en skribent som vet vad han talar om. Även i fallet Ingrid Carlqvist.


Det finns 57 278 vuxna Björn i Sverige.

Och alla är min son, finns det somliga som har fått för sig.
Om två björnar mot förmodan skulle se likadana ut så kan man till exempel för att skilja dem åt analysera deras sätt att skriva. Men det är tydligen inte lätt. En av oss alla här välkänd analytiker kan till exempel inte skilja på det här


hej nu tar jag över mailen från min mor och tar detta med dig personligen...
jag stöder henne i allt detta och tänker fortsätta med det.
vill du komma in till mitt jobb. varsågod du betalar min lön varje gång. visa lite ryggrad och kom fram och hälsa nästa gång.. och ja jag har informerat mina chefer om hotbilden som min mor och polisen anser finns


Och det här:

Du är en synnerligen obehaglig person i din förföljelse av kvinnor som inte behagar dig.
Ur vilken källa hämtar du detta hatets bränsle för att nära dina fabulösa lögner om Monica Antonsson med flera?
Din ”tidskrift” andas omanlighet och en barnslig naivitet. Hur kan du tro att andra människor ska ta dina orgier i ologiska beviskedjor på allvar. En tioåring ser rätt igenom dina så kallade bevis. Du förtjänar ingenting annat än fortsatt ringaktning om du inte söker professionell hjälp att råda bot på din mytomani och lyckas därmed.

utan fortsätter påstå att båda är min son.
Vem som helst ser att det inte är så. Den ene är 25 år äldre än den andre (nyligen kontrollerat). Medge att det är skickligt för att inte säga omöjligt. Men personen i fråga ger sig ändå inte. Antingen är han totalt värdelös som analytiker eller så säger han det bara för att hota, skrämmas, trakassera företagare och slösa på polisens resurser.
Vad tror ni?
Verkar det vara samma Björn eller?

- Va, säger Lena. 57 278 björnar! Och alla skulle va dina! Fan, va du måste vara sliten!
Ja, ni förstår ju själva var hon menar.
I går när jag städade för att få plats för elva nya pärmar fyllda med gamla och nya utskrifter av en nättidning (vissa saker vill man ju inte bara ha digitalt för möjligt utskick utan även på papper) så hittade jag bilden ovan. Den är från ett klassmöte för några år sedan. Efter 51 år...

Vi började ettan hösten 1956 och har inte haft något möte tidigare. Nästan alla kom. Till och med vår fröken. Vi trodde att hon skulle komma med rollator och käpp men hon var snyggast och fräschast av oss alla. En helt underbar lärare som är precis lika gullig nu som då.
Först kände vi "barn" inte igen varandra. Jo, somliga, vi som bor kvar. Men folk man inte sett på 50 år har förstås förändrats. Vad har de gjort? Hur har de haft det? Ja, frågorna var många. Vi pratade minnen och sjöng "Goddag min fru, jag ser min fru" precis som vi gjorde då.
För det tog nog bara tio minuter eller så - och sedan var allt som förr igen. Det var som att vi aldrig hade skiljts åt överhuvud taget.
Pröva det någon gång, så får ni se. Det är fantastiskt.

Det råkade falla sig så att en tecknare fanns på plats. Han fångade några kul ögonblick som jag gärna delar med mig av. Jag mörkar hans namn. Jag vill ju inte att karln ska falla offer för en stalker. Maila mig om ni vill ha det.



Trevlig söndag!

fredag 20 april 2012

Skandal på äldreboende!

Min bloggkompis Björn - som alltså inte är min son och som har så härligt civilkurage, ni vet -  avslöjar här en skandal vi alla borde engagera oss i.
Detta måste absolut påtalas!


Skandal!

Personer på äldreboende ska från och med denna sommar serveras alkoholhaltiga drycker efter önskemål och mot betalning. Jag ser med fasa framför mig det utökade korvkioskvåld det kommer att leda till. Stakars ungdomar som kommer att misshandlas av berusade åldringar i framtiden.

