Nu ligger allt ute.
Jag har läst igenom alla handlingar jag fått av Donya och gjort referat av alltsammans för er som tvivlar.
Själv har jag inte tagit ställning än. Jag har inte läst boken.
Hela materialet ligger under specialfliken "Donya" ovan.
Kommentarer om Donya, hennes spökskrivare och deras bok Horungen ska läggas här under detta inlägg. Lägger ni dem på Donya-sidan ovan så kommer de inte in.
Jag emotser tacksamt seriösa kommentarer men släpper inte in ohyfsade och plumpa diton av flashbacktyp. Det är slöseri med tid helt enkelt. Jag har inget eget intresse i det här.
Om handlingarna kan rent allmänt konstateras att det är kopior av officiella handlingar försedda med så mycket stämplar att till och med ryssar hade blivit saliga.
Det är officiella brevpapper och officiella tjänsteanteckningar rakt igenom.
Det finns ingen som helst anledning att betvivla dess äkthet.
Liten sammanfattning i all hast
För mig står det klart:
- Att Donyas föräldrar var frånskilda när hon var liten och bodde i Libanon och att hon då träffade både mor och far. - Att en faster misshandlade henne där.
- Att Donya togs till Sverige av sin far under falska förespeglingar om att de skulle på semester och att hon snart skulle vara tillbaka hos sin mamma.
- Att Donyas mor inte var informerad om att fadern och hans nya fru skulle ”fly” från krigets Libanon med dottern och bli kvar i Sverige.
- Att modern har egyptiskt medborgarskap.
- Att man kan kalla detta bedrägeri, lurendrejeri eller kidnappning. Det är enbart en fråga om val av ord.- Att fadern ljög och påstod att Donyas mamma inte ville ha henne.
- Att det kan jämställas med kvalificerad misshandel.
- Att fadern såg till att mamman fick utreseförbud ur Libanon.
- Att Donya utsattes för misshandel, hotelser och trakasserier i hemmet av fadern och hans fru.
- Att fadern inte hjälpte henne mot styvmoderns trakasserier.
- Att hon på grund av sin livssituation ständigt plågades av huvudvärk, magont och koncerntarionssvårigheter.
- Att Donya utnyttjades som arbetskraft såväl i hemmet som i pappans företag.
- Att hennes skolgång tog skada av det.
- Att Donya slog larm till skolsköterskan, skolkuratorn, socialtjänsten med flera om sin situation i hemmet och att hon kände sig sviken när det inte gav resultat. - Att Donya flydde hemifrån valborgsmässoafton 1997 och sökte skydd hemma hos bästa kompisen och hennes föräldrar.
- Att socialtjänsten kopplades in och tog henne på största allvar.- Att hon blev omhändertagen för vård enligt LVU.
- Att pappan försökte få detta beslut upprivet.
- Att pappan hotade henne med att hon med alla till buds stående medel skulle tvingas hem igen.
- Att Donya placerades i familjehem och fick fosterföräldrar.
- Att hon trivdes där och började må bättre.
- Att fadern kartlade hennes göranden och höll sig informerad om hennes liv.
- Att hon vägrade träffa såväl fadern som styvmodern
- Att hon gärna ville träffa sina syskon men inte i närvaro av fadern och styvmodern
- Att hon fick sekretessmarkering och att hennes vistelseort hölls hemlig för fadern.
- Att fadern slingrade sig med att modern kanske inte längre fanns i Libanon innan han via socialtjänsten hjälpte Donya få kontakt med henne.
- Att fadern först efter mycket trassel lämnade ut hennes pass.
- Att socialtjänsten vidtog åtgärder för att skaffa Donya ett nytt pass om fadern inte hade släppt det.
- Att Donya med socialtjänstens hjälp åkte till Beirut den 10 december 1997 för att återförenas med sin mamma och stanna till 10 januari 1998.
- Att socialtjänsten var mycket misstänksam mot hennes farbröder och vad de kunde ta sig till i samband med resan.
- Att säkerhetsåtgärder vidtogs inför resan och att svenska ambassaden kopplades in och stod beredd. - Att fadern försökte snärja Donya i samband med resan dels med hjälp av sin syster i Tyskland och dels med hjälp av sina bröder i Libanon.
- Att fadern strax innan Donyas avresa såg till att hon plötsligt hade dubbelt medborgarskap.
- Att Donja när hon reste med anledning av att hon var LVU:ad stod under beskydd av svenska staten.
- Att det enligt svensk lag alltså var svenska staten som då hade vårdnaden om och det juridiska ansvaret för Donya.
- Att Donya kvarhölls i sin farbrors bostad mot sin vilja.
- Att Donya lyckades slå larm till sin mor om att hon hölls mot sin vilja hos farbrodern på order av sin biologiske far i Sverige.
- Att hon en andra gång togs till sin farbrors bostad och kvarhölls där mot sin vilja så att hon missade den hemresa som Svenska ambassaden i all hast ordnat åt henne på nyårsafton.
- Att det om man kallar det kidnappning, människorov eller något annat är sak samma.- Att farbrodern skaffade sig en handling som visade att han, som ställföreträdande för sin bror dvs fadern, enligt libanesisk lag hade vårdnaden om Donya.
- Att farbrodern utverkade ett utreseförbud ur Libanon för Donya.
- Att farbroderns förmyndarskap dessbättre inte gällde och följaktligen kunde hävas eftersom fadern juridiskt sett genom LVU:n var fråntagen förmyndarskapet i Sverige.
- Att Donyas fosterfar med hjälp av lokala polisen agerade imponerande kraftfullt och föredömligt och såg till att Interpol i Stockholm kopplades in.
- Att Svenska Ambassaden i Beirut agerade föredömligt och kraftfullt och lyckades hjälpa Donya trots att det var julhelg.
- Att konsuln Ingrid Norrman gjorde ett hästjobb. Bra människa!
- Att libanesiska myndigheter (åklagare och domare) bistod Donya och svenska staten i ärendet.
- Att ambassaden med hjälp av libanesisk polis och åklagare lyckades få loss Donya.
- Att ambassaden och Interpol med libanesiska Högsta Domstolens hjälp lyckades häva Donyas utreseförbud och slussa ut henne ur landet.
- Att farbrodern – liksom far och styvmamma i Sverige – var mer bekymrade för vad en och annan tidning skrev om saken än att de gjort sig skyldiga till människorov.
- Att de därför bad Svenska ambassaden i Beirut respektive Socialtjänsten i Sverige om hjälp att dementera detta.
- Att Donya återbördades till Sverige och familjehemmet den 3 januari 1998 tack vare Interpol, Svenska ambassaden i Beirut, polisen och socialtjänsten.
- Att hon så långt handlingarna sträcker sig inte ville ha någon som helst kontakt med sin pappa och definitivt inte med hans fru.
- Att hon ville ha kontakt med sina småsyskon men inte till priset att behöva träffa sin far och hans fru.
***
Jag har säkert glömt ett och annat.
Jag tycker rent allmänt att alla inblandade myndigheter gjorde ett strålande jobb. Man blir stolt. Det finns hopp!Om jag hade varit utsatt för det Donya varit utsatt för, så hade jag också kallat folk vid deras rätta namn. Hon har ingen anledning att skydda dem. Namnen ger berättelsen tyngd. Historien går att kontrollera.
Tidigare inlägg i ämnet:
Nu ska jag läsa boken och se om jag känner igen mig...
Du har gjort ett hästjobb!
SvaraRaderaAsch då...
SvaraRaderaJag har läst de två, tre sista sidorna på FB-tråden och konstaterar
SvaraRadera- att den där Swedenrock (mfl nick) verkar vara helt bortom räddning vad gäller insikt och läsförståelse.
Du behöver inte kommentera här.
- att Noola är hans raka motsats. Klok och bra.
- att det säkert finns sådant som är otydligt i mitt referat då det är gjort i farlig fart.
- att reseförbudet för Donyas mor som ordnats av hennes fd man syftar på Donyas far.
Till Pewpew vill jag säga följande:
Om det är acceptabelt eller ej att omnämnas vid namn i bok eller på nätet har HELT OCH HÅLLET att göra med om det är sant eller ej.
I Donyas fall finns handlingar som stöder hennes berättelse.
Då får far och styvmor bita i det sura äpplet och stå för vad de har gjort.
Det är stor skillnad det.
I mitt fall - som du syftar på - rör det sig om grovt förtal som är lögn från början till slut.
Om du tycker det är likvärdigt och okej så kan vi ju byta plats.
Säg bara till.
Det är inte riktigt så jag menar och du kan rätta mig om jag har fel. Men som jag uppfattat det så har man större frihet att publicera uppgifter om det anses ha ett journalistiskt värde. Annars torde ju inte Daddys bli dömd för PUL för han lagt ut domar och dokumentation för de dokumenten är ju från myndigheterna och är väl inte lögn? Mao står man inte lika in för lagen i detta. Nu pratar jag inte om den moraliska aspekten för den kan man självklart ha synpunkter på men det är en annan sak.
RaderaJag emotsäger inte att alla har rätt till sin historia heller hur man upplever det och hur lagen ser på det kan skilja sig avsevärt.
Naturligtvis är det varken du eller IC som ska ifrågasättas för vad lagen tillåter och att ge ut sin historia i bokform och namnge personer verkar legitimt. Det som är skrämmande är att man kan i princip skriva obekräftade uppgifter om andra bara man väljer rätt form. Lagen bör behandla all publicering likvärdigt och det verkar den inte göra när det anses ha ett journalistiskt syfte.
Nja, det är nog inte så.
RaderaVi är lika inför lagen men det är skillnad på saker och ting.
Att skriva vad pappa gjort och att lägga ut domar på nätet är två vitt skilda saker även om båda är sanna. Det är också skillnad på nätet (som kan läsas av en hel värld) och en bok som på sin höjd säljs i några tusen exemplar och glöms bort.
Nu har Datainspektionen slagit fast att man inte får lägga ut domar. Bra! Då vet vi det. Det är bara att rätta sig.
Hur kan du få det till att vi skulle vara olika inför lagen.
