lördag 20 oktober 2012

Leroy och hur man uppför sig i relationer...

Så ska det låta...

Kommentarerna under föregående inlägg om anonymitet och heder kom till stor del att handla om bloggpersonen Leroy och hans vårdnadtvist.

Då antalet kommentarer där snart passerar 200 och det brukar trassla till saker och ting så kan den som så önskar fortsätta skriva i ämnet göra det här.

På förekommen anledning måste jag påpeka att denna debatt påbörjades helt OT av Leroy himself i en diskussion med Henrik J under föregående inlägg den 22 oktober klockan 21.09.

http://monicaantonsson.blogspot.se/2012/10/det-finns-inget-hedervart-i-anonymitet.html 

182 kommentarer:

  1. Monica det är nog inte bra för barnet eller mamman om allt dåligt som utspelat sig under åren dras inför öppen ridå här hos dig.

    Efter allt dåligt som gjorts.

    Du fick väl den länken förut...

    Leroy

    SvaraRadera
  2. Leroy
    Jag har alltid tyckt att du varit snäll mot mig. Fast ibland spelar du dubbelspel hos daddy.
    Och jag har räddat dig från att få riktigt dåligt rykte en gång, som du kanske minns.
    Men jag tror inte att jag har sett någon blogg som handlat om dig.
    Efter den här diskussionen vill jag gärna bilda mig en egen uppfattning.
    Länken tack!

    SvaraRadera
    Svar
    1. Varför kommer jag inte med i blogginläggen när jag beter mig totalt hyfsat . Har försökt med 2 blogginlägg nyss. Kan man undra?

      Radera
    2. Anonyma Leroy
      Det är så enkelt som att jag var på rymmen från datorn en stund. Jag har ett liv att ta hand om vid sidan av datorn. Du borde skaffa dig ett också.
      Nu är allt inne.

      Radera
    3. Ok jag förstår.Klart att du har någonting annat för dig. Tänkte alltför snabbt o fel, att det skulle vara någon större tidning med bevakare. Men vilket simpel kommentar du gör " skaffa dig ett liv". Det är fjortisars uttryck. Och vaddå anonyma leroy? Jag är visserligen anonym och jag brukar inte skriva inlägg, isf i inredningsforum. Jag kom in här pga att jag råkade läsa en artikel om dig och har själv varit drabbad som anhörig. Den som förstörde i en vårdnadstvist hade en störning.Hon skandaliserade och var galen av hämnd för att mannen inte ville ha henne. Men pappa ville han vara och en bra sådan. Den här vårdnadstvisten påminde om detta. Men jag vet inte vad som är vad. Inte du heller. Det vet bara de so finns i nära sammanhang och situationer.

      Det var många turer men till slut uppdagades sanningen tack o lov.Barnen har det nu rätt lugnt. Nu ska jag göra annat minsann och inte fastna här någon mer gång.

      Radera
    4. Leroy 13.32
      Det låter bra det, Leroy.
      Gå i frid.

      Radera
  3. Som jag förstår det så vill Leroy tysta mamman till barnet och försöka hindra henne från att ge SIN syn på saken.
    Gammal känd misshandlartaktik.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Eller så kanske det är en kvinna som inte är pålitlig???? Inse att det finns många personlighetsstörningar som får en kick av dramatik,konflikter,befinna sig i centrum och ha sig.De är duktiga med orden och är trovärdiga trots att de ljuger. Många går på deras storry pga att de sprutar tårar och har så starka trovärdiga uttryck. Men en erfaren journalist är väl van vid denna typ av person och får en magkänsla av att något är fel.Tål dessa personer en granskning där de bor och agerar! Isf vill de nog styra granskningen till de som de lyckats manipulera på kroken . Men massor av personer vill de nog inte ska komma till tals. Men en seriös journalist söker givetvis egna källor och sanningshalt och inte tuggar i sig en persons historia och de som hon har lyckats fånga. Söka sanningen bredare.

      Radera
    2. Anonyma Leroy 12.11
      Det finns inget journalistiskt intressant i din smutsiga historia. Och inte behövs det vare sig magkänsla eller granskning för att begripa att du burit dig väldig illa åt. Som du gjort gör man bara inte. Nu får du skörda vad du sått. Konstigare är det inte.

      Radera
    3. En kommentar till innan jag lämnar bloggen för gott. Är du utbildad journalist ? Känner du Leroy? Det är ju befängt hur du tar okritisk ställning. Vem påstår att han har burit sig illa åt? Hans fd älskarinna som du tar ställning för ? Och hon är sanningssägaren har du bestämt okritiskt ? Han var otrogen men barnet ska väl inte straffasför det.
      Har han burit sig illa mot barnet vad du konkret vet ? Det är väl enbart pappakompetensen som ska råda. Vad han han ge barnet.
      Tänk om den fd. älskarinnan som du så okritiskt ger stöd planerade att bli med barn med karln. Vet inte men tänk om? Du vet inte heller vilka motiv som finns för det ena och andra.Kanske lämnade han henne. Så var det i min storry. Mitt råd till Leroy är att inte skriva mer på den här bloggen rftersom det inte tillför något. Ta striden i en rättegång och få slut på det här. Sedan vet ditt barn att du gjorde allt ialla fall.Om den här kvinnan är som du påstår så finns förstås belägg i sammanhanget runt henne. NU lämnar jag bloggen ivarjefall och gör annat.

      Radera
    4. Anonyma Leroy 13.52
      Nej, jag är grävmaskinist.
      Om du hade haft någon läsförståelse så hade du sett att jag är kritisk mot ditt uppförande enligt vad du själv berättat om din historia.
      Jag tar inte ställning för vare sig din fru eller din exälskarinna.
      Dem är det bara synd om.
      Om hon planerade bli med barn med dig så har hon nog ångrat det nu.
      Särskilt som du nu visar att du har sidopersonligheter också när du uppmanar här dig själv till att inte skriva mer i den här bloggen.
      Bra beslut, tycker jag.
      Gå i frid, Leroy.

      Radera
  4. Monica du är ju emot att man lägger ut skriver om en vårdnadstvist på nätet eller hur?

    Vad du nu själv gör är detsamma som bloggägaren gjorde, det handlar om blogg där bilder och namn finns, där personer kan identifieras och skadas av just sådan sjuka anonyma personer som här agerar ibland men dom lär sig inte vad som är rätt att göra eller inte.

    Att man diskuterar saker på nätet anonymt är ok. Människor som har det jobbigt behöver ibland få diskutera saker anonymt. Bäst om så sker på särskilda forum för ämmnet som man känner osäkerhet inom/inför.

    Jag vet inte om modern har bloggen kvar eller så men jag skall kolla. Därefter e-posstar jag dig länken annars kan jag skicka dig papperskopior vid ett senare tillfälle, det är viktigt att du har koll på loggar och så fortfarande, Jag vet att en tråd finns på FB. Jag kan även skicka dig den länken.

    Jag har kvar all SMS trafik samt Chatt via MSN mm. Det är ganska mycket att kolla.

    Det här verkar nog faktiskt tyvär vara någon från den del av de sjuka nätverk som även gett sig ut efter Daddy. Det kanske är självaste Elinalena@..... som skrev ett sånt fint brev till min fru och bad hon tacka för krabborna som hon sade sig fått av mig! (En sak man retat sig på och läst då jag och Joakim konverserat o diskuterat.)

    Men jag har minne som en Elefant för alla detaljer och glömmer inte den dan jag felaktigt postade ett inlägg då ett av mina barn glömt att logga ut, jag själv glömt att logga in. Det var bra gjort av dig att ändra på det misstag som jag då gjorde.

    Du har alltid kunnat se mig under öppet IP, vetat mitt namn och vart jag bor, du har säkert koll på de som kommenterat på din blogg med ärligt uppsåt. Ser från vilket håll det kommer och du har ganska många uppslag till ootroliga historier som man bara häpnar över. Du har kunnat kontrollera både det ena och det andra.

    Fundera över lämpligheten att lägga ut en vårdnadstvist på nätet under tiden är du snäll.

    Leroy

    SvaraRadera
    Svar
    1. Leroy,
      Det är inte jag som lägger ut din vårdnadstvist. I åratal har du skrivit om den. Och nu förde du den på tal igen. Det intresserade uppenbarligen ett antal kommentatorer och nu är diskussionen igång. Det hade den inte varit om inte du hade hängt kvar i och tjatat om den.
      Jag är verkligen inte emot en diskussion om vårdnadtvister.
      Det som är ruttet är när ena parten i en vårdnadstvist hänger ut den andra.
      Och det är ju inte fallet här.

      Jag vet vem du är och håller tyst om det.
      Men jag vet inte vem älskarinnan är och definitivt inte vem barnet här, vad hon heter eller hur gammal hon är. Det ska heller inte röjas här. Diskussionen avser själva händelseförloppet.

      Du var otrogen så felet är ditt.
      Du använde inte kondom = skyddade er inte från graviditet = så felet är ditt.
      För henne var det ju faktiskt helt okej att älska dig och bli gravid.
      HON var inte upptagen. Hon kanske inte ens visste att du var det.
      Inser du inte att du krossade hennes hjärta?
      Var det okej, tycker du?

      Tog du konsekvensen av ditt handlande? Nej, det tycker jag inte.
      Och din stackars fru som tar dig till heders för att rädda familjen. Jag förstår inte att hon orkar. Hon ställer dessutom upp på att sopa ihop resterna av din otrohets konsekvenser och gå med på att och ta hand om ditt utomäktenskapliga barn. Käre tid. Ja, jag vet att sånt finns men det är sannerligen märkligt. De som orkar detta är att beundra. De flesta klarar inte av det. Frågan är, kommer hon att vara snäll mot barnet eller tar hon ut straffet på henne?

      Och älskarinnan som blivit så ratad och kränkt. Har du ingen förståelse alls för henne? Du har lämnat. Ändå har du åsikter om att hon twittrar. Ska hon inte få ha ett normalt liv, menar du? Du till och med samlar "bevis" som en annan galning jag är drabbad av här på nätet. Åh, vad det gör mig ledsen. Vad vill du med det? Vill du visa att hon är olämplig som vårdnadshavare till det barn du inte ens ville ha.

      Varför höll du inte snorren i styr, Leroy?
      Du var ju gift!
      Hade du gjort det så hade allt detta tråkiga aldrig hänt.



      Radera
    2. Monica du har fått länkar mm.

      Du borde tänka efter vad du lägger ut och ha koll på alla de kommentarer som skrivs.

      Jag har tidigare talat om för dig att det var fel av mig oavsett vilken svacka eller hur manipulerad jag blev. Men ta dig tid läs på, prata med inblandade men se till så att barnet får det bra.

      Jag anser nog att du startat en tråd där en massa personer som vill förstöra länkar hej villt och du kan egentlgien styra detta men du agerar hur.

      Skiter i om barnet, mamman eller pappan drabbas. Du skrev ju att det var fel att starta bloggar och skriva om vårdnadstvister.


      Mvh

      Leroy

      Radera
    3. Monica jag har alla brev, e-post, sms kvar där hon bedyrar både det ena och det andra.

      Leroy

      Radera
    4. Men snälla...
      Vad är det du vill bevisa? Att hon är en dålig människa och att du är ett offer?
      Lägg av.
      Det är bara tröttsamt.

      Och inte är diskussionen mitt fel heller som du nu vill göra det till.
      Det var du själv som tog upp ämnet under förra inlägget - efter att inte ha kommenterat här på flera år.
      Blogger får spader efter 200 kommentarer. Därav denna nya.
      Jag tror inte att någon av de dina lider av detta. Jag vet inte vilka de är och kan inte identifiera dem. Varför skulle andra göra det? Och det är dina felsteg som diskuteras. Ingen annans.

      Radera
    5. Leroy! En hemlis... Det finns inget hemligt nätverk som är efter dig eller Daddy. Ni har för mycket fritid och börjar utveckla paranoida drag. Klipp er och skaffa er ett jobb.

      Däremot är det väl allmänt känt att det finns en papparättsgrupp som inte har de skarpaste knivarna i lådan och förutsätter att alla i hela Sverige, Norden, Europa.. Ja hela världen är dumma i huvudet och går på alla falska nick och alla stordåd vissa i gruppen uträttar. Som sagt; Klipp er och skaffa er ett jobb.

      Radera
  5. Breaking news! Valens har lagt upp en kul avslöjande video här om tjänstemannen Henrik J. Som Charlie S. trodde: Mysterious Dave Mather!

    Imponerad Alexis.

    SvaraRadera
  6. Länk.
    http://blogg.aftonbladet.se/14232

    Man får gå tillbaka till inläggen 2007 för att hitta att hon skriver om Leroy. Kolla November 2007 och tidigare. Jag tror att en del kommentarer är borttagna och det förvånar mig inte.

    Föräldrajouren var ett forum för pappor i vårdnadstvister och det var där Leroy satt och gnällde oavbrutet på mamman. Forumet är nu raderat så tyvärr kan du inte se vad som skrevs där. Men jag minns det väldigt bra och han skrev att han försökt övertala mamman att göra abort för att inte förstöra hans äktenskap. Han skrev också att han fick umgänge men inte på de villkor han ville ha det, och det tyckte han var för jäkligt.

    Någon tråd på flashback finns inte, och hon får väl för jösse namn twittra om hon vill precis som alla andra.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Jaha,
      Nu har jag läst Julias blogg om lilla Filippa som väl bör vara 6-7 år vid det här laget.
      En del av det jag skrivit tidigare stämmer inte helt då jag helt enkelt inte varit informerad. Frun och de "äkta" barnen var uppenbarligen inte alltför förtjusta. Och otroheten var inte bara ett snedsteg, det pågick ett helt år!
      Det är en riktigt snaskig historia.

      Jag kan inte se något fel på Julias blogg. Jag kan heller inte se att hon hänger ut någon. Tvärtom. Hon berättar ur sin vardag hur det kan vara och det har hon full rätt till. Leroy eller Tompten som han kallar sig där tycker inte alls att det är kul. Vårdnadstvister ska inte avgöras på nätet, säger han bestämt. Och det har han ju rätt i.

      Så hur ända in i gödheta h-e kommer det sig då att samme man år ut och år in är en av daddys främste beundrare?
      Det går helt enkelt inte ihop.
      Större uthängare av motpart i vårdnadstvist finns inte.
      Eller är det bara när det gäller dig, Leroy, det ska hållas tyst?!

      Jag ycker inte att Julia hänger ut sin vårdnadstvist. Hon bara berättar ur sitt liv vilket är en väldig skillnad. Och inte nämner hon honom vid namn heller.
      Är det inte dags att du lägger av och skriver om annat, Leroy?

      Radera
    2. Men herregud, Du tar ställning för människor som du inte känner utan någonsomhelst krav på granskning i påstående och faktaunderlägg. Låter en för dig helt okänd person i en vårdnadstvist få tolkningsföreträde. Om du vill ta ställning så måste du väl som seriös journalist söka sanningen utifrån granskning. Vem är personen som du tycks försvara helt okritiskt i vårdnadstvisten ? Vem är de enligt andra i sin närhet ? Du känner ju inte någon av parterna.

      Radera
    3. Fel Leroy.
      Jag tar ställning mot ditt uppförande och hanterande av situationen. Om hustrun och älskarinnan har jag ingen uppfattning. De kanske är lika korkade men det vet inte jag. Ni är alla okända för mig. Ingen har tolkningsföreträde. Särskilt inte du. Du har själv berättat hur illa du burit dig åt.
      Jag tycker det är bottennivå men det har ingenting med mitt jobb att göra.
      Här finns inget att granska. Det är bara snaskigt.
      Sanningen?
      Ja, den söker jag gärna men inte hos dig. Det är omöjligt. Det visar dina egna kommentarer.
      Så för min del får det vara.

      Radera
  7. Och jag tar gärna ett svar på hur Leroy ställer sig till att han stödjer Daddy när han fullkomligt sliter sitt barn och x i stycken på nätet medan han å andra sidan fördömer sin xälskarinna när hon gör detsamma som Daddy gör.

    Hur går dina tankar Leroy?

    SvaraRadera
  8. Leroy skriver: "Jag har flera gånger uppmanat att man kan börja om när allt är dåligt och man har gjort fel bara man är ärlig."

    Vad ska man säga, Leroy dikterar villkoren och det gäller bara för alla andra, speciellt den övergivna älskarinnan, själv har Leroy inte varit ärlig och erkänt sina egna fel, inte ens bett om ursäkt.

    Denne "man" som har gjort fel enligt Leroy är sålledes en kvinna, älskarinnan.
    -Hon blev gravid trots p-piller och behöll barnet mot Leroys vilja.
    För detta beskyller han henne för allehanda paranoida saker såsom att hon bara utnyttjade honom (vem utnyttjade vem?)
    Hon är bara ute efter pengar (hur rik blir man på det ynka underhållsstödet 1273:-/månad?)
    Leroy borde veta att barn kostar, men det sköter väl hans fru om?

    Leroy skriver om att vara ärlig men hur ärlig är han själv mot sin fru när han ger älskarinnan hela skulden för hans egna förhavanden?
    Jag kan tänka mig att frun köper hela storyn för deras gemensamma barns skull och för att kunna rädda familjen. Det är lättare att stanna kvar vid karlkräket om man tänker sig att älskarinnan är en elak häxa som förvred Leroys stackars hjärna.

    Sen borde Leroy gå en kurs i preventivmedel innan han så lättvindigt uttalar sig om deras säkerhet.

    I mitt fall kan jag berätta att vårt första barn kom till trots att jag åt ett p-piller som skulle vara 99,5% säkert. Jag hade inte slarvat, tog det regelbundet vid morgontoaletten varje morgon och jag hade inte varit kräksjuk eller någonting. Vi fick vår äldste son på de återstående 0,5 procenten, han är ett av världens mirakel. Sen följde två planerade barn och sen var vi nöjda.
    Jag satte in en hormonspiral som skulle vara, näst efter sterilisering, det säkraste preventivmedlet. Det heter Mirena och du Leroy, du kan läsa om det här: http://www.internetmedicin.se/dyn_main.asp?page=416
    Trots denna i det närmaste en sterilisering man kan komma utan att göra den så fick vi vår lilla sladd ändå, en dotter.
    Óm min morfar hade levt så hade han också kunnat vidimerat mina uppgifter, mormor lever ännu så hon kan, för jag har berättat alla turer för henne.
    Nåväl nu är vi nöjda med våra fyra barn och min make tycker att det räcker med mediciner med hormonpåverkan för mig för det är ju inte biverkningsfritt och det är inte 100% säkert, nu har han steriliserat sig, det borde du också gjort om du inte ville ha flera barn Leroy. För er män är det ju biverkningsfritt och sexet är bättre då man slipper oroa sig. Något du Leroy kanske borde tänkt på för länge sedan?

    Sen åter till din fru. Att hon vill lägga vantarna på din älskarinnas barn kan jag förstå, men att du ditt kräk inte vågar säga som det är och ställa dig vid din älskarinnas sida och måna om både barn och moder är under all kritik.
    Din fru är sårad och du har låtit henne få tro allt skit du sagt om ditt barns moder. Jag förstår att din älskarinna inte anförtror sitt älskade barn till er, hon är ansvarsfull och hennes barn ska inte användas för era egoistiska relationsproblem. Sen kan du youtuba hur mycket du vill men ansvarsfull förälder är du inte och inte ärlig heller. Shame on you!

    SvaraRadera
    Svar
    1. Oj här träder ett märkligt nätverk fram och fortsätter att spy galla hänga ut ett oskyldigt barn där man påstår saker om pappan som inte är sannt. Man väljer att blanda in personer som drabbats av att jag blev uppvaktad och inviterad av kvinnan jag fick barn med utanför äktenskapet.