Vi förväntar oss därför ytterligare lagstiftning vad avser framförande av rollator i berusat tillstånd, allmänt störande, våldtäkter och allmänfarligt beteende som det slapphänta lagrådet har förbisett i den nya äldrelagen.
Ska inte våra ungdomar gå säkra ens för pensionärer i framtiden?
Min nu 95 åriga mamma blir helt oregerlig av sprit. Ska hon få ränna runt kring Stureplan och ställa till med fylleslagsmål. Nej Gud bevare oss, återgå till den gamla ordningen innan vi hamnar i ett nytt Sodom och Gomorra.
Björn

Och glöm för all del inte att arbeta till 75!

Stoppa TV-sändningarna!

En löjets
tragiska figur.
Jag är verkligen för öppenhet men tycker att det är för jävligt att den vidrige massmördaren och extremhögerterroristen Anders Behring Breivik överhuvud taget visas i TV. Än värre är att fanskapet fått komma till tals med sina sjuka åsikter! Det syns ju att han njuter! Det är helt galet att han tillåts använda domstolen som en politisk plattform.
Inte ett ord - inte ett enda ord - borde han få förmedla utanför fängelsemurarna.
Behring Breivik borde i stället tvingas framträda i fångvårdens fulaste overaller, förhöras av stenhårda poliser försedda med samma brist på empati som han själv uppvisar. Vi vet redan att han är skyldig och kommer att dömas till livstids isolering. Så lås in karln då! Eller sätt honom i vanligt fängelse så att andra fångar får ta hand om honom utan någon som helst massmediabevakning.
Att som nu riskera att andra personer gör honom till någon slags idol och låter sig inspireras är definitivt inte okej.

De flesta inser förstås att Behring Breivik är en komplett galning. Att kalla honom svin vore en orättfärdig förolämpning mot grisarna. Problemet är att det finns mindre begåvade personer som i dessa dagar "arbetar i hemmet" eller sjukskriver sig för att ohejdat kunna låta sig inspireras till egna "avrättningar och sprängningar".
Jag vet att Säpo kartlägger dem. Frågan är hur många de missar? När sker nästa massaker? Och var? Har Säpo verkligen ordentlig koll?
När plockar de in alla som lockas av Behring Breivik och låser in dem?

Debatt i går kväll handlade om detta:
http://svtplay.se/t/103450/debatt ca 12 minuter in i programmet.

Leif Silbersky var ordentligt upprörd över att massmedia riskerar upphöja en dataspelsgalning till någon slags idol.
Han har rätt!
Det skulle aldrig gå i Sverige, säger han. Tack Sverige! Skärp er Norge!
Stäng i första hand av tv-rapporteringen om idioten. Spärra in karln för gott i så ömklig tillvaro som möjligt. Alla eventuella wanna-be-breivik-entusiaster måste med egna ögon få se vad som väntar en hans adepter om de så mycket som rör ett finger för att skada andra.

Lyft fram de norska offren och spärra in Behring Brevik i livslång tystnad. Han har förverkat alla mänskliga rättigheter utom att få andas, leva på vatten och bröd och med jämna mellanrum få gå på muggen. Han är ingen människa. Han är ett monster, ett enda stort misstag från början till slut.

Heja Silbersky!

Se dokumentären här: http://svtplay.se/t/103478/den_norske_terroristen

lördag 14 april 2012

Detta är kärnkraft...

Publicerad: 2012-04-14
Vemodigt firande I år är körbärsblommans tid särskilt vemodig. Jordbävningen förra året, då hundratusentals liv förändrades, gav japanerna en påminnelse om att allt som är levande måste dö och att allt som är tillverkat går sönder. Foto: AP