Det konstiga är att Datainspektionen inte granskade resten av hans blogg och stängde den. Den har inget journalistiskt värde. Det räcker inte med att kalla sig journalist, skriva skit om folk och bli gulligullad av mamma för att bli journalistisk intressant.
För det krävs helt andra värden.
Min blogg är heller inte journalistisk, om du undrar.
Journalistik är något helt annat.
Donya har skrivit om sin pappa och andra. Det kan mycket väl vara förtal. Författaren svarar själv juridiskt för sin bok. Gången är den att pappan stämmer henne i civilmål. Då hamnar ärendet i tingsrätten.
Anmäler han inte så händer ingenting.
Pappans flashback-tråd kommer att ligga honom i fatet vid bedömningen.
Kostnaderna blir höga och skadeståndet minimalt.
Hade pappan varit smart så hade han intagit en låg profil och hållit tyst. Han är själv skuld till att det eventuella förtalet har fått spridning.
Förlaget bugar och bockar.
Skrev de inte att man ansåg att det bröt mot PUL för det inte ansågs ha ett journalistiskt värde eller har jag missuppfattat? Men om vi bortser från det.
RaderaVad jag menar med olika inför lagen är att, och igen rätta mig om jag har fel, så kan man få skriva vissa saker om det anses ha ett journalistiskt värde, saker man inte fått skriva om det bedömdes inte ha ett journalistiskt värde?
Med författaren ansvarar juridiskt, menar du då Donya eller har förlaget något ansvar?
Jag har inte läst den domen så jag vet inte.
RaderaDe kan ju ha skrivit så för att Daddy hävdade att det var journalistiskt intressant, att det var hans försvar alltså.
Men har du någonsin sett en tidning som har lagt ut en dom i sin helhet?
Självklart inte.
Så gör man inte journalistiskt.
Man kan alltså inte hänga ut folks domar och hävda att det är journalistiskt intressant. Det är klantigt. Det går bort.
Jo, det är sant. Men det är väldigt vanskligt att visa vad det är.
Man kan till exempel varna för engelska asfaltsläggare. Nu är de här. Akta er!
Eller bilskojaren Nisse Nilsson säljer en bil, kräver förskottsbetalning men har ingen bil. Det kan ha ett journalistiskt värde att alltså medelst det media man har varna allmänheten - förutsatt att det är absolut sant - beroende på hur det görs. Men det här är finlir och väldigt svårt att dribbla med.
Författaren är själv juridiskt ansvarig för sitt verk.
Ingen annan.
Sedan beror det på vad hon har för avtal med förlaget och spökskrivaren. De är rimligtvis eniga om att dela på eventuella skadestånd men det är inte alls säkert.
Det är skillnad på böcker och tidningar vilket är intressant.
RaderaNär man skriver journalistiskt i media har man en ansvarig utgivare som blir stämd och får krypa in på kåken om journalisterna gör bort sig.
Med böcker är det tvärtom. Författaren står ensam.
Men jag tror att författarförbundet är igång och kräver att man ska dela lika inte bara på eventuella inkomster och kostnader utan också på eventuella skadestånd.
Jag har läst lite till på fb men orkar bara några få sidor pga rent illamående
SvaraRadera.
Till Swedenrock
Det som var sekretessbelagt var sekretessbelagt av UD. Men det var sekretessbelagt för Donyas skull och hon lämnade ut det. Det finns följaktligen rapporterat i materialet ovan. Inget har lämnats därhän.
Att det i handlingarna står olika vad gäller orten för faderns giftermål.
Jag tycker för övrigt att du ska avstå från att konstatera vad jag tänker. Det vet du nämligen inget om.
Om du ifrågasätter allt Donya skriver så är det du - och ingen annan - som ska motivera det och bevisa motsatsen.
Att Donya i närvaro av sin farbror och den libanesiska polisen undertecknade ett förhör i vilket hon sagt att hon inte blivit kidnappad är inte konstigt alls. Åklagaren och svenska ambassaden
Mina mellanhavanden med IC har ingenting med detta att göra. Jag kan skilja på sak och person. Det bör du också lära dig. Jag menar fortfarande att IC har gjort ett bra jobb med boken Horungen. Jag kanske ändrar mig sedan jag läst den. Det får du veta då i så fall.
Jag har absolut ingenting i kikarn, som Zuzzilull tror. :-) Jag är en grävare. Jag tycker det är kul. Och - jag är snäll.
Jag har för övrigt gott om eget hår. Ha ha ha...
Jag vet för övrigt ingen som ALDRIG har krävt dokumenten som så högljutt ROOOOPAR på dem. :-)
Till Zuzzilull
Skillnaden mellan Horungen och Gömda - vad gäller att namnge de inblandade - är att Gömda inte var sann. Därför kunde personer och platser inte namnges. Det hade spruckit direkt.
Horungen är inte utgiven som sann.
Den har ingen etikett alls oavsett vad ni säger.
Sann kan den emellertid vara ändå. Vi får se.
Och Noola,
Jag föraktar inte flashbackare.
Jag föraktar forumet för dess jargong och för dess moderatorer som är så undermåliga att de inte gör sitt jobb på acceptabelt vis.
Alltså, hur hamnade du i det här?
SvaraRaderaÄr det inte Ingrid Carlqvists bok?
Är det inte hon som ska försvara och förklara sin och Donyas berättelse?
Är du återigen alierad med Ingrid eftersom du nu går hennes ärenden?
Tycker verkligen synd om Donya trots att jag inte läst boken men att just du går in i det här gör mig bara misstänksam. Mot dig.
Synd
Alla med minsta kännedom om IC vet varför hon skrev boken. För långt för att förklaras här, men alla som vet ja dom vet att det inte var för Donyas skull. ICs ointresse av att försvara boken och Donya styrker dessutom antagendet om varför hon skrev den. Skilja på sak och person, javisst mycket bra, en förmåga dom flesta människor hanterar hyfsat bra. Men frågan kvarstår varför just du av alla människor går in i det här när det är författarens uppgift? Har IC bett dig om den här tjänsten eller vad är det frågan om?
SvaraRaderaVarför lägger inte IC ut handlingarna och gör samma förklaring som du gör? Det är ju trots allt HENNES bok du försvarar. Det här känns inte som den Monica jag lärt känna genom bloggen.
Synd
Du har skrivit både 10.38 och 10.45
RaderaOch så här skriver man när man vill smutskasta.
Synd.
För att citera dig.
Jag blev ombedd av Donya och tyckte att jag kunde göra det för henne.
Jag har inte haft någon kontakt med IC och avser inte att ha det heller.
Hon är bara spökskrivare till boken.
Eftsersom du är anonym och okänd för mig så vet inte jag vem du har lärt känna här i bloggen. Det kan du knappast lasta mig för. Inlägget handlar för övrigt inte om mig utan om Donya och hennes bok.
Håll dig till ämnet tack!
Så hon blev inte juridiskt kidnappad hit pch farbrodern hade vårdnaden. Liksom att pappan hade passet och vårdnaden. Nu får vi inte veta vad Ingrid har att säga. Var är dokumentationen på skadorna och de gånger Donya blivit nära slagen till döds? Var är bevisen Ingrid hotade med. Var är hoten? Jag ser bara en B-rated story som innehåller en kritisk mängd falsk fakta och ett oroväckande språk. Läs boken. Man undrar vad Donya och du tänkte med ramla i Ingrids lilla råttfälla.
SvaraRaderaVad du undrar och inte undrar är din sak.
RaderaIC har ingenting med mitt agerande att göra.
Juridiskt kidnappad. Vad är det?
Donya rycktes upp med rötterna och togs från sin mor under falska förespeglingar. Vad kallar du det då? Hon kvarhölls under lika fula falska förespeglingar och förvägrades all kontakt med sin mor. Donya kallar det kidnappning. Det är henne det gäller. Hon är offret för pappans i det fallet vidriga handling. Låt för allt i världen henne avgöra vad hon blev utsatt för. Hur kan du ens ha en åsikt om saken?
Farbrodern hade inte vårdnaden. Förutsättningen för det var att pappan hade vårdnaden i Sverige och att farbrodern var ställföreträdande i Libanon.
Det var bara det att pappan var fråntagen vårdnaden. Därmed kunde farbrodern inte vara legal ställföreträdande för honom.
Svenska staten var vårdnadshavare och ansvarig för Donya när hon var i Libanon.
Annars hade de aldrig fått ut henne.
Pappan hade ett pass som han efter många om och men lämnade ifrån sig.
Det innebär inte att mamma inte hade orginalet.
Pappan hade inte vårnaden. Donja var omhändertagen för vård enligt LVU på grund av bland annat misshandel från hans sida.
Vad IC har att säga får du fråga henne om.
Av vilken anledning kräver du dokumentation på skador? Inbillar du dig att ett barn tas omhand enligt LVU utan orsak? Socialtjänsten har konstaterat att misshandel, hotelser och andra missförhållanden förelegat. Därför har flickan med omedelbar verkan omhändertagits. Om du är så korkad att du inte tror på orsakerna för omhändertagandet så kan ingen hjälpa dig.
Vad du i övrigt ser är - illusioner.
"- Att man kan kalla detta bedrägeri, lurendrejeri eller kidnappning. Det är enbart en fråga om val av ord."
SvaraRaderaOm ord inte skall ha någon allmän betydelse alls utan kan betyda lite vad som helst så kan man aldrig beslå någon med lögn. Det blir en liten variant på alla skall ha rätt till en "egen sanning". En "egen sanning" kan då per definition inte vara lögn för den är egen och det skall man minsann ha rätt till. Det är två urusla försvar för lögner.
"- Att fadern strax innan Donyas avresa såg till att hon plötsligt hade dubbelt medborgarskap."
???
Libanesiskt medborgarskap från födslen och svenskt senare bör det ha varit. Finns det någon annan mycket märkvärdig historia bakom detta så har du missat den i ditt referat.
1) bedrägeri, lurendrejeri eller kidnappning.
Raderaär i detta fall ungefär likvärdigt. Donya tycker att hon blev kidnappat. Kan hon inte få tycka det, menar du? Av vilken anledning inte? Vad tycker du att det ska kallas för då?
Donya rycktes upp med rötterna och togs från sin mor under falska förespeglingar. Hon kvarhölls under lika fula falska förespeglingar och förvägrades all kontakt med sin mor. Av vilken anledning skulle hon inte få kalla sig kidnappad?