      Man skiter i barnet dess sysskon mm. Man försöker kränka mig och frun som trotts detta valde att gå vidare. Ingen vet vilka invitationer och erbjudanden jag fått av barnets moder genom åren efter detta.

      Leroy

      Radera
    2. Men Leroy!
      Du skriver:
      "Man väljer att blanda in personer som drabbats av att jag blev uppvaktad och inviterad av kvinnan jag fick barn med utanför äktenskapet."

      Så du hade ingen del i din otrohet då?
      Du blev överfallen och våldtagen i ett års tid?
      Det är ju för jäkligt. Har du polisanmält henne? Det borde du verkligen göra.

      Och ett nätverk ser du dessutom. Undrar hur.
      Och ett uthängt oskyldigt barn!
      Nej nu får du allt skärpa dig, Leroy. Ingen är uthängd för att man talar om henne utan angiven identitet.
      Den enda som "skitit" i de anhöriga i denna historia är du. Det var du som var otrogen. Ingen annan.
      Sedan försöker du göra det faktum att du gick vidare med frun till något hedervärt.
      Den enda som är hedervärd är frun. Inte du.
      Det spelar inte minsta roll vad du fick för invitationer eller erbjudanden. Du var gift. Då behåller man byxorna på! Så är det bara.

      Radera
    3. Monica! Jag tror nog du behöver sansa dig lite och undersöka fakta lite mer. Innan du skadar barnet och andra mer än du redan gjort genom din uthängning av en vårdnadstvist som du nu gjort. Det hela som du gör är fel och du fattar inte att såväl mamman, barnet som pappan och andra dras in i något som så många sett pågå på nära håll. Du kan sitta där i Vallentuna och tro eller lyssna till det ena och det andra inte välja att skydda ett barn undvika att sånt här körs på nätet.

      Men hur agerar du nu själv?

      Vem är det som drabbas av det du säger dig stå upp för eller ifrågasätta.

      Är du på riktigt eller?

      Leroy

      Radera
    4. Den som lägger ut sin vårdnadstvist på nätet har diskvalificerat sig själv som förälder.
      Det är vad jag har sagt.
      Ingenting annat.
      Med det menar jag - självklart - när ena den parten förtalar den andra på nätet, framför allt innan tvisten är avgjord.
      Så visst är jag på riktigt. Det är du som stoppar ord i min mun nu. Var så vänlig och låt bli det.

      Du och din älskarinna har diskuterat er vårdnadstvist på nätet. Särskilt du. I flera år har du hållit på. Jag har läst dig sedan september 2008.
      Att det blir allmänna diskussioner om er tvist är ni själva skuld till.
      Ingen annan.
      Jag har inte hängt ut din vårdnadstvist. Det har du själv gjort genom att lägga all skuld på den otäcka älskarinnan trots att du varit otrogen din fru ett helt år. Självklarat får du svar på tal.

      Du vill kanske att jag talar om var du sitter också?


      Radera
    5. Monica. Jag hoppas verkligen att du har koll och har din IP spårning på.

      Jag sktier i vilket. Barnen har rätt till båda sina föräldrar och om du tycker det är ok att inte undersöka saker djupare eller ta kontakt med personer som har en annan syn så är det så.

      En dag så kommer allt att visa sig oavsett vad du och jag diskuterat tjafsat om men jag anser att det är helt fel att tillåta att man godkänner kommentarer som hänger ut ett barn och hennes mamma, ställer sig upp och öppte slår på en pappa vars barn inte vill utifrån den alinering som sker. Man inte undersöker mer om vad som försigår. Men det är ditt val. Du har fått flera erbjudanden och möjligheter. De som kommenterar får så klart stå för det som dom skriver och påstår.

      Ha en fortsatt trevlig kväll.

      Leroy

      Radera
    6. PS. Du får så klart göra vad du vill, vill du att sjuka människor skall komma till mig och slå mig i skallen så varsegod. Du dikterar ju villkor. Men då är det väl tur att det finns dom som sett hur allt föranletts gått till.

      Eller hur?

      Leroy

      Radera
    7. Ett helt år det är helt fel. Jag har koll på detta. Hur hon skickade e.post för snart 7 år seda om min nya frisyr och smickrade osv. hur jag uppvaktades efter mitt första erkännande innan nya uppvaktningar innan graviditet osv. Du kan försöka aliera dig med kvinnan och fortsätta att klanka ner på en man som står upp för sitt barn efter 7 år av skitsnack och smuttskastning.

      Välja att öppna upp ett inlägg om vårdnadstvist dä du ohämmmat släpper igenom kommentaraer som hänger ut barnet och andra.

      Ingen tjänar på detta.


      Det är inte ok enligt din syn, inte heller ur min. Där är vi iaf. överens.

      Vad gör då? Hotar och säger att du skall avslöja var jag sitter. Nej Monica. Det är sjukt. Om du inte vill hjälpa eller utreda, kontaktat personer som ser eller vill hjälpa då har jag inget här att göra längre. Hoppas du iaf. kikade igenom länkarna.

      Tack för nu. Du får väl försöka svara i tråden själv nu då jag lämnar dig och bloggen.

      Leroy

      Radera
    8. Leroy
      Med bästa vilja i världen kan jag inte hålla med dig. Du står inte upp för ditt barn. Det är i första hand du som vill umgås med henne. Om det beror på en innerlig kärlek till barnet eller att du fortfarande vill ha en fot inne i älskarinnans liv vet bara du.

      Du har också en otroligt dålig läsförmåga.
      Du har ömkat dig själv och berättat om din vårdnadstvist på nätet i åratal. Nu säger du att jag och andra här hänger ut henne. Då vet du inte vad hänga ut är, Leroy. Sånt förekommer hos fucken, inte här. Och jag har då aldrig sett att du vågat ställa dig upp för mig och de andra drabbade kvinnorna i det fallet! Så var finns din rättskänsla?

      Daddy gjorde likadant. Han startade en fb-tråd för grovt förtal om sin motpart. Sedan blev han förbannad när folk inte höll med. Skogstokig rent av! Likt honom har du väldigt tunt på fötter. Det är bara att inse. Sedan kan ni tycka synd om varandra hur mycket ni vill. Det hjälper liksom inte.

      När jag skriver:
      "Du vill kanske att jag talar om var du sitter också?" så tolkar du det som ett hot! Och att jag vill att sjuka människor ska komma och slå dig i skallen!
      Vad är det för lekstuga?!
      Det var ett svar på att du just hade skrivit att jag sitter i Vallentuna!
      Så vad menade du med det? Att sjuka människor ska komma och slå mig i skallen?
      Skärp dig nu, Leroy!

      Och du fortsätter att urskulda dig själv. HON mailade, skriver du. HON tyckte om din nya frisyr. HON smickrade och uppvaktade. Så vad gjorde du då? Mailade inte du? Smickrade och uppvaktade inte du? Försöker du slå i oss att hon smickrade dig och du viljelös lät dig förföras. I ett år! Det är klart att du var med på noterna. Annars hade det inte hänt.

      Hade du varit en karl att lita på så hade du sagt:
      - Tack, det var snällt sagt, men jag är gift och trogen min fru.
      Sedan hade det varit över.
      Men det gjorde du inte. Du var otrogen, hade ett förhållande bakom ryggen på din fru i ett år tills du blev ertappad eller insåg att älskarinnan var gravid.
      Kondom, Leroy. Kondom!

      Det finns inga ursäkter för otrohet. Det är mänskligt och förståligt - såvida man har civilkurage nog att stå för sina gärningar - men det finns inga ursäkter för svek och kränkningar. Det får man skämmas över alldeles själv. Urdumt att ens dra upp det, Leroy.

      Vidare hoppas du att jag har koll på min IP-spårning.
      Jag vet inte i vilken deckare du lever men jag sysslar inte med sånt. Jag vet att dina kompisar leker detektiver och försöker sabba andras datorer men det är för låg nivå för min del.

      Än en gång konstaterar du att barn har rätt till båda sina föräldrar.
      Ja, det är sant.
      Men föräldrarna har ingen given rätt till sina barn. Inte ens föräldrar som gömmer sig bakom devisen att de kämpar för barnens skull. Barn har rätt att slippa föräldrar som inte fungerar. Man måste alltså visa att man är bra och har något att tillföra. Att gapa och skrika, tjafsa och hänga ut sin motpart och/eller rent av förfölja folk på nätet ingår definitivt inte i ett gott föräldraskap.

      Du har oerhört mycket att reda ut, Leroy.
      Tag tag i det istället för att bo vid datorn.

      Radera
  9. Om det finns en tråd på flashback om Leroy så kan han väl länka till den! Inte påstå utan undersöka och bevisa...som han brukar tjata.
    Jag gjorde en sökning på flashback på hans riktiga namn (ja det känner ju de flesta till) och hittade noll, nada, intet.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Du kanske borde söka på Knatte, Fnatte eller.....
      Leroy

      Radera
  10. Älskarinnan har alltså varit förälskad i Leroy och då lämnade hans sin fru i över ett års tid. Sen kom Leroy och hans fru på att det var älskarinnan som felat och varit riktigt elak mot dem. Konstigt att hon inte vill lämna sin dotter till dessa två?

    SvaraRadera
    Svar
    1. Nej han lämnade aldrig sin fru utan han körde dubbelt. Efter ett år bekände han för frun (om han blev påkommen eller om det var då hon blivit gravid minns jag inte) och de åkte bort på semester för att lappa ihop äktenskapet. När de kom hem hade Leroy och den tjugo år yngre älskarinnan en affär igen.

      Så här skriver Leroy själv på flashback i Daddytråden.
      "Jag känner också till en gift man som hade en härlig familj med 3barn som var glad och utåtriktad han blev uppvaktad av en tjej som sa att hon bara var ute efter lite uppmärksamhet och bara ville ha en tillfällig förbindelse. Hon åt p-piller, var den som låg på och ville att de skulle ses och träffas. Han tvekade och nekade initialt, sa det var fel och farligt, hon gav sig inte i sin uppvaktningen sa att det som är farligt är härligt men inte förbjudet, han började så småningom få problem med vad han kände för sin fru, familj och den nya personen han nyss träffat. Han berättade för sin fru om sin tvekan, sina snesteg och begågna fel. Mannen och kvinnan bröt upp sin relation, efter en längre semester utomlands med familjen tog hon åter kontakt, uppvaktade och ville dom skulle träffas, ses. Det visade sig att hon blev gravid, men i och med att han visste att hon varit ensam med andra män i sin lägenhet så var han inte så säker på att han var den ende som hon träffat, haft sex med. Han följde ändå med kvinnan till samtal på familjerådgivningen innan det var konstaterat att han var pappa. Hon skrev handskrivna brev, diskuterade på olika forum, skickade e-post och koverserade på MSN med mannen som han har sparat."

      Och "Förhoppningsvis finns det andra kloka vuxna runt barnet som kan se allt det som sker och det går bra. Sociala myndigheter slipper att agera grindvakt, älskarinnan som försökte sno en gift man inser att man måste arbete för sitt uppehälle och överlevnad inte bara kortsiktigt utan på lite längre sikt"
      SNO en gift man alltså! Jag hoppas Leroy tagit ut en försäkring på sig själv som stöldbegärlig egendom (ironi)! Så här skriver han om mamman till sitt barn som var ung nog att vara hans dotter!

      Radera
  11. Det är inte ofta man stöter på såna Tomptar som Leroy, det är bra det!

    Först är han otrogen i ett år, sen eldar han på skitsnackandet och outar sig själv på mammans blogg. Sen ältar han sina snedsteg i åratal och anser att mamman är skulden till allt han själv ställt till med. Det kallar jag den riktiga otroheten. Hur många timmar per dygn ägnar Leroy till att tänka på älskarinnan egentligen? i 5 - 6 år har han hållit på nu.

    Det finns inte så mycket att tillägga egentligen, men vore jag något av Leroys barn skulle jag skämmas över hur illa min pappa betet sig mot alla inblandade. För att vara krass... Det är inte mycket stake i Leroy och hans pappagruppsvänner. Omanligt och jävligt osexigt.

    SvaraRadera
  12. Vad är det här med att man måste påstå att man agerar för barnets skull? Att det handlar om barnets rätt?

    Visst, barn har rätt till sina föräldrar. Men om pappan eller mamman är död då brukar det fungera bra ändå för barnet. I Leroys fall så verkar ju barnet dessutom ha en man i sitt liv som hon ser som sin pappa eftersom han varit hennes pappa från att hon föddes. Barnets tillvaro verkar ju på inga sätt stå och falla med vårdnadstvisten. Om Leroy direkt hade adopterat bort barnet till den nya mannen hade allt varit som det skulle, då hade det inte funnits något att tjafsa om den dan Leroy ångrade sig.

    Kan inte Leroy då bara vara ärlig och säga att han agerar för sin egen skull. För att han vill vara med sitt barn. För det är det helt förståeligt att han vill. För att det är det bästa för honom. Om det är det bästa för barnet eller inte kan han rimligen inte vara någon expert på.

    Håll alltså inte på och tjafsa med hänvisning till att det är för barnets bästa. Barnet klarar sig.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Barnet har rätt till en kärleksfull omvårdnad och omsorg.

      Att kräva övernattningar och umgänge långt över barnets behov innan 3 års ålder är fruktansvärt egoistiskt. Har sen föräldrarna aldrig levt ihop är umgängestillfällena något som ska ske i barnets takt.

      Hade Leroy och övriga, självutnämnda barnpedagogerna, de sk papparättarna lyssnat på de som ÄR utbildade så hade allting sett helt annorlunda ut för dem och deras umgänge med sina barn.

      Vilken mamma lämnar ifrån sig 5 månaders babysar (som i Daddys fall) 50/50? Vilken mamma lämnar ifrån sig ett barn under året till någon som inte ens fattar att han är vuxen och har ett ansvar för situationen. Hans dotter ska läsa på nätet att mamman våldtagit honom i 1 års tid och har all skuld i att barnet alls finns och att situationen ser som den gör?

      Det som är signifikativt för alla pappor som har bråk runt vårdnad och umgänge är att de inte accepterar någonting annat än att deras ord är lag. Barnet är sekundärt och mamman är boven i deras draman, som gör att de varken kan jobba eller fungera som andra människor.

      Jag säger som papparättarna, vad är Sverige på väg? Är papparättarna verkligen de "riktiga männen" och alla andra män, som har jobb, lägenheter och fungerande umgänge med barnen och relativt god kontakt med mamman till barnen de som "inte fattar någonting" om hur det verkligen är? Jag tror faktiskt inte det. Många män skrattar nog åt alla offerkoftor i papparättsgrupperna.

      Radera
  13. Och det där snacket om att älskarinnan ringde och uppvaktade och försökte sno en gift man, har det något som helst med "barnets rätt" att göra?
    Eller ens med Leroys rätt. Rätten att vara med sitt barn har väl rimligen inget att göra med hur uppvaktad man anser sig ha blivit. Så varför ens ta upp det? För att försöka smutskasta?

    SvaraRadera
  14. Tur att inte alla gifta kvinnor gör som Leroy? När en gift kvinna blir uppvaktad av en främmande ung man, får komplimanger om sin "fina frisyr" så blir hon så bekräftad och kåt, att hon väljer att ha oskyddat sex med denne man och blir gravid. Sen skyller kvinnan på att det var mannen som tog initiativ, "lurade" henne in i förhållandet och att han vägrade att skydda sig vid samlag.

    Kvinnans äkta man stämmer in i gråtlåten, tycker synd om sin fru som varit otrogen mot honom (hon kunde ju inte "hjälpa" det) hjälper henne att kräva vårdnaden om/umgängesrätt med barnet och tar också hand om barnet som frun har valt att skaffa utanför deras äktenskap.

    SvaraRadera
  15. I den bästa av världar händer snedsteg.När det då blir barn är det hedervärt att trots allt att ta ansvar samt se till barnets rätt.Om sedan den otognes partner kan acceptera barnet efter bearbetning så är väl det oerhört bra.Det finns ingen gemensam mall hur otrohet löses och går vidare. Det handlar inte 0m vuxnas rätt utan om barnets rätt att ha föräldrar som bryr sig om barnets behov. En kvinna eller man som tex blir kränkt av att bli lämnad när de ev. tänkt sig ett annat scenarium har inte rätten på sin sida att förstöra umgänget med den andra om föräldern.

    Kusin Rusin

    SvaraRadera
    Svar
    1. Det är lite töntigt av dig att plötsligt kalla dig kusin rusin, Leroy.

      Radera
    2. Herregud, jag känner massor av män som är otrogna mot sina fruar! Både öppet och i smyg. Kvinnor också.

      Det handlar ju bara om att våga stå för det man själv har gjort och att, istället för att skylla ifrån sig om hur "förförd" man har blivit och vilken "honungsfälla" man har blivit inlurad i, ta sitt ansvar och erkänna att man har svikit sin fru, sitt äktenskap, älskarinnan och sina barn, samt inse vilka problem man har skapat för alla dessa människor, genom sitt agerande.

      Den respektlöshet som du förmodligen känner att du upplever nu när folk ifrågasätter dig, Leroy, beror inte på att du har varit otrogen och gjort älskarinnan med barn. Den beror på att du försöker göra förskönande omskrivningar av ditt handlande och skylla ifrån dig.

      Sluta med det och erkänn utan omsvep att det är du som har felat och att du har försatt både dina barn, din älskarinna, andra släktingar och inte minst din fru, i en mycket märklig situation. För resten av deras liv, faktiskt.

      Ingen av oss är perfekt men vi bör alla lära oss, att innan vi handlar, fundera noga över vilka konsekvenser vårt handlande kan få, både för oss själva och andra samt att inte förvänta sig av andra, att de skall förlåta när vi har betett oss illa mot dem. Allt detta är synnerligen viktigt, när barn är inblandade. Förlåtelse är ingen rättighet - det kan vara ett tecken på människors storsinthet men det kan också vara ett tecken på människors svaghet.







      Radera
    3. Klokt sagt, NBT.
      Precis så är det.

      Radera
    4. Till Leroy:
      Du kan enkelt utreda, inför dig själv, om du agerar som du gör av rätt anledning.
      Ponera att både din fru och din älskarinna hade vänt dig ryggen, pga att de anser att du inte är så värst mycket att lita på och att de lika gärna kan slippa dig och dina problem, i sina liv? Hade du då, på samma frenetiska sätt, som ensamstående man, kämpat för umgängesrätt för alla dina, vad jag förstår, 4 st barn?

      Tyvärr har jag nämligen alltför ofta sett pappor som börjat strida för sina barn, först då de har träffat en ny kvinna. Jag blev själv utnyttjad, utan min vetskap, av en kille jag dejtade helt oseriöst, som "referens" hos soc, då han dels inbillade sig att vi hade någon slags framtid tillsammans och dels inbillade sig att bl.a mitt "ordnade sociala liv" också skulle hjälpa honom, att hos socialen framstå som en bättre pappa, än vad han var. Tyvärr kan ingen sola sig i någon annans glans. Glansen får man putsa fram själv.

      Däremot håller jag med dig om, att det är sannolikt att mamman till barnet känner sig sviken av dig och att hon, om hon undanhåller umgänge utan att du har misskött dig på något sätt (?), gör det för sin egen skull och inte för barnets. Jag kan också mycket väl förstå, om det stämmer att du försökte tvinga henne till abort, att hon har svårt att förlåta dig och att hon misstror dig och din påstådda omtanke om barnet. I det läget, hjälper det inte dig, att hota, trakassera och rusa fram som en ångvält. Det förvärrar hennes redan skadade och negativa bild av dig och det gör att hon får ännu fler skäl till att undanhålla umgänge.