Japan vet att varje fest tar slut en dag

Hermans historia
Det är körsbärsblommans tid i Japan.
Allteftersom vintern släpper sitt grepp och värmen kommer sprider sig blomningen över de japanska öarna och nu som i hundratals år vid denna tid samlas miljontals japaner varje dag och ­varje kväll under de blommande träden för att äta, dricka och sjunga.
Hanami, kallas festen. Vintern är slut, våren är här. Festen pågår tills de små vita blommorna ­snöar ner över de sjungande blomsterälskarna. Körsbärsträdens korta blomningstid påminner om livets skönhet och förgänglighet. I år är körsbärsblommans tid särskilt vemodig. Jordbävningen föra året med tsunamin och förstörda kärnkraftverket gav japanska folket en rejäl påminnelse om att allt som är levande måste dö och att allt som är tillverkat går sönder. Mer än tjugo tusen människor försvann för alltid. Mer än två miljoner människor fick sina liv omskakade. Hundratusentals hem förstördes då städer och samhällen utplånades av tsunamin eller förgiftades av det läckande kärnkraftverket.
Efter att ha läst min dotter Elin Lindqvists nyutkomna bok om katastrofen förra året och japanernas sätt att gå ­vidare, har jag själv kunnat resa i Japan för att se förödelsen och möta överlevarna.

Sorgligast var nog samlingsrummet för de som evakuerats från staden Tomioka, som ligger intill det skadade kärnkraftverket i Fukushima. Över 80 000 människor evakuerades från en zon på 20 km från kärnkraftverket. Ingen av dem har kunnat flytta tillbaka. Invånarna i Tomioka har världens längsta tunnel av blommande körsbärsträd, men ingen kan sitta under de blommorna längre.
Tunneln har tagits över av råttor och vilda hundar. Nu kan Tomioka-borna ­bara sitta vid en enorm färgbild av deras blommande tunnel. Bilden hänger på väggen i deras möteslokal utanför skyddszonen. De kommer aldrig mer att kunna sjunga vårsångerna i sin egen stad. Regeringen kommer troligtvis att låta jämna staden med marken, radioaktiviteten går inte att tvätta bort.

För mig själv har resan varit omtumlande, för jag var en av dem som länge trodde att kärnkraften var den bästa energikällan, trots allt. Jag tror inte det längre. Inte efter att ha mött den ostronodlande fiskaren som först fick sina ostron förstörda av tsunamin och nu ser hur hans nya ostron förstörs av radioaktiva strömmar i vattnet, trots att han bor 20 mil från det läckande kärnkraftverket.

Läs hela den viktiga artikeln:
http://www.aftonbladet.se/nyheter/kolumnister/hermanlindqvist/article14677336.ab



Så här var det i Tjernobyl, Ukraina, också ett år efter katastrofen.
I Vitryssland, Ryssland, Baltikum, Finland, Sverige, England, Grekland, Tyskland, Frankrike Schweiz och hela norra halvklotet. 
I dag - 26 år efteråt - är det på sätt och vis ännu värre.
Det är det som de allra flesta människor inte förstår...
Tjernobyl med en härdsmälta är en pågående katastrof.
Den tar aldrig slut.
Cesium 137 har en halveringstid på 30 år. Det innebär att det tar 600 år innan det försvinner.
Plutonium 239 har en halveringstid på 24 200 år...
Det mesta tyder på att det i Fukushima (med tre härdsmältor) är tre gånger så jävligt!

torsdag 12 april 2012

Världens yngsta mamma. En tioåring i Colombia.

Bebisen Den lilla flickan vägde 2 490 gram och uppges vara fullt frisk. Hennes tioåriga mamma vägrar dock att amma henne.
En tioårig flicka vilar nu ut på ett sjukhus i Colombia efter en operation.
Hon har precis blivit mamma för första gången.
– Det är chockerande. Hon borde leka med dockor, inte föda barn, säger sjukhusdirektören till en lokal radiostation.
När flickan uppsökte sjukhus blödde hon och hade kraftiga magsmärtor.
Läkaren som tog emot henne konstaterade att barnet var med barn – gravid i 39:e veckan.
Då flickan själv ännu var långt från färdigutvecklad valde man att genomföra ett akut kejsarsnitt, för både hennes och bebisens skull.