2) Det står faktiskt i handlingen att fadern uppger att hon nyligen fått dubbelt medborgarskap. Tidigare anges att hon var svensk medborgare.
Man kan ju våga sig på en gissning.
RaderaEftersom pappan samarbetade med sin bror om kidnappandet av Donya i Libanon så måste hon ju ha libanesiskt medborgarskap för att det skulle kunna lyckas.
Problemet var bara att han själv hade blivit fråntagen vårdnaden.
Hur gör detta Ingrid Carlqvist trovärdig? Detta var inte vad hon ville visa.
SvaraRaderaHar inte den blekaste aning.
RaderaFråga henne.
Och du talar om smutskasta, den som skriver böcker om personer med falsk fakta som nyligen visat sig inte stämma är vad smutskasta är
SvaraRaderaDet håller jag helt med dig om.
RaderaVad har detta med mig, min blogg och inlägget att göra?
Kidnappning - Wikipedia
SvaraRaderaKidnappning är en vardaglig benämning på brottet människorov. Ordet (eng. kidnapping) kommer av engelskans kid "barn" och nap (variantform av nab) "stjäla", "norpa", "nappa". Kidnappning innebär ett bortrövande av framför allt barn, men även av vuxna, vanligtvis i utpressningssyfte.
Straffrättsligt rubriceras kidnappning som människorov eller, beroende på omständigheterna, olaga frihetsberövande eller egenmäktighet med barn.
Man föds inte i Libanon som Svensk medborgare..
SvaraRaderaPappan var vårdnadshavare, och familjen flydde krigets Libanon!
Det skrev jag inte heller.
RaderaMen hur vet DU att pappan var vårdnadshavare?
Det vore intressant att få veta.
Dottern blev medborgare vid födelsen.
RaderaVårdnadshavare vid den tiden, framgår tydligt i dokumenten.
Är det fel att fly kriget, med familj och dotter på 7 år!?
Nej. Absolut inte.
RaderaMen om det var farligt, varför fick inte mamman följa med.
Om ni brydde er om Donya alltså.
I så fall var det väl farligt för henne också.
Och ännu värre,
Varför påstå att mamman inte ville ha sin dotter?
Och varför inte berätta för mamman var dottern fanns.
Varför inte låta Donya ha kontakt med sin mor?
Sorry, men det där håller inte.
"Donya tycker att hon blev kidnappat. Kan hon inte få tycka det, menar du? Av vilken anledning inte?"
SvaraRaderaJag skall ta en liknelse. Anta att du skriver något ofördelaktigt om mig. Då kan jag tycka att du begår ett karaktärsmord på mig. Att du är en mördare blir min "egen sanning" med min privata definition av ordet. Är det då rimligt att jag skall kunna sitta i en tv-soffa och berätta om min fullständigt sanna bok där en mördare pekas ut med namn och adress?
Hon har rätt till sin historia precis som du har rätt till din.
RaderaOm du känner dig mördad så tycker jag verkligen att du ska sätta dig i en tv-soffa och berätta det.
Bara ett förslag!
SvaraRaderaDu har som sagt lagt ner ett hästjobb på att skriva av och referera alla dokumenten. Sedan har du sammanfattat i en mängd att-satser.
Förslaget är då att du numrerar dina att-satser och ge motsvarande numrering i referatet där dina slutsatser kommer ifrån. Arbetsinsatsen som krävs är inte en hundradel av vad du redan lagt ner men tillgängligheten till din tankegång mångdubblas.
Som det nu är så är det svårt att se vad du styrker dina att-satser med mer än att du tror på Donias ord. Det gäller speciellt den första delen av att-satserna.
Tack för förslaget men det får vara bra nu.
RaderaDet låter sig för övrigt inte göras då jag har hela materialet om 100-150 sidor i huvudet. Referatet är på kanske 20.
Så tillgångenen till mina tankar får du nog vara utan.
Absolut ingen har sagt att du måste hålla med.
Är länsrättens dom om LVU offentlig så det går att se om rätten FASTSLOG att Pappan misshandlat Donya eller om den bara refererar till uppgift från Soc som i sin tur refererat denna uppgift till Donya? Lite mer än sådant refererande krävs väl för att styrka en så allvarlig anklagelse och hade det kunnat styrkas hade det naturligtvis blivit ett åtal mot pappan.
SvaraRaderaEfter vad jag förstått var pappan inte emot LVU-et vilket kan ha haft sin betydelse för utslaget. Kan han tidigare ha upplevt alltsammans som en jobbig mellanställning i en bitter schism mellan två starka kvinnliga personer; den unga Donya och styvmodern, och vid det tillfället kanske såg en utväg att slippa ifrån alltsammans??
Han hade tydligen också tillagt att Donya fick flytta tillbaka hem när hon ville.
Efter LVUet var det väl lugnt, tills nya konfliktorsaker dök upp iom Donyas ensamma resa som 16-åring till Libanon.
Pappan verkar ändå inte helt vara den "Store Satan och Djävulen i Ryd" som många av de som läst boken menar att Donya och IC utmålat honom som.
Alexis, husbehovspyskolog
Jag blir lite förvånad över dina ifrågasättanden, Alexis. Har du haft den här mannen i SFI eller så? För hur många fall av misshandel i hemmet leder till läkarintyg? Det vet väl du lika bra som jag att det sällan gör. Det är först när någon är så sönderslagen att hon förs medvetslös till sjukhus som det blir journalfört.
RaderaDe flesta misshandlade i hemmet skyller rätt länge på att de gått in i dörrar eller råkat snubbla när de är blåslagna. Särskilt barn. Vilken unge eller tonåring skulle rusa till doktorn för att få en misshandel dokumenterad om det skulle behövas i framtiden? Och med vilken veckopeng skulle ett barn som Donya ha betalat det? En mig närstående person fick massor av stryk som barn. Inte finns det några papper på det! Och hur bevisar man att någon drog en i håret och kallade en horunge? Måste man ha papper på sånt för att bli trodd?
Lite måtta på misstroendet kunde kanske vara klädsamt.
Det är socialnämnden i Tingsryd som hos Länsrätten i Kronobergs län begär att Donya omedelbart ska tas om hand enligt lagen om LVU.
”Det omedelbara omhändertagandet föranleddes av att fadern hade hotat att med alla till buds stående medel återföra dottern till hemmet” sedan hon tagit sin ”tillflykt” till en kamrat och hennes familj.
Socialnämnden drar hela historien och påpekar att Donya sedan 1994 har berättat om missförhållanden i hemmet. Donya går med på LVU (hon är ju tilltalad) och det gör även fadern.
Så här står det i domskälen:
”Enligt 1§ andra stycket LVU skall den som är under 18 år beredas vård enligt lagen om någon av de situationer som anges i 2 eller 3 §§ föreligger och det kan antas att behövlig vård inte kan ges den unge med samtycke av den eller dem som har vårdnaden om hnom och , när den unge fyllt 15 år, av honom själv. Vård skall enligt 2§ beslutads om det på grund av misshandel, otillbörligt utnyttjande, brister i omsorgen eller något annat förhållande i hemmet finns en påtaglig risk för att den unges hälsa eller utveckling skadas.”
Socialtjänsten och Länsrätten bedömer Donya som trovärdig – de har följt henne sedan 1994 - och går på hennes ord. En överläkare gör bedömningen att hon bör bli omhändertagen.
Länsrätten skriver:
”Sammantaget finner länsrätten att det finns en sådan påtaglig risk, som avses i 2§ LVU för att Donya Wihbis hälsa och utveckling kan komma att skadas om hon vistas i faderns hem.
Fadern var medgörlig i Länsrätten.
Han krävde emellertid sedan vid flera tillfällen att LVU:n skulle hävas vilket man emellertid inte gick med på.
Att efterlysa någorlunda objektiv, hållbar bevisning för en brottsanklagelse (misshandel) är kanske tecken på överdrivet misstroende, vad vet jag? Då lider väl rättsväsendet av samma fel.
SvaraRaderaMen tacksam för klarläggandet och svaret på min fråga om vad som refererades till i lvu-domen:
"Socialnämnden ... påpekar att Donya sedan 1994 berättat om missförhållandena i hemmet:"
Och en polisutredning i fallet om misshandel lades tydligen ned då brott ej kunde styrkas. Inga vittnen som sett/hört något och trätt fram?
/ Alexis på väg mot huvudvärkstabletterna.
Det är ju fritt fram för var och en att tro vad han/hon vill.
RaderaSå skippa pillerna.
Skolsköterska, skolkurator, lärare, kamrater, socialtjänsten och länsrätten hade skäl att tro på Donya och agera därefter.
Det har ju inte vi.
Vi som aldrig har träffat henne och definitivt inte var med när det begav sig kan ju kosta på oss att misstro det lilla barnet som ropade på hjälp och fick det.
Angående polisutredningen.
RaderaDet var socialtjänsten och inte Donya som anmälde fadern.
Såg att det hade missuppfattats på FB.
Jag förstår mig inte på dig Alexis. Och som du vet är det viktigt för mig. :-)
RaderaI handlingarna är alla utan undantag inklusive läkare säkra på att Donya är trovärdig och inte kan stanna i faderns hem utan klar risk för sin hälsa.
Vad finns det för skäl att tro att de - allihop! - misstog sig?
Monica
SvaraRaderaDu har verkligen gjort något viktigt när du gick bortom den polariserade debatten om IC:s bok och tog reda på fakta.
På så sätt har du lyft detta fall från myternas värld till något som börjar likna en begriplig verklighet....
Erik
Tack snälla.
RaderaHjälper inte med huvudvärkspillerna.
SvaraRaderaDu skriver att skolsköterska, kurator, lärare osv hade skäl att tro på Donya och agerade därefter. Men jag har för mig att Donya anklagat just sådan personer just för att inte ha trott på hennes berättelser om missförhållandena och agerat därefter. Antagligen är det i boken sådana anklagelser framförs då bloggare som läst den förfasat sig över omgivningens likgiltighet inför Donyas berättelser under lång tid. Du kan kanske kolla i boken om jag fattat det rätt.