      Radera
    5. NBT. Du skriver:
      "Däremot håller jag med dig om, att det är sannolikt att mamman till barnet känner sig sviken av dig och att hon, om hon undanhåller umgänge utan att du har misskött dig på något sätt (?), gör det för sin egen skull och inte för barnets."

      Jag vill bara bidra med en synpunkt.
      Om man efter ett års förhållande blir gravid och så kränkt av den blivande pappan som den här älskarinnan har blivit - och i det här fallet också av hans fru och barn - så är det inte konstigt att man inte vill lämna ut en liten bebis till umgänge. Vem byter blöjorna? Pappan eller hans fru? Blir de överhuvudtaget bytta? Det måste vara fruktansvärt för älskarinnan.

      Särskilt som inställningen är att hon inte har att göra med vad som händer den lilla bakom hans stängda dörr (läs detta någonstans i kommentarsfältet). Han skriver faktiskt så.

      Såvitt jag förstår har hon tvingats göra det ändå. Antagligen under stor vånda. Det är en absolut vidrig begäran. Jag skulle aldrig ha gjort det. Aldrig. Man spelar inte på lotteri om sitt barn. Som ansvarstagande förälder lämnar man inte ut det till okända personer i en okänd miljö. Särskilt inte om hon känner att pappan och hans fru helst vill ta hand om barnet och se henne (älskarinnan) försvinna.

      Enda förutsättningen i ett sådant här fall är att alla inblandade lär känna varandra under lång tid och är beredda att samarbeta. Det i sin tur förutsätter att alla inblandade är ärliga nog att stå för sina gärningar. Annars går det inte.

      Det primära för barnet i det här fallet är att mamman (älskarinnan) mår bra.
      Hon måste orka bygga upp en ny tillvaro för sig och barnet i vilket flickan känner sig trygg och älskad. J
      ag kan inte se att det är möjligt i en situation där mamman mot sin vilja regelbundet tvingas ta orimliga risker med det barn hon har ansvaret för.

      Jag vill ge Leroy ett väldigt gott råd.
      Lämna älskarinnan ifred. Om du har lyckats knyta an till dottern så kommer du fortsatt att ha ett umgänge med henne. Ingen kan hindra en åttaåring som vill träffa sin pappa. Ge henne en telefon och betala hennes telefonräkningar. Vill hon ringa dig så gör hon det. Vill hon inte så får du helt enkelt finna dig i det. Förr eller senare så kommer hon för att kolla vem du är. Då gäller det att du håller måttet. Konstigare än så är det inte.

      Radera
    6. Jag vet ingenting om bakgrunden i det här fallet, dvs hur Leroy, mamman och frun har hanterat det hela, annat än det jag har läst här samt några inlägg i mammans blogg och det är därför jag flikar in frågan "om du inte har misskött dig på något sätt?" till Leroy.

      Har mamman goda skäl att inte lämna ut, tex pga att flickan vägrar eller att mamman har anledning att tro att flickan inte tas omhand på ett bra sätt hos sin pappa, så förstår jag henne. Det låter på dig, MA, som att Leroy med fru har misskött sig och att det finns viss problematik hos pappa med fru? Om det är så, så tar jag tillbaka mitt påstående.

      Radera
    7. Vill bara tillägga, att jag inte alls har förstått hur Leroy med fru har "kränkt" mamman? Det ligger kanske mer bakom, än det jag har kunnat läsa mig till i all hast? Vad består egentligen dessa grova kränkningar mot mamman, av?

      Radera
    8. Nej, nej, nej...
      Jag känner inte till att frun skulle ha gjort något fel eller illa.
      Jag menar att hela situationen är kränkande för älskarinnan.
      Han pippar på ett helt år utan kondom och när de blir gravida drar han och lämnar henne åt sitt öde. Då sticker han utomlands med frun för att lappa ihop äktenskapet. Sen kommer de hem och kräver umgänge med den lilla bebisen samtidigt som de förklarar att vad de gör med bebisen inför sina dörrar har hon inte med att göra.
      Jag tycker det är oerhört kränkande och skulle aldrig i livet ställa upp på det.
      Såvitt jag förstår var inte heller frun så tänd på tanken men ställde upp ändå för makens skull. Hemskt och kränkande för henne också.
      Och hur hade det blivit för barnen när kompisarna frågat varför pappa fått ett barn på sidan om? Pinsamt för dem också.
      Den ende som valsar oskadad omkring är mannen.
      Ingen skugga över kvinnorna.

      Radera
  16. Jag vill likt Alexis passa på tillfället att ge Valens en eloge för sitt spektakel om Henrik J.
    Lika skickligt som roligt.
    Tack!

    SvaraRadera
  17. Nu har jag läst "älskarinnans" blogg, känns sjukt att skriva så men jag vill inte röja namnen.

    Din älskarinna Leroy ville inte bli gravid, därför åt hon p-piller. Nu blev hon gravid trots det och du anklagar henne för att ha lurat dig där du lurat dig själv och anklagat henne för snaskig sex med andra män, fy fan vad kränkande du var. Du har övertalat din fru om samma sak. Du begärde att din älskarinna skulle utstå de risker och känslomässiga svårigheter en ofrivillig abort medförde, där du inte var beredd att ta ditt eget ansvar, allt för din egen bekvämlighets skull. Jag förstår att hon är förbannad på dig och på din fru över de krav ni vältrade på henne. Var finns din ärlighet här?

    Din älskarinna skriver att det är viktigt för barnet att barnet får känna sig välkommet med hela sin familj i ditt och hustruns hem, du skriver tillbaka till henne att hon, "älskarinnan" inte är välkommen och inte vill vetas av i din familj. Men hallå, du skriver stort om att barnet har rättigheter till båda sina föräldrar och du och din fru är inte beredda att ställa upp på detta självklara att mamman ska ha närvaro och insyn över hur barnet har det hos er, barnet ska kunna få visa upp den tillvaron hon har hos er för sin mamma, det vill alla barn likväl som de vill visa upp för sina föräldrar hur de har det på dagis. Det är om något att ställa sig bakom att barnet har rätt till två föräldrar, men du och din fru avvisar barnet rätt till mamman.

    Du är ju sämre än dagis och vill kalla dig ansvarstagande förälder, en vekling som ställer upp på oegentligheter på ett litet barns bekostnad för sin egen familjefrids skull vill jag snarare kalla det. Det är sunt att barnets mamma inte går med på det.

    Vill du ha en riktig relation med ditt barn så är det dags att lägga ner dina kontrollbehov och på allvar börja samarbeta.

    Inte som nu försöka kontrollera din "älskarinnas" liv och hennes sambo som faktiskt är mer pappa till ditt barn från 4 månaders graviditet än du lyckats prestera någonsin under alla dessa år.

    Din dotter saknar ingen far för hon har en redan. Förälder för ett barn är inte något man bara blir
    per automatik, förälder är något man måste jobba sig till att vara. Det är synd om de barn som bara har såna som inte jobbar ansvarsfullt för att vara det, men din dotter har redan två som är det, de behöver inte dig så dämpa ner dig lite och se ditt ansvar istället för det kvinnofientliga resonemang du för och kämpa för att bli bättre så kanske du kan etablera en relation med dottern framöver. I dagsläget är du tämligen körd, fattar du inte det?

    SvaraRadera
    Svar
    1. Jag tycker iofs inte att separerade föräldrar, som ligger i konflikt med varandra, kan kräva att få komma in i varandras hem, "med hela sin familj". Föräldrar som kan umgås med varandra, bjuder kanske in varandra på kaffe och kan umgås som vuxna människor, vilket givetvis är det bästa för barnet.

      Är Leroy lika välkommen hem till älskarinnan, "med hela sin familj"? Hur självklart har det varit att Leroy, som pappa, skall ha "närvaro och insyn" i hur hans barn har det hos mamman och styvpappan?

      Radera
    2. Det var det väl ändå ingen som sa.
      Men man lämnar inte en liten bebis att vistas på en plats hos någon man inte känner till. Om det ska kännas okej för modern så kräver det att hon känner sig trygg. Annars gör hon det helt enkelt inte eller om hon tvingas under stor vånda. Och det förstår ju alla vad det leder till.
      Pappan, som i detta fall övergav barnet redan under graviditeten, kan rimligtvis inte ställa samma krav såvida inte dåligheter föreligger. I så fall är det socialtjänsten som ska kopplas in.

      Radera
    3. Nog måste hon "känna till" Leroy? De har ju haft ett intimt förhållande i ett helt år, som det verkar? Inte kan han framstå som en "främling" för henne?

      Radera
  18. Jag har under längre tid observerat hur Leroys stavningsförmåga avsevärt försämras vartefter timmarna blir sena de kvällar när han skriver. Jag får en känsla att det inte beror på naturlig trötthet, har Leroy ett alkoholproblem månne? Något känns helfel. Och om hans fru under alla år accepterat detta, har hon månne också samma typ av problem som hon försvarar genom förnekelse? Jag har länge undrat över detta och det kunde förklara en del i hans beteende som rör ansvarsförskjutning då alkoholister ofta vill hävda att allt är någon annans fel, de vågar inte möta själva problemet.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Det är vi många som lagt märke till genom åren. Jag trodde länge som du att det var alkohol i bilden men Leroy har flera gånger bedyrat att han sen en operation (eller sjukdom) för ett till två år sen inte kan dricka alkohol längre. Inte längre alltså...Det må vara hur det vill med den saken. Han har skrivit på nätet sen 2006 om jag minns rätt och det mest utmärkande är hans sätt att dra sig tillbaka in en regression där han bara skriver som ett litet barn och inte svarar på nånting egentligen. Om nån inte tycker som han så blir L liten som ena tesked och kan bara prata så här, 'För vems skull skriver vi om de sociala baserna i helikopterns vilja,lämplighet och förmåga. Inte påstå men utreda skyndsamt..där alla riskerar hamna i kläämm...' Om och om igen i allt sämre versioner och med allt mer regredierat språk. Jag får en bild av en pojke med tummen i mun, men det är han ju inte. Annat än mentalt till vissa delar.

      Att läsa vad L skriver är ofta som att bli utsatt för kinesisk vattentortyr.

      Men när han vill så kan han skriva normal svenska vilket vi ser då och då. Det måste betyda att han bara gömmer sig bakom småbarnsspråket som en sköld och härskarteknik.

      Varenda gång kommer också L:s ropande på IP-nummer. Det är inte första gången L kräver att Monica ska skaffa fram IP-numren till alla som inte håller med honom. Det är snarast förväntat. Men Leroy, vad skulle du göra med IP-numren? Be nån av dina kompisar bland ponkarna publicera dem? Hota med stryk om du fick tag på dem bakom numren, eller VAD?
      Vad betyder 'satt på IP-spårning' förresten?! Du verkar inte ha mycket begrepp om hur en blogspotblogg fungerar.

      Men åter till vårdnadstvisten. Det är synd att Föräldrajouren raderat sitt forum men det var nog klokt från deras sida sätt. Det startade ca 2003 (Ca alltså) och det verkar vara där en del av ponkarna kom i kontakt med varandra första gången. Som jag minns det var Leroy mest aktiv åren 06-08. Han berättade då att han hade umgänge med dottern men att mamman ville att det skulle ske hemma hos henne till en början så de lärde känna varandra. Leroy krävde att det skulle ske ett par gånger i veckan på caféer istället. Jag förstår att mamman vägrade. Att dra omkring en infektionskänslig baby på offentliga lokaler flera gånger i veckan måste vara oroligt, och också oerhört stressande med att passa tiderna på de utmätta dagarna för umgänge. Alla som haft en baby förstår vad jag menar. Kravet på caféerna antar jag har med fruns vilja att känna sig säker på "No more hanky panky". Högst förståeligt det med men inte är det babyn som är prioriterad i det fallet. Sen fortsatte krånglandet på samma vis i denna vårdnadstvist. L började snart (nästan i samma veva som caféerna) skriva om att han ville ha 'övernattningar' och att han inte fått "lukta på sitt barn" på länge.
      Jag har en viss förståelse för mamman efter att ha läst Leroys egen redogörelse, så mycket kan jag säga. Jag hade alla länkar kvar men hade inte sparat ner någonting så nu är det borta. Att L sen har mage att sitta och gnälla på att J finns på nätet och till och med gör nåt så syndfullt som TWITTRAR (ironi) så att andra män kan läsa det, säger i alla fall mig att en av dem har stort behov av terapi och inte är det älskarinnan.

      Radera
  19. Jäkligt snygg film Valens har gjort, jag gillar den stenskarpt
    Knivskarpt, ville bara säga det.

    SvaraRadera
  20. Jag lär väl få äta upp detta, men jag måste få säga min mening, utefter det som har framkommit här och det jag har kunnat läsa mig till i "älskarinnans" blogg.

    Leroy och älskarinnan, väljer båda att ha ett förhållande tillsammans, trots att han är gift. De blir gravida och Leroy berättar för sin fru om sin otrohet. Frun och Leroy bestämmer sig för att fortsätta sitt liv tillsammans och försöka lappa ihop äktenskapet. Till en början, vilket Leroy själv verkar förneka, så vill han ha en abort till stånd.

    Jag anser att Leroy har all rätt att uttrycka sin önskan om att inte vilja bli pappa igen, även om han inte har den slutgiltiga bestämmanderätten. Visst skulle han också ha tänkt på att skydda sig, för att inte hamna i denna situation, men nu blev det som det blev och hur patetiskt det än är, av Leroy att sitta och skylla på att han har blivit "lurad" istället för att se till att skydda sig själv mot oönskad graviditet, så har han rätt att uttrycka sin åsikt om graviditeten, som pappa till barnet.

    Älskarinnan beslutar sig för att föda barnet och Leroy säger sig ändå vilja vara en engagerad pappa och ta del av barnets liv. Han vill att barnet skall ha ett andra hem hos honom och barnets halvsyskon. Det har inte framkommit någonting, som säger att barnet skulle vanvårdas i Leroys familj, inte heller att flickan inte vill ha kontakt med sin biopappa?

    Som jag har uppfattat det, motarbetar då "älskarinnan" umgänget mellan far och dotter? Av vilken anledning? Att hon känner sig "kränkt"? Jag förstår fortfarande inte på vilket sätt hon anser sig ha blivit "kränkt"?

    Hon valde själv, att ha ett förhållande med en gift man och måste ha insett från början att han redan hade en familj och barn att sörja för? Hon valde själv, att skaffa barn med en redan gift man. Att Leroy sedan väljer bort henne, för att stanna hos sin familj, är han i sin fulla rätt att göra. Han kunde ha struntat helt i sitt "nya" barn, men både han och hans fru, var villiga att ta flickan till sig, inkludera henne i familjen, vilket jag anser är ett vuxet sätt att agera, i en sån här situation.

    Jag förstår inte alls vad Leroy skulle kunna ha gjort annorlunda eller bättre? Bortsett från hans absurda försvarstal om hur han har blivit "lockad" till otrohet och att han skyller graviditeten på älskarinnan, när han själv borde sett till att skydda sig, så tycker jag att Leroy har handlat helt rätt, utifrån den information jag har.

    Det måste vara fruktansvärt, att ha skapat ett barn, som Leroy uppenbarligen verkar bry sig om, men inte få träffa barnet och ta del av sitt eget barns liv? Jag förutsätter här, trots att han hänger bland papparättshaveristerna, att han inte har gjort sig skyldig till att ha gjort illa barnet? Jag förutsätter här, att han inte har gjort sig skyldig till att ha gjort mamman illa, på annat sätt än att han valde sin fru, framför HENNE?

    Bara för att man har barn ihop, så innebär det inte att man har rätt att klampa in och ut, ur den andre förälderns hem, som man vill. Har man valt att skaffa barn med någon, så förutsätter jag att man litar på att den personen är lika rädd om barnet, som man själv är - åtminstone tills motsatsen har bevisats. Med den information jag har, ser jag inte att det finns någon anledning att ifrågasätta Leroys föräldrarskap eller hans hem och familj?

    Jag tycker också, trots påståendet att "han skriver hela nätterna i hennes blogg", att han gör helt rätt i, att försöka få henne att sluta skriva på nätet, om deras konflikt. De kommentarer som jag har läst från Leroy i bloggen, verkar vara genuina, ärliga och näst intill vädjande, om att de skall lösa sin konflikt utanför nätet.

    Jag anser också att Leroys fru och barn är de största offren i denna soppa. De gavs aldrig några val, som de andra två. Det är storsint av Leroys fru, att inte bara kunna förlåta sin man, utan dessutom ta till sig hans barn utanför äktenskapet.

    /Med reservation för att jag kan ha missat något väldigt väsentligt.



    SvaraRadera
    Svar
    1. Du har nog inte missat något. Dessutom har du rätt förutsatt att man reducerar mamman till en maskin. Hon förväntas delta i någon slags spel och strikt hålla sig till reglerna. Det fungerar nog för somliga men långt ifrån för alla. Har man inte fött barn så förstår man kanske inte det. På vilket vis känns tämligen meningslöst att försöka förklara.

      Istället nöjer jag mig med att det är bra med olika åsikter och skönt att Leroy fick lite stöd. Det behövde han nog.

      Radera
    2. Hon valde själv att ingå i "spelet" då hon hade ett förhållande med en gift man och beslöt sig att skaffa barn med honom. Vilket resultat hade hon förväntat sig? Jag håller med Leroy om att det verkar som om hon hade förväntat sig, att han skulle lämna sin familj för hennes skull och när det inte blev så, så kände hon sig "kränkt" och hennes känslor har nu gått ut över barnet. Hon måste förhålla sig till den situation hon själv har satt sig i och göra det bästa av den. De var två om det här.

      Leroy vill ta sitt ansvar för barnet men hon vill först ha "försäkran" om ditt och datt, för att lämna ut barnet, till barnets egen pappa? Det tycker jag är underligt, om det inte är så att hon har anledning att ifrågasätta Leroys föräldrarskap, hans hem och hans familj?

      Det framstår faktiskt som om det är mamman som vill sätta sina egna spelregler och att pappan är den som måste rätta sig i ledet, "annars"... får han inte vara del i sitt barns liv. Det framstår som om hon nu bara vill bli av med biopappan och att det är bekvämare för henne om han håller sig borta, trots att det var hon som fattade beslutet att behålla deras barn. Nu har hon "börjat på nytt" och vill bara bli av med ryggsäcken, dvs biopappa med familj, som hon själv har valt att ta på sig.

      Hon verkar inte heller ha förståelse för motsatt part, dvs att pappan har tvingats lämna ut sitt barn till "främlingar", utan någon som helst egen insyn och att han givetvis funderar över hur hans barn har det hos mamman och styvpappan?

      Vi tycker olika i det här fallet eller också stämmer det som du säger MA, att jag har missat något väsentligt och att du har uppgifter som inte jag känner till, vilket jag återigen vill reservera mig för. Tragisk historia, i vilket fall..

      Radera
    3. Hon åt ju p-piller så någon slutsats om att det var avsiktligt kan man inte dra.
      Lika så att hon blev kränkt, det var mitt uttryck.
      Jag tror jag nöjer mig med detta. Vi kan ta det per telefon någon gång du och jag.
      Tragiskt är det som sagt i alla fall.

