http://monicaantonsson.blogspot.se/2012/07/intressant-om-vardnadstvister.html?showComment=1351806677237
Jag lyfter upp den för att visa att även kvinnor drabbas av det som mansrörelsen skulle kalla för pas. Annika är alls inte ensam om detta. Jag känner åtminstone ytterligare två mammor som drabbats på samma vis.
Så ni män som är drabbade.
Skitsnack och förtal mellan föräldrar har alltid förekommit. Det behövs ingen töntig teori för att identifiera det. Det är ingen kvinnlig egenskap vilket Annika här med all önskvärd tydligthet vittnar om.
Allt stöd till dig Annika!
Anonym1 november 2012 22:51
Hej!
Mycket att läsa :( Först vill jag säga att min uppfattning om att använda ett barn i en tvist är så oehört fruktansvärt. Mitt fall är lite omvänt. Pappan till min dotter (dit hon flyttade för tre år sedan) har lycktas total i sitt krig mot mig. Det är nu tre år sedan jag ens fick se henne. Pratat med henne på telefon ett par gånger. Blivit polisanmäld och anklagad för de mest groteska saker. Allt i skydd av min dotter säger att hon inte vill träffa. Jag kan säga att jag är en helt normal mamma, det har aldrig förekommit varken våld eller bråk hemma. varför säger hon att hon inte vill? Jo för att hon är en kärleksfull individ som inte vill skada sin pappa. En pappa som köper allt hon önskar sig, en pappa som aldrig sagt ett gott ord om hennes mamma. Hur ska hon våga gå emot honom när hon vet att allt som sas om mig egentligen inte var sant?
Skulle jag ens tänka tanken att lämna in om en stämning så blir jag inte annat än förlorare innan jag ens hunnit sätta foten i tingsrätten. Hon säger själv att hon inte vill. Hade det varit en man tagit mitt barn ett par mil utanför gränsen så hade jag kanske fått hjälp men nu bor vi i sverige och här får man klara sig själv.
Tre av år av gemensam vårdnad i ett rättsamhälle. Socialtjänst kan rent ut sagt ta sig i baken, dom har verkligen inte gjort ett dugg. De hävdar bara att så länge hon själv inte vill...
Men hur lätt är det för en tonåring att möta en mamma som hon vet gjort så ledsen?
Jag behövde väl bara få skriva av mig lite...
Annika
Mycket att läsa :( Först vill jag säga att min uppfattning om att använda ett barn i en tvist är så oehört fruktansvärt. Mitt fall är lite omvänt. Pappan till min dotter (dit hon flyttade för tre år sedan) har lycktas total i sitt krig mot mig. Det är nu tre år sedan jag ens fick se henne. Pratat med henne på telefon ett par gånger. Blivit polisanmäld och anklagad för de mest groteska saker. Allt i skydd av min dotter säger att hon inte vill träffa. Jag kan säga att jag är en helt normal mamma, det har aldrig förekommit varken våld eller bråk hemma. varför säger hon att hon inte vill? Jo för att hon är en kärleksfull individ som inte vill skada sin pappa. En pappa som köper allt hon önskar sig, en pappa som aldrig sagt ett gott ord om hennes mamma. Hur ska hon våga gå emot honom när hon vet att allt som sas om mig egentligen inte var sant?
Skulle jag ens tänka tanken att lämna in om en stämning så blir jag inte annat än förlorare innan jag ens hunnit sätta foten i tingsrätten. Hon säger själv att hon inte vill. Hade det varit en man tagit mitt barn ett par mil utanför gränsen så hade jag kanske fått hjälp men nu bor vi i sverige och här får man klara sig själv.
Tre av år av gemensam vårdnad i ett rättsamhälle. Socialtjänst kan rent ut sagt ta sig i baken, dom har verkligen inte gjort ett dugg. De hävdar bara att så länge hon själv inte vill...
Men hur lätt är det för en tonåring att möta en mamma som hon vet gjort så ledsen?
Jag behövde väl bara få skriva av mig lite...
Annika
Åh, du lyssnade på mig! Någon lyssnade på mig.
SvaraRaderaTack!
/Annika
Självklart!
SvaraRaderaDin situation måste vara hemsk.
Jag känner en annan Annika som var med om något liknande.
Hennes barn är stora nu och allt verkar ha ordnat sig till det bästa.
Så ha hoppet kvar. Hon kommer, din dotter. Hon kommer.
Tack Monica! Ska försöka så länge jag bara orkar.
RaderaAnnika
Detta är inte bara lite skitsnack i kölvattnet av en separation, den varianten kallas 'mild or moderate pa'. Detta är barnmisshandel på hög nivå, 'severe parental alienation'. Och då tycker iaf jag att det är bra om man forskar på ämnet och hittar en definition. Men kanske är det svårt att ge 'papparörelsen' iaf delvis rätt? Eva Rusz har även tagit upp detta ämne i sitt program i radio 1.
SvaraRaderahttp://play.radio1.se/catchup/5789
Eva Rusz program är i mitt tycke pinsamt undermåliga.
RaderaMen visst är det allvarligt.
Om inte orden förtal, lögner och otillbörlig påverkan räcker så kan man för all del ge det ett namn.
Men man kan inte använda det i Sverige och av svenska myndigheter ej accpterade uttrycket PAS uppfunnet av en amerikans pedofil som dels gjorde människors problem och separationer till en lönsam inkomstkälla och som dels syftade till att förse pedofiler med barn.
Det går fetbort, om man säger så.
Annika, skaffa den bästa advokaten och stäm i rätten om egen vårdnad. Det finns inga genvägar och flickan behöver sin mamma, i synnerhet som det låter som pappan är en galning.
SvaraRaderamvh
Usch, fick nog av Eva Rusz i "Debatt", när hon försvarade en mördares rätt att framträda i radio. Men vad gör inte en del människor för pengar?
SvaraRaderaAnnika
SvaraRaderaOm du hör av dig till mig på gabys@telia.com så har jag ett mail till dig.