Nå, det blev ju i alla fall till sist en salomonisk lösning med ett LVU.
/Alexis
Som jag uppfattar det så kände hon sig sviken de första åren eftersom ingenting hände trots att hon hade tagit mod till sig och berättat.
RaderaDet framkommer också att att de personer hon förväntat sig hjälp från inte vågade ingripa på grund av kulturskillnader, man trodde att det skulle vara som det var henna hos Donya i ett libanesiskt hem.
Men när myndigheterna väl grep in med omhändertagandet ställde alla upp som en man eller kvinna. Absolut ingen anmälwe avvikande eller tveksam mening i handlingarna. Tvärtom. Alla är eniga. Det slås gång på gång fast att Donya är trovärdig och att hennes ord ska tas på allvar.
Av vilken anledning ska vi - som inte ens har träffat henne - tro att de var blåsta?
Det finns absolut ingenting i handlingarna som tyder på det. Nada.
Som jag skrev tidigare i en kommentar som ännu inte kommit in:
Radera"Det slås gång på gång fast att Donya är trovärdig osv." Gäller detta trovärdig kanske bara när hon berättar hur hon KÄNNER sig? Slås det också fast att hon är trovärdig när hon berättar om grov misshandel i hemmet och skrämmande hot och nämns detta specifikt i domen? Det är en distinktion som är mycket viktig när det gäller bokens trovärdighet!!
Att ingen vågade ingripa behövde väl inte bero på kulturskillnader ... man anmälde ju till polisen vilket var rätt form av ingripande oavsett om man trodde på Donya eller ej.
Man får alltmer känslan av att alla inblandade inklusive pappan, kände en stor lättnad när man till sist kunde göra alla inblandade nöjda med ett LVU.
Tyvärr blev det väl ändå inte "slutet gott allting gott" verkar det som.
/ Alexis
Nu förstår jag mig inte på dig, Monica.
SvaraRadera"... alla utan undantag, inklusive läkare, är säkra på att Donya är trovärdig etc" kan faktiskt bara betyda att Donya är trovärdig när hon berättar om hur hon KÄNNER sig. Och det är ju illa nog och skäl för ett LVU. Som jag tror att det handlade om (obs: tror).
Men står det någontans att "alla utan undantag, inklusive läkare, är säkra på att Donya är trovärdig när hon specificerat berättat om misshandel, hot osv"?
/ Alexis, numera utnämnd till drabant
Alexis,
RaderaJag föreslår att du beställer hem domen och läser själv.
Asså, problemet e, det e hon själv som säger emot sig? Ser inga bevis om att hon blivit sönderslagen gul och blå, nära till döds flera gångr? Ser ingen kidnappning. Ser inte bra ut för Ingr. carlqvist.
SvaraRaderaVill man inte så vill man inte.
RaderaOch då skulle man ju kunna ägna sig åt annat.
I morgon är det måndag.
Du har kanske ett jobb att gå till?
Vi står inför en ny vecka.
SvaraRaderaDen här diskussionen och Donyas bok får inte ta mer tid för mig nu så jag stoppar här.
Nu ska jag läsa boken, nästa helg kanske, och se om jag känner igen mig, som sagt.
Ha det bara gott!
Det är svårt att släppa ämnet, känner jag.
SvaraRaderaFast jag inte har tid.
Förutom UD:s sekretess så finns det sekretessbelagda uppgifter i länsrättens (i samband med LVU:n) handlingar också.
Där står:
”Länsrätten förordar med stöd av 12 kap 3§ andra stycket sekretesslagen att sekretess enligt 7 kap 4§ samma lag skall bestå för de uppgifter om enskilds personliga förhållanden som förebringats vid länsrättens muntliga förhandling inom stängda dörrar och som inte intagits i denna dom.”
Där står också (för Alexis):
”Även om omfattningen av de påstådda övergreppen är svår att utreda, står det klart att DW i dagsläget hyser en stark rädsla för att återföras till faderns hem. Förhållandet mellan far och dotter är numera sådant att det torde krävas professionell hjälp för att kunna normalisera det.
Sammantaget finner länsrätten att det finns en sådan påtaglig risk … för DW:s hälsa och utveckling kan komma att skadas om hon vistas i faderns hem.”
Och så tänker jag på det därmed misshandel i hemmet.
En mig närstående person blev slagen av sin far hela uppväxten. Det var inte så vanligt att det blev märken. Den här typen av personer vet var de ska slå. Men hon fick 15 år gammal börja sitt första jobb med en rejäl blåtira (efter en rak höger) som satt kvar i flera månader. Några år senare var hon tvungen att operera näsan som av samma skäl hade slagits ur plats (eller hur man uttrycker det). Det hände att hon tvingades spela död för att komma undan slagen.
Det finns inte en enda stavelse arkiverad hos någon enda myndighet som bevisar detta.
Har det alltså inte hänt?
Nej, inte om detta är de tusentals bevis som hotades att läggas upp där det finns dokumenterat och BEVIS om alla slag och en sönderslagen flicka där pizzabagaren ska blivit dömd. Det finns inte alls några bevis som bekräftar något, ingen blir dömd och hon blir LVU:ad genom att flertal personer är eniga om detta inklusiv fadern p.g.a att socialtjänsten refererar till att det finns en påtaglig risk då pappan hotat återföra sin dotter hem när hon flydde. (Vilket är en helt annan femma, än det Donya ville bevisa.)
RaderaSom Alexis nämnde krävs det mer än att "TRO" och lite refererande och framförallt krävs det att det är relevant och sant med det Donya ville bevisa, om hon nu försökte stå upp för sin bok. Med lite finare ord, det stämmer inte, i vilket fall som, överens ett dugg med vad som påstods skulle finnas bevisat.
Min poäng är att det är sånt folk hänger sig på, varför ska du/Donya ens försvara boken om den nu inte hade bestått av så många lögner? Vad fick Donya ut av detta, mer än att Ingrid fick en rejäl käftsmäll nu?
Fråga: Någon kommentar om de olika lögnerna? Här är ett mindre känsligt exempel. Exempelvis angående vårdnadsrätten som skulle tillhöra mamman eller att Donya aldrig fick se sina småsyskon. Eller varför inte att hon själv undertecknat att hon inte blivit kidnappad?
/ Matte, följt debatten
Förresten vad hände med frågorna som du tog med Monica? Finner inte svar på dem eller några kommentarer från dig..
Radera/ Matte
Är bara tvungen att påpeka, tråden startades av en bekant till Donya och inte av pappan. Detta går att kontrollera och trådstartaren var medveten om detta. Det var nog inte Ingrid C. medveten om. Verkar iallafall lönat sig då Donya till varje pris försöker motbevisa tråden utan att vinna lottot?
RaderaSen är väl detta inte bevisen och dokumentationen som skulle läggas upp eller kommer det mer?
Vad har du att säga om att Ingrid Carlqvist själv gjort klart följande motsatts till Donya på sin blogg?:
"Dokumentation på misshandel finns inte."
Matte
RaderaJag känner inte till vad som har utlovats, vad som har skrivits och vad som har sagts. Det får du ta med dem som gjort det.
Jag har fått materialet i mitt knä och försökt bistå er. Det är allt. Jag har, som bekant inte ens läst boken, så i nuläget försvarar jag den inte. Men det kanske jag gör om en vecka eller så. Kanske inte. Vi får se.
Varför det krävs mer än TRO när det gäller en persons berättelse om sitt liv, förstår jag inte. Utgångspunkten måste väl i allsin dar vara att folk talar sanning.
Först när det finns fog för att inte tro kan man börja ta sig rätten att kolla upp saker och ting.
Och vad skulle det i detta fall vara? En tråd på flashback?
Och vad gäller bedömningen inför LVU:n att ett flertal personer anser att hon ska bort från faderns hem så kan det mycket väl ha varit den allmänt övergripande åsikten som framfördes i Länsrätten medan Donya själv kan ha varit mest upprörd över misshandel och annat. Har du själv blivit protokollförd någon gång? Hur ofta har det i så fall överensstämt med dina innersta tankar? Jag har gjort några få polisanmälningar i mitt liv. Bara en har stämt överens med verkligheten. De andra har av olika skäl varit sådär. Det sitter alltid människor och tolkar ärendet likaväl som att man kan formulera saker och ting olika. Du kan ha det – men jag tycker inte att du ska vara så himla tvärsäker på att du har rätt. Handlingarna bekräftar bara ATT det har hänt och något om vad de vuxna ansåg om situationen. De säger faktiskt ingenting om hur det innerst inne var för barnet.
Sen kan man ju undra vad du har med just den saken att göra också.
Hon har likförbannat rätt att berätta sin historia.
Det viktiga är att hon blev LVU:ad på grund av missförhållandena i hemmet.
Att gubben gick med på det då men försökte häva det sedan spelar faktiskt ingen roll.
Sätt dig för guds skull ner och fundera på ditt eget liv.
Exakt hur mycket av det kan du bevisa?
Vad är det för lögner du talar om?
Jag vet inte vad Donya fått ut av någonting och inte om IC fått en käftsmäll heller.
Låter som ett rent önsketänkande, tycker jag.
1) I handlingarna finns ingenting som avslöjar vem som hade vårdnaden om Donya vid ankomsten till Sverige. Att det skulle ha varit mamman har Donya berättat i telefon.
2) Donya fick enligt handlingarna träffa syskonen en gång tre veckor efter att hon hade rymt. Vidare umgänge villkorades på ett sådant sätt att hon tvingades avstå.
3) Vad menar du med:
”Eller varför inte att hon själv undertecknat att hon inte blivit kidnappad?”
Donya menar att hon blev kidnappad som barn i och med att hon fördes bort under falska förespeglingar och utan att hennes mamma fick kännedom om det. Pappan ljög och sa att mamman inte ville ha henne. Hemma i Libanon fick mamman inte veta var dottern fanns eller ens i vilket land. Pappan hjälpte inte Donya att få kontakt med mamman förrän efter påtryckningar från socialtjänsten.
Vad kallar du det? Omtanke om barnet? Kärlek och omsorg?
Att hon i samband med besöket i Libanon två gånger blev kvarhållen mot sin vilja i sin farbrors hus - dvs kidnappad - råder det ingen tvekan om. Människorov är det rätta ordet.