      Radera
    4. Jag tycker ni glömmer en viktig aspekt, livserfarenheten.
      Den här älskarinnan var en ung tjej och barnet hennes första.
      Det är nog lätt att i hennes fall känna sig hotad av både mannen och hans fru, något dom borde ha större erfarenhet och förståelse för då dom har barn i nära ålder.
      Jag tror att den här älskarinnan är massor med erfarenheter rikare idag, säkert passar hon sig noga från att förälska sig i gifta män framöver.

      Radera
    5. Jag drog ingen slutsats om att graviditeten var "avsiktlig" från hennes sida. Jag konstaterade bara att båda trodde att de var skyddade, iom att hon åt p-piller. Graviditeten kom kanske som en chock för henne också men det var hon som gjorde det slutgiltiga valet att föda barnet och inte göra abort. Hon valde alltså att skaffa barn med honom, trots att en andra utväg fanns tillgänglig. Han anpassade sig till hennes val och vill uppenbarligen ta sitt ansvar som pappa? Det värsta hade väl varit om han hade skitit i barnet helt och hållet, som många andra pappor gör?

      Radera
    6. För en gångs skull är jag helt enig med NoBoyToy.

      Radera
  21. Jag känner inte Leroy och jag vet inte om vi har något otalt med varandra men det finns en kul låt om en person med det namnet

    And he's bad, bad Leroy Brown
    The baddest man in the whole damn town
    Badder than old King Kong
    Meaner than a junkyard dog.

    Den alltför tidigt bortgångne Jim Croce blev som bekant en legend efter sin död ...

    SvaraRadera
    Svar
    1. Hej Verutschkow!
      Long time no see...

      Radera
    2. Man kan undra om Jim Croce kände Leroy…
      Men nej, Jim spelade in ”Bad Leroy” i början på 1970-talet.
      En ren slump…
      Nästan lika slumpartad som rimmen mellan Leroy och NoBoyToy.

      Radera
    3. Kul HJ-spratt, Valens.
      Tack för det!

      Radera
  22. Leroy tycker inte att hans barns mamma ska blogga anonymt om vårdnadstvisten.
    Leroy tycker det är okej för andra att blogga öppet om sina vårdnadstvister, hänga ut ex och barn med namn och dessutom okej att förtala exet å det grövsta på nätet. Men som sagt, det gäller pappor som hänger ut mammor och barn. Leroys påtagliga dubbelmoral kan i värsta fall avslöja en del om hans karaktär.

    Å andra sidan är det inget brott att vara falsk, lismande, barnslig eller att ha fastnat i en patetisk offerroll som han tycks ha gjort.

    Men vad vet jag

    SvaraRadera
    Svar
    1. Vad Vet Du, egentligen!!?

      @Klöver Dam

      Radera
    2. Så värst "anonymt" bloggar man väl inte när man lägger ut bilder och namn på både barnet, sig själv och styvpappan?

      Inte för att försvara allt som pappan gör och står för och definitivt inte hans umgänge med Papparättshaveristerna, men här tycker jag mig faktiskt se en pappa som agerar som en vuxen och vill ta ansvar, för det han har ställt till.

      Varför skall han inte få ta del av sitt eget barns liv, bara för att han initialt ansåg, med tanke på situationen, att abort kanske hade varit det bästa alternativet för dem? Jag anser att han har all rätt att uttrycka sin åsikt, eftersom ett gemensamt barn påverkar både hans och hennes liv för lång tid framöver. Inte minst skulle de tvingas samarbeta om barnet och med facit i hand, så verkar det hittills inte ha gått så himla bra?

      Radera
    3. Fortfarande enig med noboytoy.

      Radera
  23. Finns det en trevlig tjänsteman som också heter Henrik J på kronofogdemyndigheten i Växjö?
    Undrande

    SvaraRadera
  24. Leroy tycker det är ok att vara otrogen mot sin fru.
    Leroy tycker det är ok att ha sex utan att han skyddar sig.
    Leroy tycker att hans åsikt om det ska bli en abort eller inte är intressant för en kvinna han brutit sin relation med.
    Leroy tycker det är ok att ändra sig när barnet väl är fött.
    Leroy tycker att mamman till barnet borde anpassa sig till hans olika åsikter, antingen det gäller om barnet ska födas eller när han vill träffa barnet.
    Leroy tycker det är ok för män att blogga om sina vårdnadstvister men inte att kvinnor bloggar om pappor som har svårt att veta var de ska vara eller om de vill vara pappor.
    Leroy tycker det är ok att fortsätta tjata om det han kallar "barnets rätt" men som tydligt och klart handlar om Leroys rätt att få bestämma vad som ska gälla för dagen.

    Leroy gjorde ett val. Han valde bort sitt barn.
    Att han ångrar det valet är problematiskt för Leroy och nu vill han att det ska vara problematiskt för fler.
    Leroyy är en vuxen flerbarnspappa. Han borde haft mer omdöme och kunnat ta ett beslut redan från början. Att samlag kan leda till graviditet torde inte vara något nyhet för Leroy och det finns ingen anledning för Leroy att "känna sig lurad" till precis någonting alls!
    Barnet fick en pappa trots att Leroy inte ville vara en sådan. Inte förrän det passade Leroy.

    Det här är inte någon särskilt tragisk historia, inte mer tragisk än andra historier där mammor lämnas när de blir gravida av de ovilliga fäderna. Om det finns en tragik i historien så är enbart den gravida unga mamman som drabbats. Barnet fick en pappa ändå.
    Leroy såg hela tiden till att göra sina egna val, oavsett vem eller vilka dom drabbades av hans val.

    Mamman till barnet gjorde inte samma val som Leroy och hon har tagit konsekvensen av sitt val.
    Detsamma kan inte sägas om Leroy.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Många, både kvinnor och män är otrogna mot sina äkta makar, fruar, flickvänner och sambos. Skall vi diskvalificera alla män och kvinnor från föräldrarskap, pga att de någon gång i sina liv har varit otrogna? I så fall lär jag få ägna flera veckor framöver, åt att anmäla alla dessa föräldrar till sociala myndigheter...

      Många, både kvinnor och män har sex utan att skydda sig. Uppenbarligen trodde pappan att de skyddade sig från graviditet? Hon trodde det också, hon åt ju p-piller? Det råkade bli ett barn i alla fall.

      Självklart skall en man ha rätt att ha en åsikt om graviditet och abort, även om det inte innebär att han har sista ordet och den slutliga bestämmanderätten. Han måste väl i alla fall få ha en åsikt och säga vad han tycker om att bli pappa och om att axla ett ansvar, som påverkar resten av hans liv?

      Att han har en åsikt om, att abort är det bästa alternativet, betyder inte per automatik att han inte vill vara en engagerad pappa, när kvinnan väl har bestämt sig för att föda deras gemensamma barn.

      Mamman har också valt att skaffa barn med denne man. Hon hade frivilligt sex med honom och hon visste om att han var gift. Skall vi också diskvalificera alla kvinnor och män från föräldrarskap, som har/har haft förhållande med folk som de vet, redan är gifta och upptagna?

      Var finns pappans blogg, där han bloggar om vårdnadstvisten?

      Jag håller med pappan om, att det är barnets rätt som gäller, i alla lägen. Jag upplever det som om mamman anser, att hennes vilja att slippa pappan i sitt liv, går före barnets rätt till sin pappa och också hans rätt till sitt barn. Jag upplever det som om mamman agerar för sitt eget bästa. Hon har skaffat en ny man och verkar mest vilja bli av med barnets pappa, som hon själv har valt, då hon valde att ha frivilligt sex med honom och också själv (mot hans vilja) valde att föda hans barn.

      Jag tycker alltså att det verkar som om mamman ångrar sig nu. Hon valde att ha sex med en gift man och den gifte mannen valde att ha sex med henne. De blev gravida (bådas "fel"). Han ansåg att det bästa alternativet för dem var abort, men det tyckte inte hon. Hon gjorde valet att föda deras gemensamma barn.

      När pappan sen vill ta ansvar för det som han och hon gemensamt har "ställt till med" från början, så verkar inte mamman vilja vara med längre, i det "koncept" som hon själv har valt?Hon valde ju en pappa åt sitt barn, som har fru och tre andra barn. När de, trots att hon använde skydd, blev gravida och hon valde att föda deras gemensamma barn, utan att ta hänsyn till hans åsikt om abort, så måste hon ha insett hur framtiden skulle bli?

      Barnet har rätt att umgås med sin pappa och pappan har rätt att ta del av sitt barns liv, precis lika mycket som mamman. Att barnet har rätt till umgänge med sin biopappa och att han redan har en familj, som barnet kommer att få träffa och umgås med, bör inte ha kommit som en större överraskning för mamman?

      Eller tänkte hon sig, att hon själv skulle slippa konsekvenserna av att skaffa barn med en redan gift trebarnspappa? Hon kanske tänkte sig, att föda deras gemensamma barn och trodde sig ha ensamrätt till barnet eller att det bara var att hitta en annan pappa, med mindre "bagage"?

      Jag kan inte se hur pappan INTE har tagit konsekvenserna av sitt handlande? Han vill uppenbarligen vara delaktig i sitt barns liv och axla sitt ansvar fullt ut.

      Radera
    2. Jag måste säga att dina ordval är i överensstämmelse med mansrättshaveristernas.

      "De" blev gravida?
      När var en man någonsin gravid?
      Hon födde "hans" barn?
      Hon födde väl ändå sitt barn? Eller för att åtminstone vara konsekvent: "deras" barn.

      Att som gravid (trots eget ansvar preventivmedel) få höra av pappan att man bör göra abort är INTE roligt! Särskilt om man själv gjort det man kunnat för att slippa ta något beslut alls i den frågan.

      Att sexet var frivilligt är en självklarhet och behöver inte påtalas alls. Hade det inte varit frivilligt hade vi inte pratat om sex utan om våldtäkt. Så den typen av argumentation är ovidkommande.
      Sexet var minst lika frivilligt från pappans sida och det är inte det saken gäller alls.

      Som man måste man ta eget ansvar för preventivmedel om man har för avsikt att penetrera kvinnor. Gör man inte det har man små möjligheter att få sin vilja igenom vid en oplanerad graviditet och få kvinnan att agera som man vill. Det måste man vara medveten om och vi vet alla att män tycker det är praktiskt när kvinnor äter p-piller. Då tycker de att de slipper käka kola med papper.

      Att sedan framföra åsikten att den oplanerade graviditeten inte borde fullföljas trots att man själv inte ansträngt sig för att den alls skulle uppstå, är oerhört ansvarslöst.
      Då lägger man allt ansvar på kvinnan.

      När kvinnan sedan genomgått "deras" graviditet och "deras" förlossning utan pappans närvaro och stöd så kan man alltså ångra sig.
      Då är det plötsligt en gemensam angelägenhet igen.

      I det läget är det väldigt passande att man är mycket ödmjuk i sina närmanden till barnet.
      Man kan inte dumpa den gravida älskarinnan och hennes barn, för att sedan tro att hon ska ha intresse av hans person. Och definitivt INTE av hans frus person!
      Han ställde villkoren för sin brist på deltagande i graviditet och förlossning. Men det kan han inte fortsätta med!
      I brist på pappa till det kommande barnet skaffar hon sig ett eget liv.
      Ångrar sig den osynlige pappan och vill ta del av barnet så kan han inte fortsätta ställa villkoren.

      Barnet klarar sig utmärkt utan sin biologiske far!
      Så länge barnet har kännedom om vem han är, går julklappar och fldelsedagspresentet (om pappan vet vilket datum mamman födde barnet)
      så vet barnet att det finns en intresserad far. Betalar han också underhåll för barnet så är även det ett bevis för att han är en far som vill ta sitt ansvar.
      Barnet har rätt till sin far. Men fadern har inte alltid rätt till sitt barn.
      Det gäller att se skillnaden. Även för fäder.

      Radera
    3. Det finns ett antal pappor som bloggar om sina vårdnadstvister.
      Leroy är en stor anhängare av dem.

      När en mamma bloggar om samma sak men utifrån hennes perspektiv är det inte alls lika populärt hos Leroy. Då hejar han inte på alls.
      Manlig inkonsekvens med manliga intressen i fokus som vanligt.

      Radera
    4. Och här kommer det jag misstänkte från början:
      "Man kan inte dumpa den gravida älskarinnan och hennes barn, för att sedan tro att hon ska ha intresse av hans person. Och definitivt INTE av hans frus person!"

      Älskarinnan är förbannad för att pappan dumpade henne. Han dumpade HENNE men det betyder inte att han dumpade sitt BARN. Nu vill älskarinnan hämnas, hon använder barnet som ett vapen och tror att hennes egen besvikelse över att ha blivit dumpad, har någonting med barnet att göra. Barnet blev inte sviket, barnet har en biopappa som vill engagera sig. En biopappa som mamman en gång själv valde, med hela paketet med fru och barn.

      Nu får hon stå sitt kast och göra det bästa av situationen. Som pappan.

      Radera
    5. Noboytoy försvarar Leroys rätt att slippa ta ansvar när han inte har lust med det.
      Leroy var tydlig med att han inte ville bli pappa till det väntade barnet utan villa att graviditeten avbröts. Det skulle passa Leroy bättre.

      Nu slipper Leroy vara pappa helt enligt egna önskemål. Allt borde alltså vara bra nu när Leroy fått som han ville.

      Radera
    6. Sorry NBT.
      Du är en av de klokaste men det här begriper du inte.
      Sätt dig ner och fundera...

      Radera
    7. Jag försvarar Leroys rätt att VILJA ta ansvar för det barn, han och älskarinnan har satt till världen. Jag försvarar också Leroys rätt att säga sin åsikt om graviditet och abort, eftersom det inte bara innebär ett livslångt ansvar för bådas del, utan också att föräldrarna måste ha att göra med varandra, för all framtid.

      Radera
    8. 100% enig med noboytoy.

      Radera
  25. Well, "Henrik J" wasn´t Mysterious Dave Mather. Dave left the US and enrolled in the Royal Canadian Mounted Police. There he composed the well known song that still is a marching tune for some military units

    I don´t know but I´ve been told
    Eskimo pussy is mighty cold...

    Something for "ladykiller" Leroy to think of, instead of crying all over the place.

    Charlie Siringo

    SvaraRadera
    Svar
    1. Men in military units are well known, not to be the brightest men in the world.
      They are also well known, not to like women. They turn to each other...

      Radera
    2. FYI NBT: Male homosexuals are thrown out of US military units asap. Don´t know what goes for all female soldiers we have today though...
      Charlie Siringo

      Radera
    3. FYI NBT: Male homosexuals are thrown out from US military units asap. Don´t know what goes for female soldiers though...
      Charlie Siringo

      Radera
    4. Påminner en liten aning om texten i Alice Cooper's "Cold Ethyl", en låt som f ö på LP samexisterar med mästerverket "Only women bleed" ...

      Radera
  26. NBT
    Du ser väldigt statiskt på det här, tycker jag. Som om människor vore maskiner och relationer kunde skapas av regler.
    Så kul är det tyvärr inte.

    Situationen tycks vara sådan att mannen helt enkelt vill ha barnet levererat till sig. Han har bidragit med spermier och tycker att det räcker. De blev gravida (läs: det var bådas ansvar) men han smet. Det spelar ingen roll, tycker du. Jag håller verkligen inte med. Ett faderskap är ingen biologisk funktion som det har reducerats till i detta fall. Ett faderskap är så mycket mera.

    Är man två om ett barn så är man det hela tiden. Men han – den i ett års tid otrogne mannen - sprang hem och gömde sig hos frun som storsint nog lät honom stanna. Därmed förverkade han sin rätt till älskarinnans barn, tycker jag. Han fanns inte med under vare sig graviditeten, förlossningen eller den första spädbarnstiden när alla band mellan barn och vuxna knyts. Han satt och tjöt hos frun och påstod att han hade blivit lurad, stackars karl. Kan det bli ynkligare?

    Du tycker att kvinnan får skylla sig själv och att hon nu ska finna sig i att leverera den färdiga produkten – barnet - till mannen. Fixt och färdigt liksom. Som om han hade stoppat sin veckopeng i en chokladautomat! Åh, vilken fin pappa!

    Det är svårt att förklara varför det är i det närmaste omöjligt. Enklast är att jämföra med djurvärlden. Försök ta ungen från ett lejon, en björn eller en älg. Det går inte. Inte ens en kattmamma lämnar ifrån sig sin unge utan kamp på liv och död. Är de egoistiska? Naturligtvis inte. Det är naturen, en instinkt starkare än någon annat. Och människor är inte annorlunda.

    Som du vet händer det att i synnerhet kvinnor rymmer med sina barn och lever gömda. Jag törs påstå att det sker när de stöter på resonemang som ditt. De kan inte försvara sig och då finns bara en utväg. I detta avseende lämnar naturen inga alternativ. Man lämnar helt enkelt inte ifrån sig sitt barn om man inte är fullständigt trygg med situationen och övertygad om att barnet har det bra.
    Och definitivt aldrig till en okänd kvinna – i detta fall frun - som rimligtvis hatar en som pesten. Hur skulle det se ut? Tänk om hon hämnas på barnet! Så måste mamman tänka. Särskilt som hon själv inte är välkommen.

    Du begär att hon inte ska bry sig! Det är omöjligt.
    Jag tror inte att det är mannen hon är rädd för. Jag tror att det är den vidhängande frun som är problemet.

    forts.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Min kommentar försvann. Försöker igen.

      Hur "smet" han, MA? Jag kan inte se att han smet - han vill ha kontakt och umgänge med sitt barn? Han visar ju med all tydlighet att han vill vara "två om det"?

      Det finns många män som inte är speciellt närvarande under vare sig graviditet, förlossning eller under första spädbarnstiden. Få pappor tar ju tex ut föräldrarledighet och inte alla pappor vill närvara under förlossningen, liksom inte alla mammor vill att pappan skall närvara. Den här pappan hade nog full sjå också, att lappa ihop sitt äktenskap och förklara för sin fru och sina barn, vad som hade hänt. Det måste ha varit en mycket turbulent tid, för alla inblandade.

      Jag förstår inte alls varför en mamma tror sig kunna hindra sitt barn från att träffa sin pappa? Varför gör hon det, om inte av fullständigt egoistiska skäl, dvs att hon själv vill slippa pappan som hon själv har valt, som far till sitt barn?

      Jag tycker att det är absurt, att som mamman sitta och inbilla sig saker som att "frun skulle hämnas på barnet". Hold your horses! Vad har hon egentligen för belägg för att tro något sådant? Är frun kriminell - har hon misshandlat/våldtagit/mördat barn förut, eller vad handlar det om? Det är väl inte frun, som barnet skall ha umgänge med heller? Barnet åker till pappa, för att få umgås med sin pappa.

      Pappan skulle ju kunna inbilla sig detsamma om styvpappan och han skulle ha mer belägg för sitt påstående, eftersom män oftast är de, som använder våld och som nästan alltid använder sexuellt våld mot barnen i heterofamiljerna. Pappan måste tycka att det är fruktansvärt att inte få träffa sitt barn och ha koll på hur hans barn har det hos mamman och styvpappan?

      Jag förutsätter också att barnet åker till pappa för att ha umgänge med pappa, främst? Inte med frun.

      Frun är problemet, enligt mamman? Jag undrar då varför hon inte valde att göra abort från första början? Hon borde ju ha förstått och insett, att hon inte skulle vilja lämna ut sitt barn, för att umgås med pappans familj, eftersom hon tror att frun är farlig för barnet.





      Radera
  27. forts

    Men mannen drar också sitt strå till stacken för att förvärra situationen. I åratal har han på nätet dragit den här historien om hur lurad han blev, stackarn. Men även det måste kännas obehagligt för mamman. Ska även hennes barn tvingas lyssna på dravlet om att han blev lurad av den elaka kvinnan som sa att hon åt p-piller? Vilken sorts självbild skulle det ge barnet?

