Barnen som utsätts för sexövergrepp sviks i rättsalarna.
Brottet har låg prioritet, visar en rapport från barnombudsmannen, BO. Kränkande förhör, utdragna processer och vuxna som inte lyssnar på ropen på hjälp.
Hur fan är det möjligt?!
Tina Harr skrev följande artikel i gårdagens Expressen:
Emma, som egentligen heter något annat, polisanmälde sin pappa för sexuellt utnyttjande och våldtäkt mot barn, då hade det pågått i 13 år.
- Hela rättsprocessen tog fem år och var klar när jag var 18 år. Han blev inte fälld för brotten mot mig utan han blev fälld för barnpornografiskt innehav, säger hon till Sveriges Radios Ekot.
Emma är ett av 34 barn och ungdomar som ingått i Barnombudsmannens, BO:s, rapport som visar att barn som utsatts för våld och sexuella övergrepp inte är prioritet ett.
- En tjej sa till mig att anmäla var det bästa hon hade gjort och att gå upp i rättegång var det värsta hon hade gjort, det sammanfattar ju situationen rätt bra, säger barnombudsmannen Fredrik Malmberg.
Uppemot tio procent av alla flickor och omkring tre procent av alla pojkar har utsatts för sexuella övergrepp någon gång under sin uppväxt. Antalet drabbade barn blir betydligt högre om övergrepp som tafsande eller blottning inkluderas. Förövaren är ofta en släkting, bekant till familjen eller en förälder.
Att inte få upprättelse i form av en rättvis rättprocess riskerar att sätta ännu djupare sår i barnen, enligt Christina Citron, barnpsykiatriker med många års erfarenhet av barn och unga som utsatts för sexuella övergrepp.
- Att få upprättelse är en del i läkningsprocessen, och får man inte det gör det oerhört ont och känns som ytterligare ett svek att inte bli lyssnad på, eller tagen på allvar, säger hon.
Christina Citron menar att det inte går att se på ett barn att det har blivit utsatt för sexuella övergrepp och det finns inte heller några specifika symptom - därför är det extra viktigt att vara uppmärksam om ett barn verkar må dåligt på olika sätt.
- Alla former av våld och övergrepp, psykiska som fysiska, är oerhört allvarliga och sitter ofta i hela livet - och något som tyvärr är ganska vanligt förekommande. Man bör fråga barn hur de mår och vara extra uppmärksam om man märker att ett barn har dålig självbild.
Ett vanligt problem är att barnet ofta upplever sig som delaktigt både när det handlar om sexuella övergrepp och med andra former av trauman - det kan också minska chanserna att det berättar för vuxna runtomkring sig, menar Christina Citron.
- Att ett barn tänker "jag var inte tillräckligt snäll, därför fick jag en smäll" eller liknande, är jättevanligt. Och ju närmare barnet står förövaren, desto svårare blir det att berätta.
Sexuella övergrepp är ett brott där mörkertalet är stort och omkring åtta av tio polisanmälningar leder aldrig till åtal och bara en bråkdel av de fall som kommer upp i domstol leder till fällande domar.
BO:s tre förslag på förändringar i lagstiftningen handlar om tidigare upptäckt, bättre stöd och snabbare rättsprocess.
Först och främst anser BO att socialtjänsten bör reformeras, då den i dag upplevs som frånvarande, passiv och tandlös, och barntjänsten bör inrättas i kommunerna.
- Jag tror att man behöver vara mer proaktiv och marknadsföra sig på ett bättre sätt gentemot barn och unga. Sedan är jag intresserad av att titta på den norska modellen ("barnevernet" som funnits i många år), säger barn- och äldreminister Maria Larsson, KD.
Den andra punkten handlar om att man tycker att det ska införas obligatorisk kunskap om våld och anmälningsskyldighet i yrken där man möter barn eftersom våld och övergrepp kan pågå i många år utan att omvärlden ingriper.
- Det krävs kompetens i alla professioner som möter barn och jag har gett i uppdrag till socialstyrelsen att titta på vilka grupper som kan behöva en utökad kunskap för att våga se och våga agera och dessutom ta reda på hur vi sprider den kunskap som finns, om vi behöver ett nationellt kunskapscentrum är jag intresserad av att veta, säger Maria Larsson.
Sist men inte minst uppger BO att man bör lagstifta om en tidsgräns för barnförhör, då det i dag bara finns rekommendationer.
Justitieminister Beatrice Ask, M, till Sveriges Radios Ekot:
- Det är viktigt att ärenden handläggs skyndsamt och det finns mer att göra på området. De synpunkter som BO nu lämnar ska jag naturligtvis se till att jag diskuterar med åklagarmyndigheten.
Runt 40 procent av landets åklagarkammare håller inte alltid den tidsfrist på två veckor för det första förhöret som i dag rekommenderas.
Statistik som kan vara missvisande enligt Marianne Ny, överåklagare vid utvecklingscentrum i Göteborg.