Dina tidigare frågor försvann när jag stängde inläggen. Det kom för många kommentarer med FB-fasoner så det lät sig inte göras att ha öppet. Skriv dem igen så ska jag försöka svara.
Hmm
RaderaNär det kommer till myndigheternas behandling av dylika ärenden så spelar det ingen som helst roll vem som öppnade fb-tråden. Det kommer att ligga honom i fatet eller kanske till och med omintetgöra hans möjligheter. Jag är den första att beklaga det.
Donya försöker verkligen inte till varje pris motbevisa någonting. Hon skickade mig handlingarna på grund av vad folk skriver på FB och för att jag hade engagerat mig i frågan. Själv säger hon hela tiden:
- Det spelar ingen roll vad du skriver, Monica. De som skriver där kommer aldrig att sluta. Det spelar ingen roll vilka bevis de får se. De kommer ändå att fortsätta.
Och så är det ju. Hon har helt rätt i det.
Du skriver:
”Sen är väl detta inte bevisen och dokumentationen som skulle läggas upp eller kommer det mer?”
Jag har ingen aning om vad som ”skulle läggas upp”. Såvitt jag vet kommer inte mer. Jag har inte tid heller. Vad menar du egentligen?
Dokumentation på misshandel finns inte, skriver du att IC har sagt.
Jag är inte förvånad.
Hur skulle den se ut? Vem skulle ha dokumenterat det?
Vi talar såvitt jag förstår om aga, slag, hårdragning, utnyttjande, öknamn och allmänt dålig behandling.
Vem dokumenterar sånt? När? Var? Hur?
Med andra ord: Vad begär ni?
Så jag upprepar:
Och så tänker jag på det därmed misshandel i hemmet.
En mig närstående person blev slagen av sin far hela uppväxten. Det var inte så vanligt att det blev märken. Den här typen av personer vet var de ska slå. Men hon fick 15 år gammal börja sitt första jobb med en rejäl blåtira (efter en rak höger) som satt kvar i flera månader. Några år senare var hon tvungen att operera näsan som av samma skäl hade slagits ur plats (eller hur man uttrycker det). Det hände att hon tvingades spela död för att komma undan slagen.
Det finns inte en enda stavelse arkiverad hos någon enda myndighet som bevisar detta.
Har det alltså inte hänt?
Att som Donyas pappa ljuga om att mamman inte ville ha henne, vad är det om inte ren och skär barnmisshandel?
RaderaHej "Hmm"!
RaderaJag inser att nicket Hmm inte är helt originellt men jag har kommenterat här under det nicket länge nu så skulle du kunna för att undvika förvirring kunna tänka dig att byta till något annat?
/Hmm
"Att som Donyas pappa ljuga om att mamman inte ville ha henne, vad är det om inte ren och skär barnmisshandel."
SvaraRaderaHur vet vi om pappan ljög om detta? På grund av Donyas - en parts - utsaga?
Skulle det vara märkligt om biomamman inte ville ha kvar Donya i krigets Libanon och kan detta ha misstolkats?
Din sammanfattning av Donyas dokument var ett gott arbete som skänker större klarhet åt vad det är som diskuteras. Bra!
Nå, sätter ihop min egen sammanfattning i form av en hypotes då du speciellt adresserat till mig ett citat från länsrätten som berör svårigheten av att utreda "de påstådda övergreppen". (Som sagt - påstådda, och längre har saken inte kommit.)
/ Alexis, Fictionförfattare
Första stycket.
RaderaDet finns i handlingarna ingenting som talar för en sådan misstanke.
Men det verkar som att styvmor var värre än pappan.
Och då måste man ju undra - precis som Donya gjorde - varför pappan inte satte klacken i backen och försvarade sin dotter.
Det var ju hans skyldighet som far i så fall.
Jag tycker absolut att du ska göra din egen sammanfattning av Donyas liv.
Fast det känns lite märkligt.
Gör man sånt?
Sammanfattning av bokens överensstämmelse med verkligheten är kanske bättre.
Och när du inte tycker att det stämmer så vill vi förstås se bevis på det.
Angående svårigheten att utreda övergreppen så är det inte det centrala i LVU:andet.
Det är den sammantagna bilden av hur hennes liv ter sig hos fadern som är orsaken i socialtjänstens och länsrättens ögon. Och det kan ju faktiskt vara mycket värre.
Ingen har svarat på mina frågor om hur man dokumenterar aga dvs misshandel och trakasserier i hemmet. Vem gör det? Hur går det till? Exakt vad är det för "bevis" ni kräver?
Om du inte vill tro på hennes ord så kan du väl åtminstone motivera varför.
"Ingen har svarat på mina frågor om hur man dokumenterar aga dvs misshandel och trakasserier i hemmet"
RaderaJag har också varit i en sådan här diskussion på nätet. Man blir liksom trött ibland. för det verkar som att den gången när jag fick en smäll på näsan på skolgården när jag var liten så att jag fick näsblod, den ska jag inte berätta om/ alternativt har aldrig hänt då jag inte gick till skolsköterskan, berättade för mina föräldrar tror inte någon annan såg det om så så kan jag garantera att de inte kommer ihåg det längre. Så enligt vissa då, framförallt här på nätet, så ska jag inte berätta om den här händelsen för den finns ju inte dokumenterad och gud förbjud att jag kulle namnge personen.
Internetttrams!
Med tanke på vilket allvar socialtjänsten och länsrätten tillmätte hennes uppgifter har det nog funnits ett och annan ändå. Hos skolsköterskan och kuratorn till exempel. Jag kan gott förstå om hon inte har begärt ut sitt skolhälsokort. Hon vet ju själv vad hon varit med om. Ska hon behöva göra det för att tillfredsställa ett antal anonyma personer på FB. Sanslöst!
RaderaKan instämma i att det är lite känsligt, men som det nu är att domen används som något "bevis" på att det rått missförhållanden i hemmet var det bra att det nu kom fram att domstolen även såg hennes hälsa som ett vägande skäl till LUV-beslutet.
RaderaMonica. Vad står de tre punkterna för i denna mening. "Sammantaget finner länsrätten att det finns en sådan påtaglig risk … för DW:s hälsa och utveckling kan komma att skadas om hon vistas i faderns hem.”
SvaraRaderaÄr det något du har valt att inte skriva ut och i så fall varför eller är domen skriven så konstigt?
Ja, det är något om hennes hälsa jag valt att inte skriva.
RaderaMan behöver ju inte fläka ut henne hur mycket som helst.
Placerade nog min kommentar om Donyas hälsa som domskäl på fel ställe. Skulle varit här.
RaderaFråga Donya och Ingrid som hotade på FB att bevisa att vartenda ord är sanning. 100%. Och att det finns dokumenterat att Donya blev slagen gul och blå, nära till döds. Du säger att fb-tråden inte ens borde vara ett bekymmer. Det är där det bästa ligger i, varför reagera som Donya och Ingrid? Väldigt skumt om du frågar mig. Mycket märkligt.
SvaraRaderaUtifrån anteckningarna fick alltså socialen tag på passet. Hur kan detta varit falskt om de fick det? Och varför spelar det roll, när det står i boken att hon blev smugglad utan pass? Bara exempel. Och i boken blev hon förbjuden att träffa sina syskon, inte enligt dina referat. Finns mycket mer som du borde kunna se när du läser boken.
Sen bekräftade Ingrid att Donya INTE alls har bevis och då kontaktar Donya dig. Detta bekräftade du i din tur sedan, att Ingrid hade rätt. Donya ljög alltså om att allt finns dokumenterat. Varför ljög hon om dokumentation? Hur ska jag som läsare kunna ha förtroende efter alla lögner och motsägelser? Att påstå att man har bevis och att det sen visar sig vara referat och tomma ord från socialen och Donya har en viss tyngd i trovärdigheten. Detta var det ingen tvekan om, anteckningar. Men bevisen? Var detta vad som skulle vända på spelet?
Det är verkligen synd om Donya. Och nu förvränger du allt Monica. Du skrev tidigare att Donya undertecknat ett kontrakt där hon menar:
- Att hon inte blivit kidnappad
- Att hon trivs och vill bo hos sin farbror men helst vill bo hos sin mamma
Var ser du bevis som bevisar att Donya blev kidnappad och att tidningsartiklarna var sanna enligt ovanstående? Varför ändrar du på dina referat helt plötsligt.
Var är bevisen överhuvudtaget. De som ingen krävde utan de som Donya frivilligt ville visa. Ställer inga krav, har följt debatten och eftersom du inte läst boken och förstår jag dina resonemang om att TRO på det socialtjänsten TROR. Det jag vill påpeka är, vad du än skriver Monica finner man lögner utifrån dina referat hela tiden om man jämför med Donya/Ingrid/Boken.
/ Matte, besviken
Matte
RaderaDu har lite svårt för det där med sanningen.
Jag har aldrig sagt: "att fb-tråden inte ens borde vara ett bekymmer"
Var får du det ifrån?
Med den typen av kommentarer undrar man ju hur du kan kräva bevis av andra när du inte kan hålla dig till sanningen själv.
Och nej, jag tänker inte lägga mig i vad IC och andra har skrivit på FB. Det får de stå för själva. Såvitt jag förstår har inte Donya skrivit där.
Såvitt jag vet har ingen sagt att passet var falskt. I varje fall inte jag.
Och inte tänker jag diskutera vad som står i boken förrän jag har läst den.
Jo, man kan mycket väl säga att hon blev förbjuden att träffa sina syskon.
Om hon inte samtidigt träffade pappan och styvmodern så fick hon inte träffa syskonen.
Följande:
” Sen bekräftade Ingrid att Donya INTE alls har bevis och då kontaktar Donya dig. Detta bekräftade du i din tur sedan, att Ingrid hade rätt.”
Går dessvärre inte att förstå.
Donya tycker nog att allt av vikt finns dokumenterat och det kan jag hålla med henne om. Huruvida hon hade blå eller gula skor torsdagen den 16 augusti 1998 finns inte dokumenterat men det är heller inte av intresse.
Hon har följaktligen inte ljugit om dokumentationen.