    Mamman hade en blogg som åtminstone jag upplever som rätt normal trots att hon 2007 skrev några inlägg om dotterns pappa – sedan han ansatt henne med ett stort antal kommentarer. Jag tycker inte att hon hängde ut sin vårdnadstvist. Det krävs betydigt grövre artilleri för att kunna kallas uthängning.

    Det finns, som jag ser det, bara en väg ur det här.
    Parterna – mamman, pappan och i synnerhet frun - måste tala ut med varandra. Allt gammalt groll måste grävas ner och någon slags vänskapsband knytas eller i varje respekt. De behöver inte älska varandra men en relation måste till i vilken alla - och i synnerhet barnet - kan känna sig trygga och tillfreds med situationen.

    Annars är det helt upp till mamman, tycker jag.
    Hon är den som känner barnet bäst. Att hennes värld fungerar är viktigast för barnet. Det är trots allt även barnets värld.

    Förutom att jag tror att ett barn som regel behöver sin biologiske far, tycker jag att Anonym 09.24 ovan sammanfattar det väldigt bra i sista stycket.

    ”Så länge barnet har kännedom om vem han är, går julklappar och fldelsedagspresentet (om pappan vet vilket datum mamman födde barnet)
    så vet barnet att det finns en intresserad far. Betalar han också underhåll för barnet så är även det ett bevis för att han är en far som vill ta sitt ansvar.
    Barnet har rätt till sin far. Men fadern har inte alltid rätt till sitt barn.”

    En vacker dag söker barnet sina biologiska rötter. Då gäller för den förälder som varit frånvarande att hålla måttet och säga de rätta orden! Då duger det inte att påstå att han blev lurad.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Jag har inte läst alla kommentarer som pappan har skrivit på nätet, men med tanke på att han näst intill VÄDJAR på mammans blogg om att hon skall sluta lägga ut bilder, skriva ut namn osv så har jag svårt att förstå, varför han skulle ha gjort detsamma? Han har ingen blogg, enligt egen utsaga, och jag har heller inte hittat någon.

      Vilken självbild skulle det ge barnet, att tro att pappa inte ville ta hand om sitt eget barn? Nu vet barnet i alla fall att pappan har stridit för sitt barn.

      Som du vet, var jag själv i liknande situation som barn. Skillnaden är att min biopappa var olämlig som far, han var rent ut sagt, både galen, livsfarlig, aggressiv och hade mycket sannolikt förstört hela mig, om han hade fått hållas. OM jag hade haft en fullt "normal" biopappa som jag inte fick träffa under min barndom, pga att min mamma hade motarbetat honom, av egoistiska skäl, så hade jag i vuxen ålder blivit fullkomligt rasande på min mamma.

      I övrigt håller jag med dig. De måste lösa situationen som vuxna människor. Pappan och mamman måste komma överens om barnet och umgänget och barnets vilja, är att alla inblandade skall vara vänner. Jag tycker mig se, att pappan försöker åstadkomma detta, medan mamman motarbetar. Frun och styvpappan måste båda, finna sig vad föräldrarna beslutar. Står de inte ut med det, så får de välja andra liv.

      "Barnet har rätt till sin mor men modern har inte ensamrätt till sitt barn."

      I det här fallet finns ingen frivilligt "frånvarande" far. Mamman bör vara införstådd med att hon en dag, kommer att få förklara för sitt barn, varför barnet inte fick träffa sin pappa som liten. Det gäller, att hon då håller måttet och säger de rätta orden. Det duger inte att komma med att man hade ett förhållande med en gift man, valde att föda deras gemensamma barn men sedan hindrade pappan från att träffa sitt barn.



      Radera
    2. Monica: Hur menar du att man ska kunna bli en riktig pappa och förälder om man aldrig får träffa sitt barn under normala familjeförhållanden? Mamman verkar här ha bestämt sig för att någon annan än den biologiska pappan ska vara den manlig förebilden till hennes barn. Vad ger henne suverän bestämmanderätt över vem som ska vara barnets pappa?

      Jag håller helt med noboytoy att hon visste hur landet låg. Nu får hon sluta med att tro sig vara den enda som vet vad som är bäst för barnet och ändats handla efter vad som passar hennes agenda. Barnet har alltid rätt till bägge föräldrarna om de är normala, skötsamma och kärleksfulla.

      Radera
    3. NBT
      NBT
      Du förutsätter att båda är fullgoda föräldrar.
      Och försvarar en person som varit otrogen ett helt år medelst oskyddat sex och nu hävdar att han blev lurad in i faderskapet.
      Hur hänger det ihop, NBT?
      Han är snäll och oförarglig och har papparättsbloggat i sex, sju år. Han är en av daddys allra främsta påhejare.
      Och du tar honom i försvar. Svårt att förstå men han kan behöva det.
      Ingen annan här går på det. Jag tycker inte att en fullgod pappa beter sig som han har gjort och jag ser inget seriöst mer än självömkan i hans ambitioner att vara pappa. Så vi får väl enas om att vi tycker olika helt enkelt.

      Radera
    4. Hmm
      Det finns inga normala familjeförhållanden i det här fallet. Det har mannen sett till.
      Mamman har säkert ingen suverän bestämmanderätt eftersom myndigheterna är inblandade.
      Men hon borde ha det tycker jag.
      Hon är den som känner barnet bäst.

      Radera
    5. Jag tror för övrigt inte att socialtjänsten begränsar umgänget mellan barn och föräldrar utan orsak.

      Radera
    6. För en gångs skull är jag och Hmm eniga om något:D
      Man kan inte sitta och klaga på att en pappa är "frånvarande" när han gör sitt bästa för att vara en närvarande pappa, men motarbetas.

      MA: eftersom jag inte har sett några indikationer här, på att pappan inte är en fullgod förälder så förutsätter jag, att han är det. Precis som jag förutsätter, att mamman är det. Som jag har skrivit i nästan varje kommentar nu, så reserverar jag mig för att jag inte har all information, vare sig om mamman eller pappan.

      Att pappan hävdar att han blev "lurad", föreslog abort osv gör honom inte till en sämre förälder, inte heller att han har varit otrogen. Det är möjligt att det ligger mer bakom, som gör att pappan skulle vara olämplig som förälder, men det är ingenting som har framkommit här.

      Radera
    7. Men det är väl klart att hon känner sitt barn bäst. Det har hon sett till genom att förhindra umgänge med pappan. Hur ska han då kunna känna sitt barn menar du om de inte träffas? Ett normalt förhållande till sina barn får man inte genom att fika lite tillsammans. Det får man om man bor under samma tak, sover, äter och bara är tillsammans. Har man inte det så kan man inte utveckla ett förtroende för varandra. Pappan har ingen chans till detta om man ska vänta till barnet är stort.

      Ang myndigheter som är inblandade. Tja hennes mamma dvs barnets mormor verkar ju vara i linje med att hon avsiktlig håller undan barnet och motarbetar deras relation.

      Och varför tror du att myndigheten socialtjänsten alltid gör rätt? Är inte de som andra myndigheter fulla med fel och brister?

      Radera
    8. Pappan hade allla chanser i värden.
      Men han drog.

      Radera
    9. Jag har följt det här fallet på avstånd och sett vad den aktuella mannen (L) skriver även i andra bloggar och i andra ärenden.
      Alla varningsklockar inte bara ringer utan dånar.

      Han sjappade och borde om han kommit till sans, ha närmat sig mamman och barnet med yttersta ödmjukhet och försiktighet. Så har inte skett.

      NBT, jag håller inte med dig.

      Det är fara att uttala sig om man inte har mer utav, inte statiska fakta, utan de som påverkar oss människor, känslofakta. Han har trampat på hennes känslor. Då litar man inte på de vårdande egenskaper som behövs finns. Jag förstår hennes handlande fullt ut. Klart hon tänker på sitt barn i första hand.

      Radera
    10. Jag har om och om igen, i denna tråd bett folk tala om för mig, vad de vet om detta fall, som jag uppenbarligen har missat?

      Nej, jag vet inte vem pappan är och jag vet inte vad han har skrivit i alla sina kommentarer på nätet, som gör att alla varningsklockor dånar. Jag vill hemskt gärna veta, men än så länge vet jag bara att vissa tycker att han är olämplig som pappa, pga att han har "sjappat", varit otrogen, föreslagit abort, skrivit kommentarer i mammans blogg, har en livsfarlig fru som vill hämnas på barnet osv.

      Istället för att sitta och påtala att jag inte vet något, eller att jag inte har satt mig in i fallet - tala om för mig vad det är NI vet, som inte jag vet.

      Radera
  28. Nu resonerar Noboytoy som papparättshaveristerna igen.
    Dumpade kvinnor hämnas på pappan. Vad är det som får Nobiytiy att tro att det är så det går till eller att mamman skulle vilja hämnas?
    Det finns inget som tyder på det, tvärtom. Hon har gått vidare och skapat sin egen familj.
    Men kvinnor är inga avelskor åt män!
    Passar det inte att bli pappa så slipper han!
    Det var hans val och han fick som han ville. Det har ingenting med någon "hämnd" att göra. Det tror bara män som inbillar sig att kvinnor vill ha dem till varje pris och att de är Guds gåva till kvinnan.

    Konstigt att Noboytoy tror samma sak.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Mamman valde pappan till sitt barn. Hon valde en gift trebarnspappa. Sen träffade hon en ny man och ville att biopappan skulle försvinna ur hennes och barnets liv. Hon menar att hon nu har fixat en "ny" pappa till barnet men det funkar inte riktigt så i vårt samhälle. I synnerhet inte, som hon inte har visat några som helst belägg för att biopappan är olämplig i sitt föräldrarskap.

      Det är biopappan som har det yttersta ansvaret för sitt barns väl och ve. Det är han som är ansvarig i alla möjliga situationer, som kommer att uppstå under resans gång. Om barnet blir sjukt och behöver vård, om barnet skall på kvartssamtal i skolan, när allehanda papper kring barnet skall skrivas på, om barnet begår brott, om barnet skall ärva osv. Han är också ytterst ansvarig för, att försörja sitt barn.

      Det är galet att påstå att "om det inte passar att bli pappa så slipper han". Han vill ju inte "slippa" - han vill ju vara delaktig i sitt barns liv. Låt honom vara det då eller kom med bevis för att han är olämplig som pappa.

      Radera
    2. Inte riktigt.
      - Hon blev gravid mot sin vilja och vägrade göra abort. Det kan vara ideologisk och medicinsk fråga och behöver inte ha ett skvatt med pappan att göra.
      - Han drog som en avlöning, smet hem till frun som han svikit i ett års tid och gömde sig när det blev allvar av.
      - Hon fick dra hela lasset själv.
      - Han höll sig undan och påstod ynkligt att han hade blivit lurad.
      - Hon bildade familj med en ny man som ställde upp vid hennes och barnets sida under graviditet, förlossning och småbarnstid.
      - Då plötsligt ville han vara med - tillsammans med frun! Då plötsligt ville han ha barnet. Barnet skulle lämnas ut och vistas i deras hem - med stängd dörr och noll insyn för mamman. Vad som händer barnet där har hon inte med att göra, skriver Leroy.
      Fint va!
      Inse att det är en omöjlig situation.
      Inse att det är sjukt.
      Så heja Julia.
      Stå på dig!

      Radera
  29. Problemet är ju precis också som jag ser det just detta att Leroy drog sig ur när kvinnan blev gravid och istället en annan man steg in i både barnets och mammans liv.

    Är Leroy beredd att acceptera att en annan man blev den far som han själv då inte ville bli?

    Och sedan låta flickan själv bestämma vilken plats hon vill att Leroy ska ta i hennes liv? Visa att han finns där, helt utan krav både på flickan och mamman. Vara en god vän som intresserar sig för flickan och som kan vara en resurs för både flickan, mamman och den nya mannen. Nån som det är kul och givande att umgås med för flickan, ofta och mycket, och som är till stöd i besvärliga situationer. Som avlastar och hjälper till.

    Inte för att han anser att han har rätt till det, utan för att han är genuint intresserad av att få vara med på ett hörn.

    DÅ tror jag det blir bra.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Här håller jag delvis med. Pappan vill ju uppenbarligen ta sitt ansvar, vara en avlastning, se hur hans barn har det och att barnet har det bra, ta del av sitt barns liv osv men mamman verkar ju inte vara villig att samarbeta? Vad är det som säger att han INTE är genuint intresserad av att vara med på ett hörn?

      Jag har för övrigt uppfattat det som att pappan, till en början, föreslog abort, vilket han är i sin fulla rätt att göra men att han, när kvinnan hade bestämt sig för att behålla deras barn, ändå var villig att ta sitt ansvar som pappa.

      Radera
  30. Till och med de flesta män anser att det är djupt oanständigt och ansvarslöst att överge en gravid kvinna. Numera förväntas män vara med och ta ansvar för en eventuell graviditet.
    Det gäller oavsett om man har för avsikt att fortsätta ett gemensamt liv eller inte.
    Tänker man inte bli ett par så förväntas mannen finnas kvar ändå. För barnets skull och för att han ska kunna få en relation till barnet på ett normalt och naturligt sätt.
    Gör inte mannen det så har han tydligt markerat hur han vill ha det.
    När han får som han vill och slipper ansvar men återkommer när allt är klart och vill lära känna det barn han valde bort så tror noboytoy att kvinnan hämnas på mannen!
    Vad är det dumt trams?
    Ska vi helt sluta ställa krav på män att ta ansvar för sina handlingar? Kan vi inte längre ställa de mest grundläggande anständighetskrav på män?
    Hade kanske noboytoy varit nöjd om mamman suttit och gråtit under hela graviditeten och tiden därefter, för att sedan bli överlycklig när pappan hade den stora godheten att "vilja ta sitt ansvar" och tyckt att han var "snäll"?
    Så som kvinnor gjorde för sisådär en 100 år sedan och som gav män en oerhörd makt över kvinnors välbefinnande och sociala status.

    Noboytoy tycker att den här mamman ska skylla sig själv.
    För trots att hon skyddat sig så gick hon faktiskt frivilligt i säng med en gift man!
    Det borde hon enligt noboytoy inte ha gjort! Hon borde i alla händelser inte förväntat sig att den gifta mannen skulle uppföra sig anständigt och ansvarsfullt mot henne, det var ju hon som var äktenskapsbryterskan. Det var hon som skulle ta hela ansvaret. Precis samma som vi hade förr i Sverige och som vi nu ser i hederskulturen.

    Min fråga till noboytoy blir då om det här är något som gäller fler kvinnor som gjort mindre lyckade val av sexpartners? Misshandlade kvinnor t ex. Ska de också skylla dig själva när de hade frivilligt sex med en man de inte heller kunde lita på? Kanske skicka barnet till pappan också om han inte slagit barnen utan bara mamman. Det kan ju röra sig om hämnd från mammans sida även där. Det tror mansrättshaveristerna.

    Vilka kvinnor anser alltså noboytoy ska skylla sig själva och vilka kvinnor ska snällt lämna över sina barn till papporna utan gnäll för att inte misstänkas för att vars hämndlystna?
    Det kan vara bra för kvinnor att veta hur andra kvinnor ser på dem menar jag. De behöver också få veta hur de ska uppföra sig för att inte mansvärlden och noboytoy ska gå igång och fabulera om deras känslolägen och hämndaktioner.

    SvaraRadera
    Svar
    1. "Till och med de flesta män anser att det är djupt oanständigt och ansvarslöst att överge en gravid kvinna. Numera förväntas män vara med och ta ansvar för en eventuell graviditet."

      Jag anser, av det jag har sett och läst om detta fall, att pappan inte har övergivit sitt barn. Han vill vara del av barnets liv.

      "Tänker man inte bli ett par så förväntas mannen finnas kvar ändå. För barnets skull och för att han ska kunna få en relation till barnet på ett normalt och naturligt sätt.
      Gör inte mannen det så har han tydligt markerat hur han vill ha det."

      Jag återupprepar att den här pappan vill finnas där för sitt barn, ha en relation till sitt barn och tydligt har markerat det.

      Vad tycker du att pappan skulle ha gjort? Hade alla varit nöjda och glada om han hade valt att lämna sin fru, sitt äktenskap och sina andra tre barn, för älskarinnans skull? Hade allt varit frid och fröjd då, för alla inblandade? Jag skulle gissa, att otroheten och graviditeten slog ned som en bomb i pappans familj och att han hade full sjå att försöka rädda sitt äktenskap och förklara inför sin fru och sina andra barn, vad han hade ställt till med.

      Jag menar inte att allt är älskarinnans "fel". Jag menar att de BÅDA valde att ha sex. Jag menar att de BÅDA valde att skydda sig med p-piller. Jag menar att HON valde att föda deras gemensamma barn och inte göra abort, när p-pillren uppenbart inte funkade som skydd. Jag menar att HON måste ha insett vad det skulle medföra, att skaffa barn med en gift trebarnspappa? Jag menar att HON hade förväntat sig, att HAN skulle lämna sin fru och sina andra tre barn för hennes skull. Han valde något annat och han har all rätt att göra det.

      Det är stor skillnad på fungerande pappor och icke-fungerande pappor. Dvs - ingen kvinna skall behöva "skylla sig själv" när hon blir slagen av sina barns fäder eller av män. Inte heller skall barnen tvingas till umgänge med den typen av pappor. MEN, MEN jag har inte sett att detta fall handlar om en sådan pappa, har du? VAD vet du, som inte jag vet, om den här pappan och vad som gör honom olämplig i sin papparoll?





      Radera
  31. Jag tycker att en sak, som är ganska viktig i sammanhanget, måste redas ut. Nämligen hur lång tid det hade gått, innan pappan visade sig vilja vara delaktig i barnets liv. Någon här, kan säkert svara på det.

    Jag har nämligen uppfattat det som om pappan har velat vara delaktig, i princip, sedan mamman födde deras gemensamma barn? Mamman skriver ju också i bloggen, att hon tycker att barnet är alldeles för litet, för att lämnas bort för umgänge med pappan.

    OM det istället är så, att pappan har struntat helt i barnet och har visat intresse för sitt barn, först efter flera år utan något som helst umgänge, så kan jag förstå att mamman inte vill medverka.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Han stack när graviditeten blev känd och började ställa krav när han fått frun på sin sida. Om barnet var ett halvår eller tre, spelar det någon roll, tycker du?
      Han svek, fanns inte där - förrän han insåg att hon gått vidare med ny partner.
      Jag tycker för min del att diskussionen börjar bli för töntig nu.

      Radera
    2. Men problemet är ju alltså att när Leroy väl kom på att han faktiskt ville vara med så fanns där redan ett fungerande familjeliv med en mamma, en pappa och ett barn. En familj med en egen trygghet, egna rutiner och som inte var i behov av ytterligare en far.


      Leroy är en utomstående i den familjen. Man vill inte lämna bort sitt barn till utomstående hur som helst.

      Som utomstående får man jobba sig in i familjen. Bygga upp ett förtroende. Bli en tillgång som extrapappa, och erbjuda en extra uppsättning farföräldrar, fastrar, kusiner. En bonus.

      Man kan säga att Leroy tackade nej till jobbet som pappa och när han väl kom på att han ville ha det trots allt så var det redan upptaget. Då får han jobba på att visa att han behövs ändå och att han fortfarande har något att tillföra.

      Radera
    3. Men barnet har bara EN biologisk far, som kommer att vara ensam ansvarig för detta barn, för resten av sitt liv. Styvpappan kanske sticker en vacker dag? Vad har barnet kvar då?