- Ibland handlar det om att barnet inte är tillgängligt när man tänkt att hålla ett förhör, att barnet är på skollov eller liknande, och det är inte så allvarligt som det framstår i rapporten, säger hon.
Det finns fler alarmerande siffror i rapporten. Var femte åklagarkammare har inte en åklagare närvarande vid barnförhör och en tredjedel av alla åklagarkammare tar aldrig in särskild expertis när det handlar om barn under sex år, trots att man alltid ska överväga det när det handlar om små barn.
- Drar du ut på tiden så finns det risk att barn glömmer och att förövaren hinner gömma undan bevis, tidsfaktorn är jätteviktig, säger Fredrik Malmberg.
Men Marianne Ny menar att de ärenden man tar upp i rapporten verkar vara exceptionella.
- Det är ovanligt och är inte representativt att det tar flera år att utreda brott mot barn och vi blir allt bättre på att hålla tidsfrister, säger hon.
Barn- och äldreminister Maria Larsson, KD, hävdar att det är självklart att hon inte ger ett uppdrag till BO om hon inte vore beredd att lyssna och att det finns alla skäl att ta vara på de förslag som ungdomarna själva lämnar.
- Jag tror att vi har väldigt mycket att göra för att förbättra den sociala barn- och ungdomsvården. Vi kommer att ge extra pengar till kommunerna för att utveckla just sociala barn- och ungdomsvården. 140 miljoner i år är öronmärkta till detta ändamål och 200 miljoner från och med nästa år och det är en varaktig höjning som kommer ligga kvar hos kommunerna, säger hon.
Staten ska göra allt som behövs för att skydda barnet, med hjälp av lagstiftning, administration och sociala skyddssystem. Så står det i barnkonventionen i alla fall. Något som bara vart femte barn har kännedom om, enligt en enkätundersökning bland 750 barn i årskurserna 5 och 8 genomförd av barnombudsmannen 2009.
Ett dåligt tecken, enligt Fredrik Malmberg, BO.
- En tjej som jag träffade berättade att hon blivit informerad om faran med rökning och tobak men aldrig något om var man kan vända sig om man utsätts för våld i hemmet. Att det är en rättighet att slippa växa upp med våld borde varje barn känna till, säger han.
Emma berättar för Sveriges Radios Ekot att när hennes pappa ställdes inför rätta för ett par år sedan upplevde hon att hon blev utsatt för ännu ett övergrepp.
Hon visste att det skulle visas barnpornografi men fick höra att hon skulle få gå ut.
- Men domaren bestämde att nu sätter vi i gång det här. Det var både tortyrporr och djurporr med små och lite större barn. De bilderna kommer aldrig försvinna ur mitt minne, säger hon.
http://www.kanal24.info/
http://fatou.se/2011/05/22/sexuella-overgrepp-pa-barn-i-varlden/
- Hela rättsprocessen tog fem år och var klar när jag var 18 år. Han blev inte fälld för brotten mot mig utan han blev fälld för barnpornografiskt innehav, säger hon till Sveriges Radios Ekot.
Emma är ett av 34 barn och ungdomar som ingått i Barnombudsmannens, BO:s, rapport som visar att barn som utsatts för våld och sexuella övergrepp inte är prioritet ett.
- En tjej sa till mig att anmäla var det bästa hon hade gjort och att gå upp i rättegång var det värsta hon hade gjort, det sammanfattar ju situationen rätt bra, säger barnombudsmannen Fredrik Malmberg.
Uppemot tio procent av alla flickor och omkring tre procent av alla pojkar har utsatts för sexuella övergrepp någon gång under sin uppväxt. Antalet drabbade barn blir betydligt högre om övergrepp som tafsande eller blottning inkluderas. Förövaren är ofta en släkting, bekant till familjen eller en förälder.
Att inte få upprättelse i form av en rättvis rättprocess riskerar att sätta ännu djupare sår i barnen, enligt Christina Citron, barnpsykiatriker med många års erfarenhet av barn och unga som utsatts för sexuella övergrepp.
- Att få upprättelse är en del i läkningsprocessen, och får man inte det gör det oerhört ont och känns som ytterligare ett svek att inte bli lyssnad på, eller tagen på allvar, säger hon.
Christina Citron menar att det inte går att se på ett barn att det har blivit utsatt för sexuella övergrepp och det finns inte heller några specifika symptom - därför är det extra viktigt att vara uppmärksam om ett barn verkar må dåligt på olika sätt.
- Alla former av våld och övergrepp, psykiska som fysiska, är oerhört allvarliga och sitter ofta i hela livet - och något som tyvärr är ganska vanligt förekommande. Man bör fråga barn hur de mår och vara extra uppmärksam om man märker att ett barn har dålig självbild.
Ett vanligt problem är att barnet ofta upplever sig som delaktigt både när det handlar om sexuella övergrepp och med andra former av trauman - det kan också minska chanserna att det berättar för vuxna runtomkring sig, menar Christina Citron.
- Att ett barn tänker "jag var inte tillräckligt snäll, därför fick jag en smäll" eller liknande, är jättevanligt. Och ju närmare barnet står förövaren, desto svårare blir det att berätta.