Du som läsare får ha precis vilket (o)förtroende för författaren som helst. Vem bryr sig?
Du har läsförståelse som en trampcykel.
Skärpning!
Hon blev kidnappad.
Det är helt utrett enligt ambassadens och UD:s handlingar att hon var tillsagd att ljuga när hon blev förhörd hemma hos farbrodern.
Nu tjatar jag inte om det här för dig flera gånger.
@Matte, besviken: För att ta ett exempel av dina motsägelser...
Radera"Och i boken blev hon förbjuden att träffa sina syskon, inte enligt dina referat. "
Nu har jag inte hunnit läsa boken än så jag utgår från att du använder rätta ord. Om man tar det som står här ovan och jämför det med det Monica skrivit så är det faktiskt ingen motsägelse. För om kravet var att hon var tvungen att träffa de vuxna samtidigt som syskonen så blev det ju i hennes värld ekvivalent med att de förbjöd henne då detta inte var något som skulle komma på tal. För henne så innbar det ett förbud. Allt annat är semantik och ordstämpleri.
Var det inte du dom var allergisk mot socialtanters protokoll? Lite synd, att hon själv säger emot sin bok. Förresten var är dokumentationen om att hon lever under hot och SÄPO? Nästan det enda intressanta i soppan.
SvaraRaderaNej, jag har aldrig varit allergisk mot socialtanters protokoll.
RaderaAv vilken anledning finner du det intressant?
Vad tjatmostrarna på flashback kräver är en dom på att Donya blivit grovt misshandlad nästan till döds. Finns ingen dom har ingenting hänt, för hade det hänt hade det funnits en dom traggas det en gång i timmen av ffa SwedenRock, både där och nu här igen. En del verkar faktiskt ha tagit det som en livsuppgift att sitta och gaffla om Donyas "Lögner". Har en del inget liv?
SvaraRaderaJag hade en klasskamrat som var mycket illa utsatt hemma. Misshandel, skrämsel, hot, och vi misstänkte ibland något värre. En annan skolkamrat var skräckslagen för sin far och vad hans livrem (bl.a) skulle kunna åstadkomma. Han tog livet av sig vid sexton års ålder för att undkomma mer misshandel. Vi var ialf säkra på att det var av det skälet. Vi "visste" allihop, men inte fanns det dokumenterat något om misshandel någonstans. Flashbackarna skulle hävda att vi ljög allihop för det finns ju inga domar att visa upp. Inte anmälde vi heller, varken vi klasskamrater eller våra föräldrar eller lärare. Hur skulle vi kunna göra det? Bevis fanns inte och inga som helst dokument om saken.
Nu har man på flashback t.o.m börjat sitta och fantisera om varför Donya har långa/halvlånga ärmar på ett par foton (har man aldrig det själv? Kan det ha något med religion att göra undras det? Rena fantasier om mamman och att soc bara ingrep för att den stackars pappan var invandrare, varvas med åsikten att Monica läser dokument "känslomässigt". Det är inte lite skrattretande när det kommer från Zussilull som verkar både läsa och fantisera om historien helt på känslomässig grund och önsketänkande.
Ju mer jag läser av fb-tråden desto mer övertygad blir jag om att en del där har en högst privat agenda i vad man gör. Man vill ha hämnd på Donya helt enkelt, oklart för vad, personliga problem kanske som man försöker hantera genom att straffa och hetsa mot en okänd? Personlig vendetta mot Donya? Jag har ialf blivit ytterst skeptisk till hela den tråden.
Inte-Noola
Tack för en väldigt klok kommentar.
RaderaDet är tragiskt att det finns folk som ägnar sig åt det här.
Eftersom referatet (det är egentligen bara ett sammandrag) består av citat så finns det inget känslomässigt i det.
Jag blir allt mer stärkt i min uppfattning att flashback är en avskrädesplats.
Monica, föstår inte vad du menar med "första stycket" "- "det finns ingenting i handlingarna som talar för en sådan misstanke" som svar på min undran (inte misstanke) om det, förutom Donyas utsago, finns något som styrker att pappan skulle ha ljugit när/om han sagt att hennes mamma inte ville ha henne.
SvaraRaderaOch jag har förvisso aldrig påstått att jag skulle skriva en sammanfattning av Donyas liv, milda makter!!!
Jag skrev att jag skulle göra en sammanfattning av vad jag tror om en del saker, efter att ha läst det mesta om fallet i bloggar, på FB och i din sammanfattning av Donyas dokument. Och jag skrev att det av naturliga skäl blir en hypotes, som lika lite som de flesta andra påståenden som luftats kan bevisas, men en hypotes som åtminstone för mig kan "förklara" en del av de märkligheter i diskussionen som förekommit.
/ Alexis
Nej det finns ingenting som styrker det.
RaderaHan nekar inte till det ens.
Så varför tror du det?
Ser fram mot din sammanfattning.
Och bevisen på den.
Monica, vad menas med ditt "så varför tror du det"? Jag redovisade INTE att jag trodde någonting, ställde bara en undran.
SvaraRaderaBetr min ev "sammanfattning av vad jag tror" har jag klart uttalat att den av naturliga skäl, som så mycket annat i diskussionen p g a brist på hållbara bevis, blir en hypotes. En hypotes innefattar inte några bevis, kanske bara redovisning av vissa omständigheter som kan stödja dess trolighet - obs, inte dess sanning.
Några hållbara och klara bevis på vad som hävdats från Donyas sida ang. grov misshandel, hot, Säpo och f-ns mormor har man inte sett. Allt vad soc.nämnd och länsrätt kan konstatera är att "Donya har berättat" och det räcker inte som bevis i ett civiliserat rättssamhälle, möjligen i Belarus. Naturligtvis kan Donya ha talat sanning men det vet vi ju inte. Och naturligtvis har pappan rätt att bemöta obevisade anklagelser men om han talar sanning vet vi ju inte heller.
/ Alexis, snart med hälsoproblem p g a kicking a dead horse (ett olösligt problem).
Då formulerar jag om mig då:
Radera- Varför undrar du det?
Jag tycker så här:
Om en person berättar sin historia och jag inte har några bevis för att hon ljuger, så har jag ingen rätt att ifrågasätta henne.
Det är först när jag fått BEVIS för att vederbörande ljuger som jag kan ge mig till att göra detta. En FB-tråd är inget bevis. Det är en partsinlaga.
Så jag frågar mig, vad för slags bevis har kommit i dagen som motiverar att Donya utsätts för detta?
Såvitt jag förstår ingenting.
Är det inte så helt enkelt att det bara är misstankar grundade på fb-tråden?
Då kräver man plötsligt att HON ska redovisa - och bevisa - hela sitt liv och allt vad hon varit med om, sagt och gjort.
Själv bevisar man ingenting.
Man bara gnäller efter HENNES bevis och fortsätter misstänkliggöra henne.
Med vilken rätt?
Det är att göra det lätt för sig.
I min värld kan man inte göra en hypotes av en annan människas historia på grund av misstankar. I min värld kommer bevisen först och hypotesen sedan.
En hypotes på denna historia blir ingenting annat än gissningar.
Och då undrar jag: Har man rätt att göra så mot en medmänniska?
Jag tycker inte det.
Det är kränkande.
Du skriver:
”Allt vad soc.nämnd och länsrätt kan konstatera är att "Donya har berättat" och det räcker inte som bevis i ett civiliserat rättssamhälle,”
Jo, det gör det.
Det räckte för en LVU i länsrätten.
Och som biografi i oansenlig pocketbok räcker det gott.
Pappan får väl skriva en motbok om han inte håller med.
Men ni andra?
Varför engagerar ni er?
Jag är säker på att du tycker något helt annat, Alexis.
Det är i så fall helt okej.
Jag gnäller inte efter några "bevis" från Donya angående anklagelserna om grov misshandel och hot fastän det alltid är den anklagandes sak att framföra bevis för sina påståenden. Polisen, som soc.nämnden helt enligt reglerna anmälde till efter Donyas berättelser, hittade inga bevis eller något som styrkte anmälan och det räcker för mig. En anklagad är oskyldig tills motsatsen har bevisats och fastställts i domstol.
RaderaVarför man engagerar sig? Det är väl vanligt att folk diskuterar sådant som detta och andra fall som kommer på tapeten i olika media. De kan ju med lika stor "rätt" fråga varför du engagerar dig, Monica.
Igen:
Om en socialnämnd och länsrätt konstaterar att "Donia har berättat om missförhållanden" är det inte samma sak som att de ställer sig bakom och intygar att det som Donya berättat t ex om grov misshandel och hot är sant. Långt ifrån.
Det fanns alltså inga som helst andra omständigheter/skäl för LVU:et än att Donya "berättat" om sina känslor och att hon "i dagsläget hyser en stark rädsla för att återföras till faderns hem" enligt länsrätten som dock inte uttalar sig om den ser denna starka rädsla som befogad eller ej? Inget annat?
LVU-et gick väl utan problem igenom för att alla inklusive fadern! ville ha den som en bra lösning och inte på grund av påstådd misshandel och hot som på något sätt styrkts eller bevisats i förhandlingen.
Alexis, husbehovsjurest
Det måste man väl ändå säga att du gör, Alexis.
RaderaOm Donya inte kan bevisa att hon misshandlades gul och blå och hotades svårt så gills det liksom inte. Då har det minsann inte hänt!
För mig är det en konstig inställning?
Och nog är du en av dem som envetet ropar på bevis.
Det är den anklagandes sak att framföra bevis, säger du.
Ja, just det. Och de som anklagar här är du och några till.
Alla såvitt känt är utomstående.
Det är alltså ni som ska bevisa era påståenden.
I boken är det Donya mot pappan och blir det rättsprocess så är det hennes sak att föra sin version i bevis.
Men knappast i Anonymistan här på internet.
Det är helt okej att diskutera en bok.
Men det som pågår är ju ett drev. I värsta fall mot offret - om boken är sann och allt tyder ju på det.
Jag förstår att det är intressant men mobbing...
Personligen är jag ombedd att tycka till.
Jag tycker inte det är konstigt att polisutredningen lades ner.
A slår B på käften. Inga märken. B går till polisen och anmäler A. Inga bevis. Utredningen läggs ner. Det är snarare regel än undantag.