      Radera
    4. Då har barnet kvar sin extrapappa Leroy. OM nu styvpappan visar sig vara en svikarfarsa.

      Radera
  32. Oavsett hur lång tid det gått efter förlossningen så är problemet att pappan inte ville vara delaktig under graviditet eller förlossning.
    Precis som i andra vårdnadstvister, där föräldrarna levt tillsammans och där pappan känner sig förfördelad när han mister vårdnaden till förmån för mamman så handlar det om hur mycket förälder man valt att vara tidigare. En mamma som vabbat, vakat, tröstat, jobbat deltid för att få tid för barnen har en naturlig fördel framför en pappa som prioriterat på andra sätt.
    Här har vi en pappa som också valt bort ett barn. Han kan naturligtvis inte förvänta sig att bli värderad som en fullgod förälder den där dagen han ändrar sig och dyker upp som gubben i lådan och tror att han har några rättigheter till barnet. Han har ju trots allt donerat sperma.
    Av kommentarer här kan man också se att det är är så man set det, mamman ska inte inbilla sig att hon har rätt att avgöra vad som är bäst för hennes barn. Biologin ses som viktigare än med vem barnet levt och känner sig trygg med.

    SvaraRadera
  33. Hur lång tid ska en pappa kunna hålla sig borta från sitt barn för att det ska vara acceptabelt?
    En vecka? En månad? Ett år?
    Hör gäller att sätta upp regler så mammorna vet vad de har att rätta sig efter...

    SvaraRadera
  34. Nu är jag personligen trött på den här diskussionen så jag går ut och planterar några blå hibiskusar...

    SvaraRadera
  35. Jag håller helt med dig Monica i dina kommentarer 27 oktober 10:55, (resten efter det har jag inte läst), du har helt rätt, människor är inte maskiner.
    Min spontana reflektion är att det är smått fantastiskt att Leroy som är gammal nog att vara pappa till sin älskarinna, går hem hos frun som är lika gammal att vara älskarinnans mamma, med lögnerna att älskarinnan övertalade och lurade honom in i det dryga ett år långa förhållandet som slutligen resulterade i en graviditet.
    Jag tycker att de två som borde ha en livserfarenhet dubblelt högre än den unga älskarinnan som dessutom är en förstagångsmamma helt utan stöd från pappan borde ha agerat på ett helt annat sätt än ett krig initialt. Jag förstår att älskarinnan kontaktade Leroy, hon var ju helt ensam och utan stöd i den situation hon befann sig i, men han ratade henne till förmån för sin fru och deras relation. Först senare när hon fött sitt barn och till slut hittat sin trygghet så kom Leroy och hans fru in och började kräva rättigheter, för mig totalt absurt. Det är äckligt.
    Jag har största respekt för NoBoyToy som för det mesta skriver klokt, men här är NBT ute i periferin.
    Det hela är väldigt tragiskt och problemen hade inte uppstått om det inte varit för trassliga relationsproblem från början till slut.
    En till slutssats jag drar är att det finns ett gemensamt drag hos Leroy och Daddy, de valde både väldigt unga tjejer som de gjorde gravida.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Under älskarinnans graviditet, hade pappan givetvis full sjå att ta hand om den familj han redan hade. Det finns TRE livs levande barn på den andra sidan, som måste ha hamnat i smärre chocktillstånd över att pappa hade haft en annan, vid sidan om. De måste ha varit ledsna, besvikna, funderat över vad som skulle hända med familjen, skilsmässa mellan mamma och pappa osv. Eftersom pappan tydligen ångrade sin kärleksaffär, ville behålla sin familj till varje pris, så är det förståeligt om han lade krutet, just då, på de barn han redan hade, de som var livs levande, istället för att sitta och klappa den växande magen på älskarinnan.

      När barnet väl var fött och hans familj hade stabiliserats, så stod han upp som en man och ville ta sitt ansvar för barnet, vara en fadersfigur. Då passade det tydligen inte älskarinnan längre - hon hade redan hittat en "ny" pappa till sitt barn. Problemet är att det bara finns EN biopappa som, oavsett om han vill eller inte, för alltid kommer att hållas ansvarig för sitt barn. Styvpappan kan inte krävas på någonting alls. Han kanske också är otrogen om några år och väljer att skaffa egna bio-barn med en annan kvinna.

      Förklara då för barnet, varför varken styvpappa eller biopappa bryr sig om barnet. Förklara då för barnet, varför man som mamma, har motat bort biopappan i alla år.

      Radera
    2. "Det finns TRE livs levande barn på den andra sidan, som måste ha hamnat i smärre chocktillstånd över att pappa hade haft en annan, vid sidan om."

      Mja, det finns TVÅ barn på den sidan. Leroy har tre kullar barn. Äldsta barnet med en annan kvinna är i samma ålder som älskarinnan. Inte för att det spelar någon större roll men det skadar inte att röra sig med korrekta fakta.

      Radera
    3. Från kommentar ovan:

      Så här skriver Leroy själv på flashback i Daddytråden.
      "Jag känner också till en gift man som hade en härlig familj med 3barn

      Radera
    4. Då satt väl Leroy och ljög på föräldra-jouren i flera år. Skatteverket ljuger väl också antar jag.

      Vad Leroy skriver när han vill ge sken av att han skriver om "en vän" ska man ta med en nypa salt. Men som vanligt vet du säkert bäst även om du inte vet nåt alls.

      Radera
    5. Nej, jag "vet inte bäst". Jag har ingen aning om hur många barn Leroy har. Jag antog att kommentaren ovan, där Leroy själv uttalar sig, stämmer. Du har förmodligen kollat med skatteverket och då får vi anta att Leroy skrev fel? För mig spelar det ingen roll om han har 3 eller 2 barn, det var inte poängen med min kommentar.

      Radera
  36. Leroy förklarade för älskarinnan att han om hon valde att föda barnet aldrig skulle ha med det att göra. För han hade redan en familj som tog upp hans tid.

    Sen när han ändrade sig var han välkommen hem till älskarinnan för att lära känna sitt barn men det fick han inte för sin fru. Frun skulle bestämma hur umgänget skulle se ut och inte barnets mamma. Hon skulle bara finna sig i att Leroys fru var den som bestämde hur umgänget skulle se ut.

    Och då började Leroy klaga på alskarinnan på internet.

    Problemet var alltså att barnets mor och far inte själva fick bestämma hur umgänget skulle se ut, utan det skulle frun göra. Och Leroy håller med sin fru om att frun ska bestämma och inte barnets mor.

    Frun sa att de fick träffas på cafeér när barnet var nyfött vilket mamman inte tyckte kändes rätt och sen har det rullat på.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Väldigt mycket fokus på den stackars bedragna frun, som dras in i detta och inte kan försvara sig. Vi kanske skall spekulera och insinuera på samma sätt om styvpappan?

      Vad vet vi om styvpappan till barnet? Hur seriös är han i sin styvpapparoll? Kommer han att finnas där för barnet i all framtid, även om relationen till mamman tar slut? Kommer han att testamentera sina ev tillgångar till barnet, den dagen han dör?

      Hur vet vi att det inte är styvpappan som nu sitter i bakgrunden och drar i trådarna? Han kanske står för större delen av familjens försörjning, har varit med från början, ser sig själv (i alla fall just nu) som den rättmätige pappan till barnet? Kanske har barnet börjat kalla honom "pappa"? Kanske skulle han ogilla tanken på att biopappan blir singel och mamman måste åka dit med sitt barn och umgås ensam med sitt barns pappa, som hon en gång hade väldigt starka känslor för? Kanske är det styvpappan som nu vill hålla undan biopappan, annars vill han inte lägga ner för mycket energi på ett barn som han inte kan se som sitt eget?

      Radera
    2. Han har uppenbarligen varit barnets fosterpappa sen barnet föddes för 7 år sedan. Enligt bloggen så kallar hon honom för pappa. Har man haft någon som fosterbarn sen barnet föddes så ja, då tror jag att man känner sig som den rättmätige pappan precis som om barnet vore ens eget kött och blod, och har man vuxit upp med en fosterpappa sen man föddes så ser man honom som sin rättmätige pappa. Precis som med adoptivbarn och adoptivföräldrar.

      Leroy ÄR i detta sammanhang en utomstående. Säkert vill biopappan hålla honom utanför. Det är ungefär som om grannen efter ett par år skulle kräva att få umgås med ens barn, med motiveringen att barnet faktiskt har rätt till sina grannar.

      Därför blir det ÄNNU viktigare att Leroy visar att han inte är ute efter att kräva sin rätt som pappa, utan att visa att han är villig att vara ett komplement till styvpappan. Ett komplement alltså. Att visa att han kan vara en tillgång för familjen och inte bara en jobbig typ som kräver att få umgås med deras barn samtidigt som han klagar över hur barnets mamma lurade honom till att bli pappa för att hon ville sno en gift man och tror att det ska ha något som helst positiv påverkan på hans relation till deras gemensamma dotter.

      Radera
  37. De här, som nu tycker att jag framstår som om jag har ställt mig på papparättshaveristernas sida, får gärna förklara för mig hur jag skall göra för att undvika att framstå som en dubbelmoralisk hycklare?

    Jag brukar ju nämligen, vilket många av er säkert känner till, skriva om alla de här "svikarfarsorna" som varken tar socialt eller ekonomiskt ansvar för de barn som de har satt till världen när de har skvätt sperma omkring sig. De pappor som inte vare sig vabbar eller tar ut föräldrarledighet eller ens betalar underhållsstöd för sina barn. De pappor som bloggar om sina barn, barnens mammor och hänger ut dem med namn, bild osv. De pappor som är familjeterrorister och begår våld och sexuellt våld mot sina familjemedlemmar.

    Förklara för mig hur jag, utan att framstå som en hycklare, skall kunna vända mig emot, att en pappa vädjar till sitt barns mamma att sluta blogga och lägga ut bilder på sin familj, att en pappa vill vara en del av sitt barn liv och ta sitt fulla ansvar. Hur skall jag kunna vända mig emot, att en pappa, trots alla misstag han har begått och försökt försköna dem, ändå vill göra om och göra rätt och finnas till för sitt barn, som han har skaffat utanför äktenskapet?

    Jag hade kunnat vända mig emot en sådan pappa om det var så, att han på något sätt framstod som en olämplig pappa, men jag har hittills inte sett några som helst indikationer på det. Jag är beredd att ändra min inställning när och om bevisen läggs fram, för att mamman har goda skäl att hindra barnet från umgänge med sin pappa. I annat fall, framstår jag som en dubbelmoralisk hycklare.

    SvaraRadera
  38. Jag instämmer till hundra procent med er 18.11 och 18.13. NBT har inte satt sig in i vad det handlar om utan har tagit ställning utifrån en missuppfattning. Det var INTE så att Leroy ville att älskarinnan skulle göra abort men accepterade hennes beslut och ställde upp för henne. Som många försökt förklara sa han tvärtom åt henne att skaffa en annan pappa åt barnet för han tänkte inte vara en del i hennes liv. Först när hon gjort det ändrade han (eller kanske frun) sig. Kontrollbehov? Sen dess har han varit precis överallt på nätet och förtalat mamman. Läs vad BlahablahaRoy skriver om henne härovan så sent som 25 oktober 2012 12:11! Så har han hållit på år efter år och en del verkar gå på det. Att J fortfarande ville ha honom är säkerligen leroys önsketänkande.

    Vi vet inte varför det fortfarande är problem med umgänget. Det kan lika gärna vara Leroy som ställer orimliga krav som att mamman gör det. Med tanke på Leroys historia gissar jag det första men jag vet förstås inte. Och handen på hjärtat, vilken mamma skulle vara positiv till en pappa som släpat henne i smutsen nästan dagligen i sex års tid?
    Leroy är heller inte anonym längre. Hans namn och bostadsort är kända sen ett par år av alla som läst hans gnäll. Ändå fortsätter han på samma sätt men tycker att mamman ska vara tyst. Och inte twittra med andra män!!

    SvaraRadera
    Svar
    1. "Som många försökt förklara sa han tvärtom åt henne att skaffa en annan pappa åt barnet för han tänkte inte vara en del i hennes liv. Först när hon gjort det ändrade han (eller kanske frun) sig."

      Tyvärr, jag har inte sett "många" förklara detta i tråden? Var står det? Det enda jag har läst mig till här, är att pappan ska ha föreslagit abort och därmed, i mångas tycke, ha diskvalificerat sig som förälder? Samt att han ska ha diskvalificerat sig som förälder, pga sin otrohet, sin livsfarliga fru mm.

      Menar du att pappan sa åt mamman att han aldrig mer ville ha med henne att göra, och att hon måste skaffa en annan pappa till barnet och därefter sa upp all kontakt? Hur lång tid gick det från det att han hade avsagt sig kontakt och faderskap tills han ångrade sig?

      Radera
    2. NBT
      Det är lite tråkigt att du drar växlar utan grund. Som att frun skulle vara livsfarlig och ute för att hämnas. Jag har visserligen planterat blå hibiskus och städat huset några timmar - och inte läst allt - men så är det väl ändå ingen som har sagt.
      Ingen skugga på frun som verkligen är misshandlad i den här historien.
      Men!
      Den som förväntas lämna ut sitt barn till en kvinna som rimligtvis hatar en måste självklart oroa sig för detta. Varför är det så svårt att förstå? Måste man ha fött egna barn för att begripa en sådan primär och självklar sak?
      Vad gäller bakgrundshistorien så har du fått den i stora drag. Vi andra har följt processen i åratal och begriper inte hur du har kunnat missa den. Den har utspelats framför dina skrivande fingrar. Tråden handar visserligen om dessa personer men jag tycker inte vi ska dissekera dem mer än nödvändigt. Det får räcka så här. Du får ha din ståndpunkt men respektera också vår.

      Radera
    3. Om frun "vill hämnas" på barnet så kan man väl konstatera att hon i alla fall är olämplig som styvmor, kanske till och med "livsfarlig"? Men okej, jag tar tillbaka ordet "livsfarlig" och ersätter det med att frun vill hämnas på barnet. Överdrift från min sida.

      Frun påstås "hata" mamman pga att mamman har varit otrogen med hennes gifte man? Innebär det, om det är sant, per automatik att hon också hatar barnet? Finns det inte minsta chans att frun är så pass vuxen, att hon kan skilja på person och person och att hon kan förstå att barnet inte bär skulden för vad mamman har gjort, samt att hon kan älska sin mans dotter i alla fall och ta hand om henne på bästa sätt?

      Enkel fråga - vad har fått mamman att tro att frun vill hämnas på barnet? Har hon sett att barnet far illa hos sin styvmor eller blir illa behandlad av henne?

      Radera
  39. Noboytoys hela resonemang bygger på fantasier och spekulationer om andra människor.
    Det finns knappt någon fakta alls.
    Det fungerar inte att diskutera fantasier och påhitt.
    Det är onekligen fascinerande läsning men inte imponerande.

    SvaraRadera
  40. En sak tycker jag är konstig. Dom som säger att mamman motar bort pappan och motarbetar honom, hur vet dom det? Vad jag förstår bygger det enbart på att Leroy SÄGER att det är så! Mer behövs alltså inte? I så fall har Leroy lyckats bra med sin mångåriga förtalskampanj.
    Kanske har han rätt, och kanske ljuger han. Hur kan man avgöra det utifrån en persons partsinlaga.

    SvaraRadera
    Svar
    1. En sista kommentar då.

      Jo mamman säger själv att mormor också tycker så förutom Leroy.....

      Radera
  41. Noboytoy, ja det är absolut förståligt att Leroy lade krutet på sina redan födda barn istället för att sitta och klappa om den växande magen på älskarinnan. Men tycker du inte att det också är förståeligt att älskarinnan behövde ett stöd vid den känsliga tiden under graviditet, förlossning och som nyförlöst, samt någon som kunde ta en aktiv del av föräldraansvaret? Hon kunde kanske inte vänta för att se om Leroys fsmiljesituation överhuvudtaget skulle tillåta ett föräldraskap eller inte.

    Och att när sedan familjelivet väl stabiliserats för Leroy så var den rollen han ville och tänkte ta redan upptagen? Du säger lite föraktfullt att det "passade inte" älskarinnan, som om hon gjort något fel som inte ville behöva ändra om i sitt liv på ett sätt som passade den biologiska fadern. Istället för att den biologiska fadern fick anpassa sig efter det liv som hon byggt upp för sig och dottern, medan han tagit hand om sin tidigare familj.

    Det var ju inte så att hon nekade honom umgänge vad jag kan förstå, bara att hon inte tyckte att Leroys krav funkade för henne och för dottern. Istället för att Leroy gick med på hennes krav för umgänge och sedan långsamt arbetade sig in i rollen så krävde han att det skulle ske på hans villkor. Och då sket det sig.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Vid fyra månaders graviditet fanns styvpappan redan på plats, enligt uppgift från mammans blogg. Hon kunde inte vänta längre än så, för att låta Leroy besluta sig för vilken av kvinnorna han ville ha och förklara för sin fru och sina andra barn, vad han hade ställt till med? Vem vet om det inte var så att Leroy kände sig som att han var i vägen under graviditeten när det redan fanns en annan man, som mamman tyckte hade fyllt hans plats?

      Ja, papparollen var alltså uppenbarligen "upptagen" redan vid 4 mån graviditet. Då hade knappast mamman, styvpappan och fostret hunnit bygga upp något liv, eller hur?

      Näe, det är för mycket flum och omskrivningar från den här mamman. Det är inte trovärdigt, helt enkelt.

      Radera
  42. Jag sitter mitt i natten och väntar på taxi och ser att Leroy kört sin tårdryparversion hos NoBoyToy hela dagen. Undra på att hon skrivit så konstiga kommentarer. Jag föreslår därför att vi lämnar diskussionen åt sitt öde och i stället följer den hos NBT.

    SvaraRadera
  43. Missa för övrigt inte boggen Mammorna som Erik Rodenberg hänvisar till.
    http://modrarna.blogspot.com.es/

    SvaraRadera
  44. Tack för rätt info.

    SvaraRadera
  45. Eftersom jag inte har alla fakta, inte vet sanningen, liksom många andra här, så stämmer det att jag bygger mina uttalanden endast på vad har har läst mig till här, i mammans blogg och genom pappans uttalanden. Kalla det "fantasi och spekulation" men det gäller även för er andra.

    Jag har en sista fråga som borde vara lätt att svara på:
    Vad är det som gör pappan olämplig att träffa sin dotter? Finns tex misstanke, från mammans sida, om övergrepp, vanvård eller något annat, som gör att hon tvekar att lämna barnet till sin pappa?

    SvaraRadera
  46. Intressant. Finnes länk till Leroys fd älskarinnas blogg oxå?

    SvaraRadera
  47. Ja det gör det NBT.
    Pappans intresse av att bara knulla mamman utan allt ansvar som en långvarig relation medför.
    Sin senare alienering med sin fru och skuldkastandet av mamman som dessutom sveks tidigt under graviditeten. Kraven på abort.
    Fruns plötsliga uppdiktande av villkor för umgänget med mammans första barn i ett senare skede när barnet var fött och tydliga direktiv att mamman inte var välkommen att närvara=lämna bort sin bebis till människor som visat stort avog till henne och önskan att barnen inte skulle få bli till.
    Leroys plötsliga underkastelse sin fru och borta är alla direkta och underförstådda löften om relation. De var bara intressanta när han önskade runka av sig lite i en söt ung asiatisk flicka sin är lika ungt som Leroys första barn och sen är allt hennes fel.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Kommentar överflödig...