Vägrar att amma

Ett par timmar senare var flickan mamma till en 2490 gram tung dotter. Enligt Daily Mail verkar flickan inte riktigt ha förstått vad som har hänt, och hon uppges vägra att amma den nyfödda bebisen.
Flickan tillhör Wayuustammen, en ursprungsbefolkning i Colombias norra delar, som är kända för att ansiktstatuera stammens flickor – och för att gifta bort dem när de är mycket unga.
– Vi har sett det här tidigare med Wayuustammen, säger sjukhusdirektören Efraín Pacheco Casadiego till RCN La Radio.
– Det är chockerande. Hon borde leka med dockor, inte föda barn.

Yngst i världen

Enligt colombiansk media är stammens invånare mycket förtegna om vad som hänt och vägrar att berätta vem som är far till barnet.
Den 10-åriga flickan är en av de yngsta i världen att få barn. Förra året födde en tioårig flicka i Mexiko en son, och 2010 blev en 11-årig mexikansk flicka mamma till en liten dotter efter att ha förvägrats abort.
Kolla in detta fantastiska MSN-videoklipp: Världens yngsta mamma – 10 år
http://video.se.msn.com/watch/video/varldens-yngsta-mamma-10-ar/ahmsjns7


För 20 år sedan eller så talades det väldigt mycket om att världens yngsta mamma var en femåring från ungefär samma trakter, en indianflicka som inte förstått vad som hänt. Att det rör sig om pedofili, våldtäkt på barn, är det ingen tvekan om. Frågan är vem som är skyldig. Erfarenheten visar att det oftast är flickans pappa eller annan man i familjen.
Vid den tiden hade jag en viss insyn i undersökningen av adopterade barns bakgrund och det hände minsann att somliga adoptivbarn var resultatet av en incest (något man ville bli av med) med allt vad det innebar av ökad risk för missbildning och sjukdom.
Det var precis lika hemskt som det låter och något man man tillskrev mindre vetande befolkningar i u-länderna. Då - och tills för bara några år sedan - trodde jag att pedofiler var något sällsynt. Att det fanns kanske två, tre stycken i hela vårt land.
I dag vet jag bättre.
Tyvärr.
Det är en väldigt sorg.


Tillägg:
Jag vill också göra er uppmärksammade på den här fullständigt vidriga berättelsen hos Helena Palena:
http://parnassen.wordpress.com/2012/04/12/snopp-pa-snopp-pa-snopp-i-8-pa-en-kvinnadomen-spermier-kan-leva-upp-till-tio-dagar-i-en-kvinnas-kropp/

Och hos avpixlat ligger domen.
Varför ända in i helvete kan inte Avpixlat ha så mycket heder i kroppen att de döljer målsägarens namn. Snacka om att bli våldtagen på nytt! Skamligt!

onsdag 11 april 2012

Är "30 grader i februari" verkligen en succé?

Tidningarna kallar serien succé och avslöjar att SVT på grund av penningproblem ännu inte har bestämt sig för om det ska bli en fortsättning eller ej. Förutsättningen är att produktionsbolaget lyckas med bedriften att sälja serien vidare.
- Och dit har vi inte nått än, säger producenten.
Undra på det, tänker jag.
Jag har sett vartenda avsnitt och är alltså en av de 1,5 miljoner tittare som har följt serien.
Jag vet egentligen inte varför.
Den är varken spännande eller underhållande. Den är bara tragisk.


Maria Lundqvist har gestaltat den mest korkade morsa - Kajsa - man kan tänka sig. Totalt osympatisk, dum, elak och helt fri från empati. Man blir bara förbannad. När hon på slutet konstaterar att hon har varit en dålig morsa till sina flickor så har hon bara rätt. Var finns logiken i det. Jo, det är en utstuderad cliffhanger. Blir det inga nya avsnitt så får vi aldrig veta varför.

Och om det blir det så ska Thorsten Flinck spela exmaken och pappa till flickorna. Vilken hit!
Det är i och för sig kul att han får jobb men hela hans uppenbarelse är tragisk. Varför vet vi alla.  
- Alla gillar en underdog, säger en kompis som röstade på honom i Melodifestivalen.
I den här serien är det gott om den varan. Vi behöver åtminstone en (1) rollfigur som är problemfri och sympatisk.