Hur tycker du att polisen ska utreda misshandel i hemmet om offret bara är slagen och inte sönderslagen? Och även om B är sönderslagen, hur ska polisen kunna bevisa att det var A som gjorde det – om det inte finns några vittnen?
Det räcker för dig, skriver du.
Inga vittnen, inga märken. B ljuger. A är oskyldig som ett spädbarn. B blev aldrig slagen. När B skriver en bok om sitt liv och vidhåller att han fick stryk och har mått dåligt av det i åratal – ska han mobbas för att han inte kan bevisa det.
Om A slog ihjäl B fast ingen såg det och det i övrigt inte finns några bevis så kanske B rent av lever då fast han är död eller?
Igen:
I det här fallet är det samma sak.
Länsrätten konstaterar att hon har berättat, att hon är trovärdig (påpekas flera gånger) och att man ska utgå från det i hanteringen av ärendet.
Vad de har för skäl till sitt förtroende för Donya framgår inte men skäl fanns. Vi vet att det finns sekretessbelagt material som hör till domen. Av vilken anledning måste Länsrätten släppa på sekretessen för att utomstående i Anonymistan ska tro att domen är korrekt?
Att de ställer sig bakom henne är inte samma sak som att de intygar grov misshandel och hot, skriver du.
Nej, det är väl inte särskilt vanligt att domstolar intygar något alls, såvitt jag vet. Det är inte deras jobb. Men det betyder ju inte att de inte skulle kunna göra det.
En fråga. Om nu socialen utredde Donya, borde de inte misstänka att de andra barnen i familjen for illa och gjort en utredning runt dem? Det brukar ju ske om ett barn far illa och om man misstänker misshandel. Vet Donya om det fanns sådana misstankar och om Socialen utredde detta?
RaderaJag har ingen aning om vad socialsekreterarna misstänkte och inte.
RaderaI de handlingar jag läst finns uppgifter om att familjen tidigare fått socialbidrag, att pizzerian inte kan försörja familjen och att pappan begär ytterligare bidrag. Där finns också en antydan om att familjen var aktuell i även ett annat ärende men det är bara i en bisats någonstans. Vad det handlade om vet förstås inte jag.
Den här typen av utredningar är sekretessbelagda. Det är bara barnen själva och deras föräldrar som kan få ut dem. Och möjligen polisen.
Annars var det en väldigt bra fråga, Pewpew.
Jag vet inte vad Donya vet. Vi sitter inte och konfererar.
Alexis. Tror du verkligen att Säpo skulle lämna ut några handlingar? Inte så troligt.
SvaraRaderaFinns det absolut inget annat att göra än att hacka en flickas story om sitt liv i småbitar?
Det finns barnfattigdom, övergrepp och mobbing.
Se där, något vettigt att bita i!
Säpo och "leva under ständigt hot" var det väl TV4 som drog in och vi vet väl alla hur tillförlitliga de är. Och Säpo var väl ändå inte indraget i länsrättens LVU-utslag? Varför skulle de ha några handlingar? De har väl förhoppningsvis viktigare saker för sig än de här blogg-, bok- och mediaöverdrifterna.
SvaraRaderaDet Donya som barn/ungdom berättade - alltså "en flickas story" - är det väl ingen som "hackar" i. (Kanske BUP gick igenom det där på den tiden bara?)
Däremot om man som ca trettioårig`vuxen - inte flicka - skriver en föregivet sann bok med "en story om sitt liv" som innehåller grova anklagelser mot namngivna personer skall man nog inte vara överraskad om man blir utsatt för granskning, ifrågasättande och kritik. Eller ett eventuellt åtal för förtal.
Men OK, jag tycker heller inte den här tråkiga historien längre är något "vettigt att bita i" och avstår tills vidare på grund av "hälsoskäl" från min sammanfattande hypotes.
/ Alexis
Jag delar din uppfattning, Alexis, och gör detsamma.
RaderaHälsa din Lena och ha en trevlig kväll!
Alexis, du imponerar mäktigt. Jag instämmer helt!
SvaraRaderaMonica och "Anonym" i boken fick Donya aldrig träffa sina syskon HOS SOCIALEN. Enligt anteckningarna FICK HON DET. Är inte detta en motsägelse?
Jag kräver inga bevis Monica, det är nästan Donya som kräver att vi ska tro på hennes " b e v i s ". Ingen har bett henne lägga upp något.
Om flashbackare är kritiska, så får de väl vara det. Klart att de undrar var bevisen Donya lovade är och undrar hur det visat sig att pappan inte alls är fälld för hot/trakesserier/misshandel. Donya har ju bara gjort sig själv ifrågasatt.
/ Matte
Matte,
RaderaDet är tragiskt trångt mellan dina öron.
Angående syskonen: se min kommentar i dag 11.37 och anonym 13.59
Där får du svar. Det är bara läsförståelsen som saknas.
Donya kräver ingenting, inte ens att du ska läsa hennes bok. Jag kan tänka mig att hon helst såg att du lät bli. Du uppför dig som ett troll utan vett och sans. Jag tycker du ska sluta med det.
Att det bland ”mina” handlingar inte finns någon dom mot pappan innebär verkligen inte att det inte finns någon. Du drar förhastade slutsatser, Matte.
Har ni tänkt på hur konstigt det blir här i bloggen om jag - när jag läst boken - inte tycker att den stämmer. Käre tid... Hur blir det då?
SvaraRaderaNåja, jag försöker läsa den i helgen. Det regnar väl ändå.
En kvinna jag känner såg hur en pappa slog sin 4-åriga dotter på stan. Hon ringde polisen men pappan och dottern hade försvunnit. Sju månader senare ser hon samma pappa och dotter igen. Hon ringer polisen som hinner komma med en patrull. Pappan dömdes sen till skyddstillsyn för misshandeln av dottern.
SvaraRaderaMed Flashback- och Alexislogik så har denna misshandel aldrig skett i och med att inte ett enda blåmärke är dokumenterat. Och om det står i domen att han är dömd till skyddstillsyn för att han har misshandlat sin dotter så är det nog ändå något annat som ligger bakom att han fått skyddstillsyn! Om jag vore SwedenRock skulle jag också skrika mig hes om att Visa mig domen som säger att dottern har blivit tvångsomhändertagen eftersom hon blivit misshandlad, nähä, som jag trodde så har hon inte alls blivit misshandlad för du har inte visat nån dom att hon har blivit tvångsomhändertagen och då kan hon inte ha blivit misshandlad!
/Mot dumhet kämpar Gudarna förgäves
Fast i ditt fall fanns ju ett vittne i alla fall. Det finns det ju så sällan vid misshandel i hemmet. Åtminstone sådana som vågar och vill vittna.
RaderaHar Swedenrock-matte begärt att få se domen? Hälsa honom då att om han bjuder mig på en brakmiddag så kan jag möta honom på lämplig restaurang där han kan få se domen.
Annars kan han ju beställa hem domen. Jag har bjudit på k-numret.
Ja det behöver ju inte finnas dokumentation över själva skadorna utan ett vittnesmål är ju också en dokumentation över misshandel. I min väninnas fall räckte det att hon kunde peka ut honom 7 månader senare, tillsammans med annan kringinformation, för att det skulle se som bevisat att han misshandlat sin dotter trots att ingen hade sett några skador och han nekade. På det sättet blev ju också misshandeln dokumenterad i tingsrätten.
RaderaI Donyas fall så räckte väl hennes vittnesmål som bevistillsammans med socialtjänstens med fleras dokumentation eftersom hon ansågs trovärdig och inte hennes pappa.
Påståendet att det inte finns någon dokumenterad misshandel är ju i så fall helt uppåt väggarna, däremot kanske man menar att det inte finns några dokumenterade fysiska skador.
/Mot dumhet kämpar Gudarna förgäves
Men det är egentligen hemskt att det ska räcka med ett ögonvittne sju månader senare.
RaderaTänk om vittnet hade en personlig vendetta med den utpekade och pekade ut honom bara för att djävlas.
Det är ju inte heller bra.
Nja det fanns ju övrig kringinformation om mannen också, samt vad dottern sa om händelsen och att att det fanns ingen som helst anledning för någon att tro att min väninna skulle ljuga. Allt gjorde att händelsen som min väninna berättade om ansågs bevisad.
RaderaMot Anonyms dumhet kämpar gudarna förgäves.
SvaraRaderaJag, med min Alexis-logik har inte påstått att någon misshandel INTE skett. Något sådant kan jag inte påstå då jag inte VET, lika lite som Anonym kan påstå att det skett då h*n inte heller vet.
Det jag hävdat är att i en civiliserad rättsstat skall man betraktas som oskyldig till brott så länge detta inte kunnat styrkas och avdömas i domstol. Just därför är bevis som värderas av polis, åklagare och domstol viktiga. Annars råder anarki. Punkt.
Men Anonym kanske lever i Anarkistan?
/ Alexis
Du har absolut rätt i det, Alexis.
RaderaMan är oskyldig tills man bevisats skyldig.
Så vad gör man då om man blivit misshandlad och inte kan bevisa det?
Måste man avstå från att berätta det då?
Nej det måste man ju faktiskt inte. Jag kan tänka mig att man behöver få ur sig och tala om det man varit med om och att det är en del i sin läkningprocess. Men det är stor skillnad på att namnge folk i bok och att tala med andra. Hade nu bara namngivningen inte skett så hade D fått ut sin historia iaf kan tyckas?
RaderaSen om det inte är en biografi, hur kan man då namnge? Även det är förvirrande.
Det är dock svåra frågor för jag kan tänka mig in i situationen om allt är sant att man velat försöka få ut någon form av upprättelse och bekräftelse för det man gått igenom. Vad gäller Ds historia(jag har inte läst boken) så kan jag se flera olika scenarion till varför D känt/känner som hon gör.
Men Alexis, just för att vi inte lever i Anarkistan, om en domstol nu faktiskt anser att det är styrkt att någon har blivit misshandlad och därför utfärdat ett LVU, vad finns det då för anledning att tro annorlunda?
Radera"Måste man avstå från att berätta det då?"