      Radera
    2. "Söt ung asiatisk flicka lika ung som Leroys första barn". Hur fick då äldre, gifte barnafadern Leroy kontakt med en sådan??? Satt han och jagade på nätet i smyg för frun och barn, som andra gubbar gör, och sedan klagar över att han blev "lurad"?? Jo tjena!

      Radera
  48. Ett par frågor borde om möjligt också besvaras här innan man går vidare till NBTs blogg.
    Har Leroy någon gång begärt delad vårdnad hos någon myndighet och i så fall fått avslag av myndighet på grund av vad?
    Har Leroy någon gång begärt umgängesrätt hos någon myndighet och i så fall fått avslag av myndighet på grund av vad?
    Betalar Leroy underhållsbidrag till barnet?

    Någon som vet?

    Revisorn

    SvaraRadera
  49. Varför ska ett barn som redan tidigt i graviditeten ratats av biologisk far och redan i tidig graviditet fått en ny far ha behov av utvidgat nätverk med biologfar?

    För andra barn duger det alldeles utmärkt med mamma, pappa, barn(eller andra konstellationer) och deras nätverk är det någon skillnad för barn som sedan födseln haft styvfar som far?

    Varför behöver detta barn en xtra-pappa, varför skulle denna familj behöva avlastning?

    SvaraRadera
  50. Tja då var jag färdig för in till NBT går jag inte. Hon får sitta och klappa Blaroy på huvudet utan mig. Bara en sista kommentar. Vi vet inte alls vad vårdnadstriden gäller, vi har bara Ls förvridna ord att gå efter. Fram med alla papper om det ska gå att diskutera den delen tack.

    Hmm. Att mormodern tyckte att L borde få träffa flickan mer var väl 2007? Hur vet vi att tvisten har med det att göra idag.

    En liten lustighet i sammanhanget är att på flashback skrevs det för en tid sen att NBT snart skulle ta avstånd från Monica. Hmm....

    SvaraRadera
  51. Innan diskussionen övergår till NBT: Tycker att ett par kanske viktiga saker har utelämnats här, nämligen:
    Har Leroy någon gång i sin "strid" begärt delad vårdnad om barnet ifråga och vad blev i så fall myndighets svar?
    Har Leroy någon gång i sin "strid" begärt umgängesrätt till barnet och vad blev i så fall myndighets svar?

    Någon som vet?

    SvaraRadera
  52. Det var aldrig min tanke att Leroys vårdnadstvist skulle få en ingående diskussion här även om rubriken antydde så från början. Det var klumpigt av mig, det erkännes.

    Det enda jag kan ha någon åsikt om är vad han själv i åratal skrivit här på nätet samt vad älskarinnan skrivit - länk finns någonstans här i diskussionen eller under föregående inläggs kommentarsfält.

    För mig handlar det endast om hans uppförande som han själv beskrivit det och som jag tycker är helt sanslöst. En man som gör så måste vara väldigt försiktig, ödmjuk och sann om han ska få framgång i sitt försök till återtåg till älskarinnan - för kontakten med barnet går genom henne om det hela ska få ett för barnet gott slut. Man kan inte bara stampa på i någon sorts översittarstövlar och kräva den rätt man själv har förverkat.

    Man kan förstå denna ståndpunkt eller inte men jag vet hur det känns och har rätt till min. Ett beteende som det Leroy själv har beskrivit har jag ingen som helst förståelse för. En gift man ska hålla koll på vad han gör och var han sår sin vildhavre. Man gör inte en annan kvinna med barn för att sedan - efter ett års otrohet - krypa hem till frun och skylla på älskarinnan. Det är lätt att inse att han måste ha gått från säng till säng under denna tid. Hur kränkande är inte det för frun! För jävligt, om ni frågar mig.

    Jag har även följande åsikt. Den som är otrogen har också gjort sitt val av partner. Är man otrogen - och det kan vem som helst vara - ska man omgående ta konsekvenserna av det och lämna sitt äktenskap/förhållande. Det är inte korrekt mot sin maka/make att spela dubbelspel. Det är något av det fulaste man kan göra. Den som gör det har förverkat sitt äktenskap med allt vad det innebär. Om man senare kan försonas är en annan sak. Man ska vara renhårig och sann. Annars är man en liten lus.

    Jag vet att NBT har annan grund för sina åsikter och det får hon förstås ha. Jag har full respekt för det även om jag inte förstår det. Vi har alla våra erfarenheter i livet som vi bildar oss våra åsiker av. Hon följer sitt hjärta och jag följer mitt. Det är inget konstigt med det. Jag kommer inte att ta avstånd från henne. Så barnslig är inte denna lilla sandlåda. NBT är en av de bästa. Vad hon gör avgör hon. Jag har full respekt för det.

    Jag tycker däremot inte att diskussionen ska pågå i min blogg när Leroy nu inte klarar av att "försvara" sig här och istället pumpar NBT full med sin partsinlaga. Då är det ärligare att diskussionen fortsätta där.

    Jag ser vidare inget som helst behov av att få fram alla papper i ljuset, som föreslås ovan. För mig handlar det mer om principen än just detta fall som aldrig hade varit intressant om inte Leroy i åratal hade beklagat sig över hur synd det är om honom och hur elak den forna älskarinnan är. Det är inte synd om Leroy. Han är själv skuld till sin situation.

    Jag tycker inte att älskarinnan har hängt ut deras vårdnadstvist. Hon var ansatt av honom och svarade i november 2007. Skulle hon inte ha lov till det? Jo, självklart. Hon har gått vidare och bildat familj. Hennes blogg upphörde 2010. Så vad finns att gnälla över? Bilden på nye mannen och bebisen är jättefin. Så ska en pappa bete sig.

    Leroy är en vänligt själ för det mesta och jag vill honom inget ont. Men när han berättar om sitt uppförande i den här konflikten får han inget stöd av mig. Han har själv ställt till det och får själv ordna upp det. Han föredrar att skylla allt på älskarinnan. Det är lika dumt som att använda fel nyckel till portlåset.

    Hur det faktiskt har gått i den här vårdnadstvisten vet inte jag.
    Det spelar heller ingen roll för mig.
    För mig var hans dubbelspel det intressanta.
    När jag sedan läste NBT stod det plötsligt klart för mig varför somliga föräldrar - oftast mödrar - finner sig tvungna att dra med sina barn, när paragrafryttare vägrar förstå. Men det är ju en helt annan historia.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Det finns de som undrar vad jag håller på med och de som är chockade över att jag "försvarar" den här pappan och vissa tror till och med att jag har blivit "kapad".

      Så är inte fallet.

      Jag har ingen som helst kontakt med pappan, ingen kontakt med mamman. Det jag vet, i det här fallet, har jag läst mig till, här i MA:s blogg och i mammans blogg samt i min egen.

      Jag har hela tiden hävdat, att denne man har gjort fel, eftersom han har svikit sin hustru, sina barn, sin älskarinna, sitt äktenskap och andra människor i sin omgivning. Han har försatt dem alla, i en livslång och otroligt jobbig situation.

      Men...

      Skall alla män/pappor som någon gång har varit otrogna, är gubbsjuka och raggar småflickor, har en förfärlig kvinnosyn, hänger bland fel klientel av män eller föreslår abort när de har gjort någon på smällen, bli fråntagna sina barn? Är de olämpliga, att umgås med sina barn för all framtid?

      Den här mannen har inte gjort sig skyldig till någonting annat, så vitt jag vet? Jag har dock hela tiden reserverat mig för att jag kanske inte har alla fakta, men att jag hittills inte har någon som helst anledning att tro, att den här mannen har gjort vare sig sitt barn, eller sin älskarinna illa. Tvärtom ser jag en man som resonerar väldigt klokt, i de kommentarer han har postat i älskarinnans blogg. Jag är beredd att ändra inställning om det finns fog för älskarinnan, att undanhålla barnet från sin pappa.

      De allra flesta separerade mammor, som jag har kommit i kontakt med i livet, inte minst min egen, vill och önskar att barnen skall ha god kontakt med sina biologiska pappor. Jag upplever att den här mamman helst hade önskat, att pappan till hennes barn försvann ur hennes liv för gott. Jag ser inte att hon har grund för, att undanhålla barnet från sin pappa.

      Jag är, som många av er vet, mycket väl medveten om hur illa vårt rättsväsende och sociala myndigheter behandlar mammor och barn. Pappor som misstänks för misshandel mot mammorna och barnen, misstänks för sexuella övergrepp, vanvård, har grava alkohol och/eller drogproblem, får idag ensam vårdnad om sina barn. Detta är ett stort samhällsproblem eftersom vi, landet Sverige, skickar barn till fäder som våldtar och misshandlar dem, under hela deras barndom.

      Mamman, älskarinnan i det här fallet känner sig sviken av biopappan, med all rätt. Jag förstår hennes besvikelse och hennes sorg över att hon inte fick dela sitt liv med denne man, som hon hade tänkt och som han kanske hade lovat, men det ger henne inte rätten att undanhålla sitt barn, från barnets far. Pappan har svikit älskarinnan, sin familj och sig själv men innebär det att han har svikit sitt barn? Nej, tvärtom vill han ta sitt ansvar, finnas till för sitt barn och ta sitt fulla ansvar.

      Min inställning i det här fallet, har gjort att det riktas kritik mot mig bl.a från mitt "feministläger", om jag skall kalla det så, vilket är fullt förståeligt. Gör det att de tar avstånd från mig helt och hållet? Det är mycket möjligt men jag står fast vid min ståndpunkt, tills/om/när det framkommer någonting, minsta lilla, som säger att den här mamman har agerat rätt mot sitt barn och barnets pappa och haft god anledning att undanhålla umgänge. Hennes egna känslor av besvikelse, är inte en god anledning.












      Radera
    2. NoBoyToy
      Jag skriver här för att det mera är ett brev till dig än ett debattinlägg.

      Du skriver:
      ” Jag har hela tiden hävdat, att denne man har gjort fel, eftersom han har svikit sin hustru, sina barn, sin älskarinna, sitt äktenskap och andra människor i sin omgivning. Han har försatt dem alla, i en livslång och otroligt jobbig situation.”

      Det håller jag helt med dig om!


      Du skriver:
      ”Skall alla män/pappor som någon gång har varit otrogna, är gubbsjuka och raggar småflickor, har en förfärlig kvinnosyn, hänger bland fel klientel av män eller föreslår abort när de har gjort någon på smällen, bli fråntagna sina barn? Är de olämpliga, att umgås med sina barn för all framtid?”

      Här blir det knepigare eftersom du generaliserar rent allmänt.
      Men varningsklockorna ringer.
      Är sådana män lämpliga förebilder för sina barn, tycker du?
      Skulle du släppa din kontroll (som du på grund av honom är ensam om) och ditt föräldraansvar och lämna ut en liten bebis till en sådan man?
      Jag skulle definitivt inte göra det.
      Först skulle han genom att göra rätt (exempelvis inte ljuga och skylla ifrån sig) få övertyga mig om att jag inte skulle behöva vara orolig och att det skulle vara bra för barnet. Man kastar inte sitt barn till vargarna liksom.

      Jag tror för övrigt inte att jag någonsin sagt att Leroy inte ska få umgänge med sitt barn. Men jag tycker i detta fall att mamman ska gå först då det är hon som har ansvaret och att hans umgänge om de inte kan enas ska ske på hennes premisser.
      Hon har tagit ansvar för barnet. Det har inte han.

      Du skriver:
      ” Den här mannen har inte gjort sig skyldig till någonting annat, så vitt jag vet?”
      Och får det att låta som ingenting.
      Du skriver ju själv att han har ”försatt dem alla, i en livslång och otroligt jobbig situation”! Räcker inte det?
      Är det inte rimligt då att han viger sitt liv åt att gottgöra de drabbade och förbättra situationen?
      Så vad gör han?
      Skyller alltihop på älskarinnan!
      Och till den mannen tycker du att hon ska lämna ut sitt värnlösa barn!

      Jag tycker inte att varken du eller jag med någon som helst säkerhet kan uttala oss om huruvida mamman drivs av hämnd eller är besviken på Leroy. Inte på det sätt du gör. Jag hoppas att jag har uttalat med om det helt generellt för jag känner inte mamman och vet ingenting om henne. Hon kan vara hur korkad som helst men det vet inte jag. Jag har hängt upp mig på hur Leroy uppfört sig och – värst av allt – inte kan stå för det utan hela tiden skyller ifrån sig.
      forts.

      Radera
    3. forts

      Jag ska ta några exempel från din blogg:

      Leroy berättar 2012-10-28 kl 11-31 att han och älskarinnan åkt till Stockholm i hans bil vilket raskt förvandlas till:
      ”när hon tog mig till Stockholm”.
      Alltså hennes fel!

      Han åker hem till sin son för att montera något. Sonen blir ledsen för att han inte sover över. Han vill umgås med sin pappa. Han ljuger och säger att han ska sova hos en jaktkamrat. HON har nämligen bokat rum på Stallmästargården. Sonen blir besviken.
      Hennes fel.

      Älskarinnan ringer sonen och hans mamma för att söka info om vad för sorts pappa Leroy är.
      Han svänger till det och påstår hon vill ha bekräftat att han är en dålig pappa. Vad finns det för bevis för det? Är det också en lögn? Har han något att dölja? Varför tycker han inte att halvsyskonens mödrar ska ha kontakt. När han själv ringde sonen för att få veta vad de hade sagt blev sonen kränkt.
      Hennes fel!
      Inte en tanke på att det kanske var droppen som fick bägaren att rinna över, att han hade ljugit och bedragit en gång för mycket.

      Men du håller med!
      ” Jag förstår inte alls varför din fd älskarinna sitter och ringer till din äldste son och hans mamma?”

      Då kan jag berätta för dig hur det kan ligga till.
      Om älskarinnan/mamman kände sig trängd, kanske inför överlämnandet av barnet, så ringde hon kanske runt för att förhöra sig om hur Leroy är som far. Att hon gjorde det för att bevisa att han är dålig, är hans version och det vet vi ju hur han förhåller sig till sanningen. Hon kan mycket väl ha ringt sitt barns halvbror och hennes mamma för att få veta mera helt enkelt. För att bli trygg med situationen.
      Det gjorde jag när jag insåg att mina barn har fyra halvsyskon med fyra olika mammor. Här kan vi verkligen snacka om barnens rätt till kontakt. De har ju rätt till varandra. Och mammorna kan ha väldigt mycket att tala om. De kan ge stöd. Men det tilltalar alltså inte Leroy. Undrar varför.

      Ponera att han lämnade sonens mamma efter otrohet med nuvarande frun. Eller att sonen tog illa vid sig å nuvarande fruns vägnar. Rätt som det är rinner bägaren över och barn tar avstånd från ljugande och trolösa föräldrar. Då hjälper det inte att ropa på lagar och rätt. Då får man skylla sig själv faktiskt.

      Leroy hade inte behövt köra sin älskarinna till Stockholm.
      Han hade kunnat stanna hos sonen som då uppenbarligen ville ha närmare kontakt med sin pappa.
      I stället svek han sonen genom att gå till älskarinnan som – knappast utan hans medverkan – hade hyrt ett hotellrum. Han står ju med i liggaren, skriver han.
      Han behövde inte ha tagit in på Stallmästargården. (Är det verkligen ett hotell?)

      Sen skriver Leroy att han har kopierat MVC-journalen!
      Men vafan…
      Det måste väl ändå vara ett brott?!
      Leroy skriver i din blogg 27 okt kl 12.33 att jag försöker få mamman/älskarinnan till en ängel. Det är inte sant. Jag bara tänker mig in i situationen med den livserfarenhet jag har. Det gör inte henne till ängel.

      Han skriver:
      ”Hon har förstört min relation med min äldsta son och tänker försöka argumentera utifrån detta. Hon har nästan raserat allt det jag byggt”

      Återigen,
      HON har förstört allt för honom. Inte en tanke på att han själv kan vara orsak till alltihop. Om han hade varit okej med sin son så hade sonen tagit honom i försvar mot älskarinnan. Och vad är det han har byggt upp? Äktenskapet?
      Som jag ser det så har han själv gjort allt för att förstöra allt ”han byggt upp”. Frågan är väl om det inte är frun som har byggt upp det. Det skulle i varje fall inte förvåna mig. Vi har att göra med en person som antingen ljuger och förvränger eller lever vid sidan av verkligheten. Inget fel i det kanske men det blir lite konstigt ibland.
      För trots att han skriver att han ”halkade i fällan”, var ”ivrigt uppvaktad” och förförd ”förförd” så kunde han ha behållit brallorna på. Det gjorde han inte. Brallorna åkte av och på ett helt år innan han tvingades avslöja sig. För mig är det självklart att han genom att ljuga och bedra själv förstörde relationen till sonen. Den får han ägna livet åt att bygga upp igen.

      forts

      Radera
    4. forts

      Du skriver i din blogg:
      ” Mammans sida har i hela inlägget hos MA, suttit och tyckt synd om mamman som skaffade barn med en gift man och hur han "svek" henne. Hur blir man sviken av en gift man? På vilket sätt? Det innebär inte heller att han svek sitt barn.”

      Fråga vilket barn du vill som växt upp med en pappa som avvikit. Sviker man mamman så sviker man barnet. Jag garanterar dig att alla barn som ser tillbaka på detta tycker så. Det kräver ingen fysisk närvaro, det är inte det jag menar, men det kräver respekt och att man kan stå för sina gärningar. Den spånkork till karl som försöker snacka skit om den mamma barn växt upp hos gör bort sig grundligt. Det kan jag lova dig. Och har man drabbat så många som Leroy har gjort, så får man nog resten av livet ägna sig åt att gottgöra de inblandade om man vill ha sin gottepåse.

      På ett annat ställe skriver du:
      ” Jag har ställt frågan förut - på vilket sätt är Leroy inte "lämplig" som pappa? Har han gjort illa barnet på något sätt? Har han visat att han skiter i sitt barn?”

      Han har visat att han skiter i sina andra barn genom att riskera familjen. Är man otrogen mot frun så är man otrogen mot barnen. Vad säger att han inte gjorde likadant med den första? Det brukar upprepa sig, om man ska vara fördomsfull. Det kan mycket väl vara ett hemvant mönster och barn är inte dumma.

      På på ett tredje ställe skriver du:
      ” Lagen säger att det är barns rätt att ha umgänge med båda föräldrar, under förutsättning att barnet inte har föräldrar som är skadar dem. Vill man ändra på det, så får man ändra på lagstiftningen och införa modersrätt och se på män som obetydliga spermadonatorer”

      För alla eventualiteter vill jag bara påpeka att det är de män som sviker och lämnar som reducerar sig själva till spermadonator. Ingen annan.
      Ibland drar du lite för snäva växlar NBT. Och jag tror faktiskt det beror på att du inte har barn och inte har varit med om något liknande själv. Det är ingen kritik, det är bara en förklaring. Om du sluppit detta så var glad för det.
      Som släktforskare är jag väldigt angelägen om de biologiska föräldrarna. De går självklart inte att ersätta. Men när barnen växer upp så kan faktiskt andra än bioföräldrarna vara att föredra. Tids nog söker de sina rötter. Då gäller det att vara sann och äkta och kunna stå för vad man gjort. Att skylla på mamman håller inte.

      Någon skriver hos dig om att mamman har trumf på hand och att han får rätta sig efter hennes villkor. Det vore inte mer än rätt, tycker jag. Men så kul är det nog inte. Så fungerar inte lagen. På goda grunder kan man därför anta att det finns något annat i det här som vi inte känner till. En mamma i Sverige kan inte utan väldigt goda skäl undanhålla en far hans barn.
      Det är något i det här som inte stämmer. Om en mamma får igenom ett umgänge begränsat till sju timmar i veckan eller 15 timmar varannan vecka, så är det något lurt. Det kan du vara helt säker på.