Sexuella övergrepp är ett brott där mörkertalet är stort och omkring åtta av tio polisanmälningar leder aldrig till åtal och bara en bråkdel av de fall som kommer upp i domstol leder till fällande domar.
BO:s tre förslag på förändringar i lagstiftningen handlar om tidigare upptäckt, bättre stöd och snabbare rättsprocess.
Först och främst anser BO att socialtjänsten bör reformeras, då den i dag upplevs som frånvarande, passiv och tandlös, och barntjänsten bör inrättas i kommunerna.
- Jag tror att man behöver vara mer proaktiv och marknadsföra sig på ett bättre sätt gentemot barn och unga. Sedan är jag intresserad av att titta på den norska modellen ("barnevernet" som funnits i många år), säger barn- och äldreminister Maria Larsson, KD.
Den andra punkten handlar om att man tycker att det ska införas obligatorisk kunskap om våld och anmälningsskyldighet i yrken där man möter barn eftersom våld och övergrepp kan pågå i många år utan att omvärlden ingriper.
- Det krävs kompetens i alla professioner som möter barn och jag har gett i uppdrag till socialstyrelsen att titta på vilka grupper som kan behöva en utökad kunskap för att våga se och våga agera och dessutom ta reda på hur vi sprider den kunskap som finns, om vi behöver ett nationellt kunskapscentrum är jag intresserad av att veta, säger Maria Larsson.
Sist men inte minst uppger BO att man bör lagstifta om en tidsgräns för barnförhör, då det i dag bara finns rekommendationer.
Justitieminister Beatrice Ask, M, till Sveriges Radios Ekot:
- Det är viktigt att ärenden handläggs skyndsamt och det finns mer att göra på området. De synpunkter som BO nu lämnar ska jag naturligtvis se till att jag diskuterar med åklagarmyndigheten.
Runt 40 procent av landets åklagarkammare håller inte alltid den tidsfrist på två veckor för det första förhöret som i dag rekommenderas.
Statistik som kan vara missvisande enligt Marianne Ny, överåklagare vid utvecklingscentrum i Göteborg.
- Ibland handlar det om att barnet inte är tillgängligt när man tänkt att hålla ett förhör, att barnet är på skollov eller liknande, och det är inte så allvarligt som det framstår i rapporten, säger hon.
Det finns fler alarmerande siffror i rapporten. Var femte åklagarkammare har inte en åklagare närvarande vid barnförhör och en tredjedel av alla åklagarkammare tar aldrig in särskild expertis när det handlar om barn under sex år, trots att man alltid ska överväga det när det handlar om små barn.
- Drar du ut på tiden så finns det risk att barn glömmer och att förövaren hinner gömma undan bevis, tidsfaktorn är jätteviktig, säger Fredrik Malmberg.
Men Marianne Ny menar att de ärenden man tar upp i rapporten verkar vara exceptionella.
- Det är ovanligt och är inte representativt att det tar flera år att utreda brott mot barn och vi blir allt bättre på att hålla tidsfrister, säger hon.
Barn- och äldreminister Maria Larsson, KD, hävdar att det är självklart att hon inte ger ett uppdrag till BO om hon inte vore beredd att lyssna och att det finns alla skäl att ta vara på de förslag som ungdomarna själva lämnar.
- Jag tror att vi har väldigt mycket att göra för att förbättra den sociala barn- och ungdomsvården. Vi kommer att ge extra pengar till kommunerna för att utveckla just sociala barn- och ungdomsvården. 140 miljoner i år är öronmärkta till detta ändamål och 200 miljoner från och med nästa år och det är en varaktig höjning som kommer ligga kvar hos kommunerna, säger hon.
Staten ska göra allt som behövs för att skydda barnet, med hjälp av lagstiftning, administration och sociala skyddssystem. Så står det i barnkonventionen i alla fall. Något som bara vart femte barn har kännedom om, enligt en enkätundersökning bland 750 barn i årskurserna 5 och 8 genomförd av barnombudsmannen 2009.
Ett dåligt tecken, enligt Fredrik Malmberg, BO.
- En tjej som jag träffade berättade att hon blivit informerad om faran med rökning och tobak men aldrig något om var man kan vända sig om man utsätts för våld i hemmet. Att det är en rättighet att slippa växa upp med våld borde varje barn känna till, säger han.
Emma berättar för Sveriges Radios Ekot att när hennes pappa ställdes inför rätta för ett par år sedan upplevde hon att hon blev utsatt för ännu ett övergrepp.
Hon visste att det skulle visas barnpornografi men fick höra att hon skulle få gå ut.
- Men domaren bestämde att nu sätter vi i gång det här. Det var både tortyrporr och djurporr med små och lite större barn. De bilderna kommer aldrig försvinna ur mitt minne, säger hon.
http://www.kanal24.info/
http://fatou.se/2011/05/22/sexuella-overgrepp-pa-barn-i-varlden/