Tonårsdottern Joy hade potential att bli den kloka i familjen, hon som syr ihop allting. Men det gick snabbt över. Hon blev aldrig annat än en trulig tonåring med finnar. Den kärlekstörstande svensken Glenn som faktiskt log några gånger var ännu en tragisk figur. Han sökte kärleken för att få barn före 40, fick ett skjut av tre prostituerade samtidigt och blev förälskad i en tjej med snopp. Manusförfattaren tänker sig att Glenn ska ta honom/henne till Sverige i kommande avsnitt och i dem ska spegla våra fördomar.
Låter hur kul som helst. Inte.


Och så Majlis då...
Hon hade verkligen kunnat bli en kul figur så sur och grinig som gubben var. Det var upplagt för viss humor men den chansen missade manusförfattaren. Det blev aldrig roligt. Inte ens intressant. Det blev baa tragiskt. Särskilt som den extremt elake maken, spelad av Kjell Bergqvist, ramlade ur rullstolen och kolade vippen redan i andra avsnittet. Vilken chans till komik! Majlis skulle trots allt göra sig av med liket! Men även det blev tragiskt. Tragiskt, tragiskt, tragiskt.


Föga trovärdigt gjorde änkan - som väl knappt kunde simma i början - karriär som dykare och försvann under vattnet i en rätt klantig cliffhanger. Teamet kunde lika gärna ha hängt upp en skylt med texten med budskapet: Vi behöver mer pengar!
Och hela tiden pågick köttmarknaden, prostitutionen, om än i något överslätad form bakom blinkande neonljus.


Som om det inte vore nog vällde Tsunamin in i går kväll. För oss som 2004 förlorade anhöriga i Kao Lak blev det bara snaskigt. Vi har riktiga liksäckar, drivor av döda kroppar och stora anslagstavlor med efterlysningar i färskt minne. Varför ens ge sig på att iscensätta något som inte kan bli bättre än en tämligen valhänt övning med hemvärnet?
Den enda rollfiguren med något lite sympati är dykinstruktören Sara men även det är osäkert. Man vet inte riktigt var man har henne. Är hon vän eller fiende till Majlis? Även det en cliffhanger alltså.

Inte ens Thailand är vackert. För några veckor sedan kunde jag ha tänkt mig att åka dit. Det kan jag inte längre. Snarare tvärtom. Det skulle inte förvåna mig om "30 grader i februari" är den värsta antireklam resebyrå branschen någonsin har råkat ut för.

Så varför var tittarsiffrorna så höga? Jag har ingen aning. Kanske väntade andra precis som jag att någon spännande skulle börja hända? Eller i varje fall något intressant. Det gjorde det inte. Så frågan är, kan man verkligen tala om succé för "30 grader i februari"? Jag tycker inte det. Jag kommer säkert att titta men för min del kan nya avsnitt vara.

Själv ser jag hellre en fortsättning på den serien Anno 1790. Den var intressant, hade substans, spänning, dramatik, kärlek och intriger. En jäkla bra serie med andra ord. Även den är i ekonomiskt trångmål och om jag hört rätt redan uträknad. Jag kan bara hoppas på motsatsen...



Tillägg 5 mars 2016

Jag har till min förvåning noterat att folk rätt ofta läser inlägget ovan. Nu är ännu en säsong av "30 grader" till ända och sakta men säkert har serien blivit lite bättre. 

Maria Lundqvists överspända "mamma" försvann ur serien tack och lov. Det var nog största vinsten i en otroligt korkad historia. Hon bor med sina flickor i Thailand och bygger i hemlighet ett hus åt barnen men tar hemligheten med sig i graven - fast man har sett dem i huset (eller ett liknande hus) hela tiden! Varför skulle en arkitekt bygga ett hus i hemlighet till sina barn och där lämna avskedsbrev och minnessaker att hitta efter sin död? 
- Om ni läser det här så är ni i det som är ert. Stanna kvar om ni vill... Tag ett djupt andetag! Ge er pappa en chans innan ni avfärdar honom som den idiot han är...
Nä, det är för vidlyftigt. Ingen mamma hade skrivit en sådan drapa till sina barn. 