      Såvitt jag förstår av din blogg så har hon heller inte gjort det. Han har avstått från umgänge för att han inte fick diktera villkoren. Fine, då tycker jag att vi allihop ska hålla andan och låta det vara så.
      Snart nog blir flickan stor nog att själv söka kontakt och bilda sig en egen uppfattning.

      Radera
    5. "Skulle du släppa din kontroll (som du på grund av honom är ensam om) och ditt föräldraansvar och lämna ut en liten bebis till en sådan man?"

      På grund av honom, är hon ensam? Jag förstår faktiskt inte vad det betyder? Visste hon inte om att hon skulle vara och förbli ensam, eftersom hon dejtade någon som redan var upptagen, till och med gift?


      Radera
    6. Det betyder vad det står. Om hon visste att han var gift förändrar inte saken. Det är inte detsamma som att hon var beredd att bli ensamstående mor. Och för att man är ihop med en gift karl så betyder inte det att man inte kan vara abortmotståndare, dvs inte kunna tänka sig att avbryta ett liv. Befruktningen var de båda med om. Båda har följaktligen samma ansvar för graviditet, förlossning och småbarns tid. Han gjorde ett annat val, han valde bort barnet. Sen, när husfriden har lagt sig hemma i familjen, vill han att hon ska leverera barnet till honom villkorslöst.
      Jag har för övrigt aldrig hört talas om en kvinna som är ihop med en gift man utan förespeglingen om att han snart ska skilja sig. Så jäkla bra är ingen man på sex att man offrar sin frihet och framtid för ett och annat ligg när frun inget anar. Sannolikt trodde hon på en fortsättning.

      Nu är det så att Leroy har skrivit fyra mail till mig sprängfyllda med förtal av den forna älskarinnan. Det är omöjligt att förstå att han ens velat ta i henne med tång. Barnet lever i uppenbar livsfara, enligt honom. Ändå tar han inte på sig fadersrollen ens de 7 timmar i veckan han har lov till. Han står och ser på medan dottern går rakt i fördärvet, om man får tro honom själv.
      Graden av förtal är så grov att jag inte vill diskutera detta mer.
      Det rör sig inte om en vårdnadstvist detta.
      Det är betydligt värre.

      Radera
    7. Monica, vi som med fasa sett Leroys framfart på nätet i åratal har sett just det du beskriver att du ser i hans mail. Det här är vida vidrigare än en vanlig vårdnadstvist. Det är ett karaktärsmord som inte går att förklara med en konflikt om vårdnad.

      I många fall kan en otrohet, separation (från älskarinna) och ett nytt barn orsaka en jordbävning av ilska och förtal. Men inte dagligen i sju år som det är frågan om i det här fallet. Leroy har tagit det som sin livsuppgift att dagligen och timligen få så många som möjligt att, ta avstånd från, och hata älskarinnan. Jag kan se hans grin när folk drar iväg med högafflar och facklor: bränn bränn! Detta har gått bortom det normala och det är det jag inte tror att "nykomlingar" kan förstå.

      Hans patetiska försvar att han är anonym är just patetisk. Det kan inte vara många som sett J:s blogg vilken inte verkar vara aktiv längre. Men vem har kunnat undgå Leroys snyftande dygnet runt på alla ställen som finns. Hans namn och adress har varit publicerat på minst fyra ställen bara som jag har sett. Det finns säkert fler, så vem är det som hänger ut vem egentligen? Är man nyfiken kan man från Leroys egna uppgifter hitta honom och hela hans familj på två minuters googling (jag gjorde en testkörning).

      Leroy och hans polare Daddy har mycket gemensamt. Som jag ser det är Daddy värst på att hänga ut alla han ser i telefonkatalogen som HenrikJ, oavsett hur det drabbar oskyldiga.
      Men Leroy är i särklass när det gäller förtal och förnedrande skvaller om sin förra älskarinna. Jag har sällan sett nåt liknande!!
      Kan det vara så att Leroy sitter och trånar fortfarande men att hon inte är intresserad längre ;)? Sånt kan få en del män helt galna.

      Radera
    8. Ja, hon hade såklart förväntningar på att han skulle skilja sig. Enligt Leroy var hon inte ute efter ett seriöst förhållande men oavsett vilket så förstår väl varenda människa att en gift man eller kvinna är upptagen och att det inte finns några som helst garantier för fortsättning?

      Radera
  53. Vad konstigt det är. När jag läser alla kommentarer här så ser jag en person, NoBoyToy, som sätter barnperspektivet främst. Hon får sitta och försvara, försvara och åter försvara sig mot personer som tidigare har skrivit att hon är så klok. Nu när NoBoyToy har visat att för henne är det barnets bästa men motivation som är det enda som är viktigt i denna diskussion samt att hon har förmågan att kunna skilja på vad Leroy gjort och inte gjort och vad kvinnorna dvs mamman till barnet som kom till genom en otrohetsaffär samt kvinnan Leroy är gift med har gjort och inte gjort så blir det ramaskri.
    Varför läser ni inte det hon skriver. Ta bort skygglapparna. Och väljer att inte de det NoBoyToy skriver som en kränkning mot kvinnorna.
    Hon har ju rätt för tusan.

    Monica, du skriver ovan att Leroy har pappabloggat. Var har han sin blogg? Vad har han skrivit i den? Jag har då aldrig sett honom blogga någonstans.

    Däremot har däremot mamman till barnet gjort.

    NoBoyToy ställer fråga efter fråga till personerna som påstår att hon är fel ute, men får inga svar. Bara en massa antydningar som inte går att backa upp.

    Monica, ibland är du bra trångsynt. Du har sannerligen dubbelmoral också.

    // Britt



    SvaraRadera
    Svar
    1. Leroy har i åratal bloggat runt och då företrädesvis hos papparättsnissarna. Såvitt jag vet behöver man inte ha en egen blogg för att blogga. Det gör väl alla som mer eller mindre bor i bloggvärlden. Åtminstone i mitt språkbruk.

      Jag tycker fortfarande att NoToyBoy är väldigt klok.

      Mamman har bloggat men av det jag sett var det en helt vanlig blogg, inte en sådan där vårdnadstvisten läggs ut i form av protokoll och renskrivna bandinspelningar av vad socialsekreterare har sagt. Det är dessa jag inte gillar. Vanliga bloggar får väl alla ha. Att hon nämnde Leroy i sin tycker inte jag var så konstigt. Du tycker annorlunda. Det är helt okej för mig.

      NoBoyToy får inga svar, skriver du. Kanske känner alla andra som jag att vi inte ska rota djupare i denna tvist. Då går vi över gränsen. En gissning bara.

      Jag tycker naturligtvis inte att jag är vare sig trångsynt eller dubbelmoralisk. Jag går efter mitt hjärta, mina erfarenheter och kunskaper. Det gör väl alla. Du får tycka precis vad du vill. Det är också helt okej, "Britt".

      Radera
    2. Äsch, "Britt" är bara en av de notoriska manliga papparättsnissarnas namntransvestiter. Han vantolar begrepper bloggare som det för tillfället passar gänget.

      Radera
    3. Tack Britt! Äntligen någon som läser vad jag skriver.

      Radera
    4. Noboytoy
      Den kommentaren var inte till för att stötta dig.
      Den var till för att skada Monica.

      Radera
  54. Till Leroy
    Jag har varit utomlands. Kom hem i går och har sovit sedan dess utom några timmar tidigt på morgonen när jag var vaken. Ser nu att du skickat mig ett stort antal mail. Jag hinner inte läsa dem nu. Vill bara berätta detta.

    SvaraRadera
  55. Kan man hos de kvinnliga bloggare/kommentatorer som stöttar Leroy och angriper mamman ana en rotad aversion mot söta unga asiatiska flickor som konkurrerar om männens uppmärksamhet här? "Biologiska" drifter kan sitta djupare än man tror. Kul när de klär sig i intellektuella/moraliska utgjutelser förstås.

    Beteendevetare

    SvaraRadera
    Svar
    1. Det måste ju vara en karl, som skriver en sån här korkad kommentar?
      Vill du kalla mig rasist nu också?

      Radera
  56. SVT» Opinion »Argument » Argument just nu » Pappadiskriminering
    Leroy:
    Re: Pappadiskriminering - 28 jan 2007 22:55
    Jag har läst att din son i samband med förlossning. Fick reda på att han skulle bli pappa och att han då valt att vilja ta ansvar.

    I bland kan det ju vara så att man vet att flickan träffat flera män och man vill vänta tills faderskapsutredning är gjord och bara en sån sak kan göra att kvinnan blir heligt förbannad och vill straffa mannen.

    Att i en konflikt vilja ge denna man rättigheter är inte så lätt.

    Tjejjen jag träffade valde att gå vidare i sin graviditet. Hon hade haft flera män som bett att få sova över vilket bidrog till att jag inte visste förräns barnet var fött och faderskapsutredning var gjord.

    Nu kunde hon p.g.a att hon ammade stänga mig ute och eftersom hon träffat en ny kille stänga dörrar.

    Men jag vet att hon inte har denna rätt. Soc kan troligen inte öppna dessa dörrar utan jag måste stämma vi Tingsrätt. Men jag hoppas att människan kommer till insikt innan dess för risken är att hon p.g.a sin egen tidigare dockumenterde ohäls tappar vårdnaden helt om hon forstätter att sabottera.

    Jag vill inte att barnet skall förlora någon av sina föräldrar jag vill bara få slut på bråken och att hon fattar att hon inte kan låsa mig ute.

    Gör hon det då riskerar hon att förlora allt.

    Tragiskt att vi män kan bli utestängda upp till 3-år p.g.a amning som skäl. ????

    Soc borde veta bättre och tillse att dagligt umgänge går att ordna på neutral plats om bägge parter vill. Det borde vara möjligt att soc ställer krav. Inte som nu att det är boende föräldern som kan negligera att umgänge kommer igång och förhala.

    Bra att han som vill fick. !!! Och han skall ha en eloge för att han inte gav upp.

    Av kärlek till mina barn.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Man kan inte slita en bebis från sin mor men umgänge hade väl gått att ordna ändå kanske. Ofta är det nog den nye killen som sätter stopp. Som i Gömda-Mia-fallet. Och du har helt rätt. Hon riskerar att förlora vårdnaden om hon fortsätter så. Så varför gör hon det? Vet du svaret eller?

      Det är bra att du förstår vilken kränkning det innebär när mannen ifrågasätter sitt faderskap. Samtidigt måste han ju det om han är osäker. Man får ta det lite försiktigt så löser det sig. Man får förklara sig och berätta om sin oro helt enkelt. Alla är vi människor. Men man kan inte skylla ifrån sig. Då åker man direkt tillbaka till ruta ett.

      Hur i all världen menar du att dagligt umgänge på neutral plats skulle gå till? De flesta har trots allt arbete att sköta. Många jobbar skift eller natt och måste sova dessemellan. Man ska jäkta hit och dit och hem och laga middag och sen är det läggdags för barnen.
      Så det går nog inte. Samhället kan ju inte gärna ta på sig försörjningsansvar för folk bara för att föräldrar ska umgås med sina barn. Det ska man tänka på innan man sätter barn till världen, som NoToyBoy skriver. Föräldralicens och klokt val av partner är en väldigt god idé. Såvitt jag förstår var det ett tillfälligt ligg som gjorde dig till pappa med detta barn?

      Har du flera barn än detta?

      Betalar du underhåll?

      Radera
  57. Det här är ju sjukt från början till slut.
    Stackars gamle Leroy har ett sidestepp med unga asiatiska älskarinnan, bara där är ju graderingen ställd. Gamle Leroy allierar sig med sin fru och förkastar älskarinnan och allt samband med sin skapelse, säger till den unga flickan att hon får fixa detta bäst hon vill för han skiter i det.
    Hon blir naturligtvis förtvivlad och känner stor otrygghet i hennes framtid och allt det goda hon önskade med barnet, ska hon kunna fixa det ändå? Hon har den stora lyckan som inte alla upplever, hon möter en man som vill dela sitt liv med henne och som vill ta emot det barn hon bär, något som Leroy ratade.
    När barnet väl är fött så börjar Leroy tillsammans med sin fru ställa orimliga krav, det är rent förjäklligt, den unga flickan förtjänar ingen respekt via dem utan ska inställa sig på allehanda caféer och bibliotek med ett litet ammande blöjbarn. Leroy hade inte tillräcklig stake att våga säga att han ville träffa sitt barn i ett hem barnet kände sig trygg i, det skulle vara i en miljö frun kände sig trygg i, dvs caréer och bibliotek, där fanns ingen tanke på barnet i första hand och jag förstår att mamman protesterade men ömmande talar för Leroy den kraken. Stackars dem för de förstår inte vad det handlar om.

    SvaraRadera
  58. "28 oktober 2012 15:15 Vi vet inte alls vad vårdnadstriden gäller, vi har bara Ls förvridna ord att gå efter. Fram med alla papper om det ska gå att diskutera den delen tack."

    Det var jag som skrev det där och jag menar absolut INTE att papperen ska fram. Det var mest ett sätt att markera mot att man diskuterar en verklig vårdnadstvist (eller en som påstås finnas) utan att man har mer att gå än ena partens berättelse och några fem år gamla blogginlägg från den andra.

    Helt otroligt att man sitter och resonerar om vems fel det är utifrån det.

    Jag ser det här som två separata frågor.
    1.Leroys framfart på nätet där han i tusentals eller tiotusentals inlägg svartmålat mamman på varenda blogg och forum han hittat sen sex år tillbaka. Finns det en blogg om biodling där han inte dragit sin beef med älskarinnan än så nog hittar han den och drar sina snyftvalser där också.

    Men Leroy har ingen blogg invänds det. Älskarinnan har en blogg däremot konstateras det förnumstigt.
    Jämför Julias få inlägg för flera år sen med Leroys tiotusentals förtalsinlägg som bara fortsätter i en aldrig sinande ström, och upprepa sen att J har fått tolkningsföreträde på nätet för hon hade ju en blogg och det har inte den lille stackaren Leroy! Ja jag är ganska säker på att det kommer att fortsätta låta så.

    2.Den verkliga vårdnadstvisten (om den finns) som vi inte har en minsta aning om vad den handlar och därför inte kan att diskutera utan papperen på bordet, vilket jag alltså INTE tycker att vi ska få.
    En del tycker att det går bra att ta ställning ändå utifrån förflugna ord på nätet, det tycker inte jag.

    Vad jag hela tiden pratat om är fråga 1. Fråga två går inte att ha nån åsikt alls om.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Jag håller helt med dig där.
      Själva vårdnadstvisten vet vi egentligen inget om.
      Jag resonerar också om Leroys uppförande helt efter vad han själv har berättat och hur han har farit nätet runt och förtalat mamman.

      När NoBoyToy frågar efter detaljer måste vi sätta stopp. Själva tvisten - om det ens finns en - vet vi ingenting om.
      Det är något väldigt lurt här.
      Ingen mamma i Sverige kan undanhålla pappan sitt barn om hon inte har fullt stöd av myndigheterna. Och har hon det så finns definitivt en orsak.

      Radera
    2. Det enda jag skulle vilja veta är om Leroy betalar underhåll för barnet och om han i så fall sköter betalningarna?
      Kan du svara på det Leroy?

      Radera
    3. Så här svarar han i min blogg:
      "Monicas fråga om underhåll. Jo jag har betalt månadsvis i förskott. Ibland har mamman bett om förskott som mest låg jag 3månader före. Utöver detta har jag varit med på att betala del av barnvagn,kläder och medicin. Sett till så hon fått studsmatta, barn cykel av sin kusin som hon kom bra överens med.

      Jag var den som köpte smörgåstårta o så då modern ringde och sa om du inte betalar så kan vi ju inte bjuda på kalas."

      Kan någon från mammans sida kanske bekräfta eller dementera Leroys uppgift?

      Radera
  59. Monica,Jag misstänker att du missförstår Valens, Men det brukar det ju vara meningen att du ska.
    Han har klippt och klistrat från alla Leroys olika inlägg världen runt. Jag tror inte att det har med dina barn att göra alls.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Det är möjligt.
      Både Valens och Leroy uttrycker sig lite konstigt och är lätta att missförstå.

      Radera
  60. Det blir mycket missförstånd när man som NBT hör talas om nåt för första gången och som alla andra känner till sen gammalt. Det blir sällan bra och obundet utan snarast mycket ytligt.

    NBT skriver: "Jag ser mycket väl problemet. Det har alltså inte blivit något umgänge alls, genom åren, eftersom Leroy har vägrat att anpassa sig efter mammans krav och hon efter hans? Jag läste att det var ngr timmars umgänge per vecka, när tösen var i 1-årsåldern i alla fall? Vad har hänt efter det?"

    Leroy själv skriver annorstädes 2010: "Filippa o jag var till friidrottshallen, kasta boll, sprang över häckar, sprang i ringar, försökte hoppa lite hopprep, dansa med rockringar, gjorde kullerbyttor lekte i "sandlådan" (Längdhoppsgropen). Filippa fick följa med hem en stund, hon ville kolla sitt rum och sin säng. Hon var så glad och bara kvittrade. Får hoppas att vi kan göra något mer på fredag eller under helgen.

    "En dryg månad tidigare: "Blev så glad när min lilla dotter ringde och frågade om vi kunde åka och bada i morgon. Tänk att barn är så kloka och kan ge bestående leende. :-) Jag lovade att försöka komma loss runt kl 15..."

    Det är inte lätt att sätta sig in i allt så här många år efter. Men det är klart, går man bara efter ev avsomnad blogg och Leroys nuvarande bedyranden så har man allt klart för sig lätt som en plätt *svart ironi*

    SvaraRadera
    Svar
    1. Jag har, om och om igen, bett någon från mammans håll förklara hur umgänget har sett ut, och ser ut. Det är ganska svårt att få en bild av det hela, när information undanhålles. Den som vet, kan kanske ge oss en bild av mammans villkor för umgänge, Leroys villkor för umgänge och hur dessa två viljor har fallit ut?

      Radera
  61. Varför skriver man på internet att man har sitt barns förälders sjukjournal i kopia












    Varför skriver man på internet att man har en kopia på sitt barns mamma mvc-journal för?

    Är det ens lagligt att kopiera andras journaler?






    SvaraRadera
  62. Så här skriver NB



    //Skall pappor ses som jämlika föräldrar eller ej? Tydligen inte, om vi läser i mitt och MA:s kommentarsfält? Om ja - lag om tvingad delad föräldrarledighet, tvingad delad vab, tvingad delad försörjningsbörda (både i heterofamiljen och efter separation)//

    Vem tycker här att pappor inte ska vara lika mycket förälder som mamman?

    SvaraRadera
  63. Nu är vi snart uppe i 200 inlägg här också. Sedan vet inte jag hur blogger reagerar. Sist blev det väldigt konstigt och mängder av kommentarer försvann.
    Det är det ena.

    Det andra är att de fyra mail med förtal av älskarinnan som Leroy skickade mig för säkert en vecka sedan när jag var utomlands men som jag läste först i går är av sådan kaliber att jag inte vidare vill ha med saken att göra.

    Det tredje är att NBT i flera kommentarer efterfrågar detaljer i hans vårdnadstvist som hon hoppas få svar på. No hard feelings men därmed närmar vi oss just vårdnadstvisten mer än vad jag tycker man ska diskutera på nätet.

    Av dessa skäl avslutar jag diskussionen här.

    SvaraRadera