Och när lilljäntan väl hittar huset - som om det överhuvud taget hade varit möjligt - så är det uthyrt till en pedofil. Låt vara med samvetskval men ändå. Ingen bra roll för Linus Wahlgren. Obegripligt att han tackade ja. Sak samma med Björn Kjellman som spelar pappan. Trist. Väl i hemliga huset går han omkring och sopar. De är ju jagade av polisen! De får inte ens vistas i landet! 

Och så Glenn då. Han har nyktrat till och blivit gladare. Han har gift sig till och med. Med Oh som spelas av thailändksa Djuangjai Hirunsri som av obegriplig anledning tvingas låtsas ha pitt. Författarna har helt i onödan försökt klämma in så mycket elände, konstigheter och klyschor som möjligt i ett och samma manus. Det är där problemet sitter. Hos manusförfattarna. Varenda svensk har en skruv lös. Det är inte trovärdigt.  

I Sverige tvingas såväl Oh som tittarna stifta bekantskap med hans barndomshem i form av ett olustigt eternitskivehus. I väggarna sitter minnet av hans självmördade far som roades sig med småpojkar, en sanning som mamman på hemmet tog sanningen med sig in i dimman. Ett trauma som hade räckt till en hel serie men som bara ytligt hafsas över. 

Stackars Oh! Vilket paradis hon kom till. Men jag förstår poängen. Många thaitjejer som gifter in sig i den svenska begåvningsreserven för att komma bort från fattigdom och prostitution hamnar i den sortens torftighet.  

Kjell Wilhelmsen som spelar Glenn har i fått sitt genombrott tack vare serien. Han dyker upp lite överallt nu. Kul det. Sak samma med Lotta Tejle som gör en ypperlig Majlis långt från mordet på maken. Jag hade personligen gärna sett henne som enda huvudkaraktär i serien. Lovande är kanhända även Joy om den truliga tonårskaraktären får försvinna och serien fortsätter.

Operation Radera!

Catta har till min stora glädje tagit initiativet till Operation Radera.
Hon uppger att hon har raderat allt i sin blogg om ett antal personer hon inte har så mycket till övers för.
Marita svarar i sin blogg att om Catta raderar så gör hon det också.
Jag välkomnar initiativet och bekräftar vad jag skrev redan i går. Jag vill helst ha bort allt sandlådetjafs ur mina bloggar.
Jag har därför återgäldat Cattas gest och raderat det som var negativt (det var inte så mycket) om henne i inläggen i mina bloggar. Allmänna diskussioner och positiva omnämnanden är kvar.
Jag har använt mig av den vanliga sökfunktionen.
Det finns ett bättre sätt att söka men jag vet inte hur man gör. Tipsa mig gärna.
Kommentarerna - över 30 000 st - rår jag inte på.
Jag uppmanar därför Catta:
- Hör av dig om det är något mer du vill ha bort.
Jag tycker sandlådetjafset är för jävligt och samarbetar gärna!

fredag 6 april 2012

Glad Påsk!

Jag har fått
- ett antal otrevliga kommentarer från en bloggarmobb,
- ett antal minst lika otrevliga kommentarer om bloggaren själv och
- två rätt grova kommentarer om Daddys vårdsnadstvist (inklusive flashbacklänkar) som andas Henrik J.
Samtliga är förstås anonyma.
Ingen av dem kommer in.
Det får vara slut på sandlådetjafset nu.

Marita har ändrat rubrik på sin blogg. Sanning och konsekvens låter bra, tycker jag.
Jag länkar därför till henne nu.
För övrigt firar jag långfredagen med lite trivsam släktforskning. Ni skulle må mycket bättre om ni gjorde detsamma.
Ha det bra allihop!