SvaraRaderaDet är just det jag inte förstår. Vad är det man vill egentligen? Det är väl klart att jag fattar att man vill diskutera saker som man läst och sett i TV-intervjuer. Att man vill resonera med andra om huruvida man tror på det eller inte, och så där vidare...
Men det här har hållit på så länge med samma argument om och om igen. Typ: jag tycker inte att man borde få lov att...Det borde inte vara tillåtet att som Donya...
Då undrar jag. Vad är det man vill? Ha förändrad lagstiftning så att det införs förhandscensur på böcker? Ha en lag som gör att alla som skriver eller säger att någon gjort något brottsligt (hon gav mig en örfil/=lika med misshandel) lagförs av staten automatiskt vid kännedom om detta? Eller bara att alla medborgare ska samfällt fördöma den som sagt eller skrivit detta, och frysa ut vederbörande från gemenskapen?
Såvida man inte kan visa upp en dom eller annan dokumentation som bevisar att 'hon gav mig en örfil' vill säga. Varför inte lobba för en sån lagstiftning i så fall?
Ja jag undrar, för jag fattar inte? För en sak har jag förstått av fb-tråden och andra diskussioner, det är inte bara en fråga om att få vädra sina dubier och försöka komma fram till någon lite slags sanning. Det är mycket mer än så.
Som jag fattar vad de säger borde jag aldrig få lov att berätta om mina misshandlade skolkamrater, och inte heller om den gång ett gäng trängde sig in i min lägenhet (de kom precis bakom ryggen) och misshandlade min kompis. Det finns inte heller dokumenterat nämligen.
Det skulle bli ett mycket tyst samhälle vi skulle få. Ett samhälle fullt av rädsla för vem man pratar med, och det är det väl redan så det räcker.
Du har helt rätt.
RaderaVar och en har rätt att berätta sin historia.
Från wikipedia.
SvaraRadera"Bestämmelser om ärekränkning – brotten förtal och förolämpning – finns i 5 kap. brottsbalken.
Med förtal avses att utpeka någon såsom brottslig eller klandervärd i sitt levnadssätt eller annars lämna uppgifter som är ägnade att utsätta denne för andras missaktning. Med "är ägnade" åsyftas att uppgifterna typiskt sett ska räcka för att få den utpekade missaktad. Det behöver inte visas att uppgifterna faktiskt har lett till missaktning. Ej heller behöver det visas att anklagade hade uppsåt att uppgifterna ska leda till missaktning. Den som lämnat uppgiften ska inte dömas till ansvar om han var skyldig att uttala sig eller det annars med hänsyn till omständigheterna var försvarligt att lämna uppgifter i saken. En ytterligare förutsättning är emellertid att uppgiften var sann eller att det fanns skälig grund för den. I lagtexten uttrycks det som: "Var han skyldig att uttala sig eller var det eljest med hänsyn till omständigheterna försvarligt att lämna uppgift i saken, och visar han att uppgiften var sann eller att han hade skälig grund för den, skall ej dömas till ansvar." Här är distinktionen mellan orden och och eller i lagtexten viktig; det räcker inte med att uppgiften är sann eller skäligt grundad, utan det ska också anses försvarbart att lämna uppgiften. Spridning av sanna uppgifter som kan utsätta någon för andras missaktning kan alltså i vissa fall utgöra förtal."
Vill man inte riskera att begå en brottslig handling så bör man avstå från att peka ut någon som brottslig om man inte dels kan visa att det är sant OCH visa att man har en försvarbar anledning att peka ut personen.
Det tror jag efter att ha läst handlingarna att Donya har.
RaderaEn försvarbar anledning anledning och bevis låt vara indicier som håller i domstol.
Det är bara i FB de inte håller.
Pappan bör stämma henne för att få sanningen klarlagd.
Det är enda vägen.
Monica; Nej, varför skulle man avstå från att berätta det om man nu blivit misshandlad? Och varför skulle man avstå från att skriva det i en bok med angivande av namn på den man anklagar, om man nu blivit misshandlad? Det är ett fritt land. Och det är också fritt att tro eller tvivla eller stå helt neutral i frågan så länge det inte finns hållbara bevis och rättsligt avgörande.
SvaraRaderaAnonym här får alltså tro vad hon vill.
Och Anonym är inte bara dum, utan lämnar också helt obestyrkt "information" när h*n inte kör med det utslitna retoriktricket "narratio", dvs berättar en historia (oftast påhittad) om någon bekant eller händelse som skall styrka h*ns argument.
Obestyrkt och grovt vilseledande är också påståendet "I Donyas fall räckte väl hennes vittnesmål som bevis tillsammans med socialtjänstens med fleras dokumentation eftersom hon ansågs trovärdig och inte hennes pappa." Här vill Anonym vrida det till att länsrätten godtog bevis på misshandel och att det i länsrätten överhuvudtaget handlade om något sådant. Varför blev då inte pappan åtalad?
LVU-förhandlingen handlade väl i Herrans namn inte ett brottmål om misshandel som vad menar Anonym med "bevis"?? Bevis exakt på vad?? Någon fråga om misshandel var väl inte uppe för att avgöras??! Och några motstridiga uppgifter från Donya och pappan förekom väl inte där hans trovärdighet skulle bedömas - han var ju helt med på LVU-placeringen!
Var det allt Anonym hade att komma med?
Gudars skymning!
/ Rättskämpen Alexis
Du får det att låta som om pappan gillade LVU:n, Alexis.
RaderaDet gjorde han inte.
Men han var chanslös inför överheten och förstod att det var bäst att inte protestera.
Att han inte hade några invändningar står allra sist i protokollet.
Det hade ingen betydelse.
Den som var tilltalad var Donya.
Först efter henne kom hennes far.
Senare gör han allt för att häva LVU:n men får kalla handen av alla myndigheter.
Du skriver:
"Här vill Anonym vrida det till att länsrätten godtog bevis på misshandel och att det i länsrätten överhuvudtaget handlade om något sådant. Varför blev då inte pappan åtalad?"
Av precis det skäl du själv anger.
Rättegången var inte ett brottsmål. Förhandlingen gällde LVU:n.
Ett övergripande svar på faderns och styvmoders många illasinnade handlingar.
Det är ingen tvekan om det.
Socialtjänsten polisanmälde och utredningen lades ned då brott inte kunde bevisas.
Det händer med kanske 90 procent av alla anmälningar.
Det betyder inte att den anmälde är oskyldig.
Det betyder bara - att brott inte kan bevisas.
Se hur det går för Herman Lindqvist och hans böcker när han lögnaktigt förtalar en person i dem.
SvaraRaderahttp://www.svd.se/kultur/faktafel-stoppar-lindqvists-bok_7419702.svd
Observera att Herman berättar sin historia i sin memoarbok, men det hjälps inte när det han påstår om andra inte stämmer.
RaderaSåvitt jag förstår är förtalet inte bevisat. HL är av annan uppfattning. För att få fram en sanning beträffande förtal måste det alltså avgöras i domstol. Så låt oss lämna förtalet därhän.
Herman Lindqvist:
- Berättelsen om Hildebrand behandlas på ett tiotal rader i boken som är på 415 sidor och som i övrigt handlar om mina mer än tjugo år som utrikes- och krigskorrespondent runt om i världen.
- Det är mina memoarer där jag berättar om mina minnen från dramatiska händelser men även om roliga episoder i mitt liv. Mina minnen.
- Det är oerhört sorgligt om de upphetsade rubrikerna i media nu får läsare, lyssnare och TV-tittare att tro att min bok är ännu ett debattinlägg om Sverige under andra världskriget.
Det är den inte.
Den handlar om mig och mitt liv och de minnen jag har.
- Boken är inte indragen. Den utkommer med kort fördröjning.
Aftonbladet:
Nu stoppar Albert Bonniers förlag den folkkäre författarens självbiografi.
Det är andra gången en av Lindqvists böcker dras in.
Enligt Albert Bonniers förlag har allvarliga fel uppdagats i Herman Lindqvists självbiografi Mitt i allt.
Enligt förlaget måste texten korrigeras innan boken kan fortsätta att spridas på marknaden.
Vad betyder det egentligen?
Att en troligen mindre upplaga har tryckts som gått ut till recensenter etc.
Att den stoppas för ändringar då faktafel har uppdagats.
Bonniers tar till och med på sig skulden.
Det är hedervärt av Bonniers eftersom HL själv är juridiskt ansvarig för boken såvida han inte har något specialavtal som inkluderar förlaget.
Det är väl ingen big deal.
Det är inte hundratusentals böcker som ska brännas på bål.
Hade det varit det så hade förlaget inte dragit in den.
Det kostar några tusen.
Värre är det antagligen inte.
Risken för skadestånd skrämmer knappast Bonniers.
Det är vanligtvis bra PR.
Det finns något annat i den här historien. Dels den gamla skandalen men även något annat. En inflytelserik recensent kanske?
Jan Guillou skrev två, tre lögnaktiga meningar om mig i sina memoarer.
RaderaInte sjutton drog farlaget in den.
Sak samma med TV4 politiske reporter Anders Pihlblad.
Den drogs inte heller in.
Varför är det ingen som ryar om dem?
Det tycks mig mycket besynnerligt att soc skulle bryta mot sin anmälningsplikt gällande misshandel av ett barn.
SvaraRaderaOffentliga inrättningar har skyldighet att anmäla. Det är inget någon enskild person i offentlighetens tjänst kan avtala bort. Det är kanske inte är att betrakta som ett grovt brott, men det borde vara det.
Donya ger mig samma vibbar som Mia/Marklund gav mig redan 1995. Det finns mycket luckor i historien. Världen/personer är enbart svart/vita och alla som inte är med är emot.
Därmed inte sagt att jag påstår mig veta något eller tar ställning i denna högst olyckliga historia.
Jag vet inte om du menar ämndet för detta inlägg.
RaderaSocialtjänsten anmälde.
Alexis:
SvaraRaderaBevis för att det förekom fysisk eller psykisk misshandel, otillbörligt utnyttjande, brister i omsorgen eller något annat förhållande i hemmet av så allvarlig art att det finns skäl till ett tvångsomhändertagande.
Att pappan inte hade något att anföra mot ett tvångsomhändertagande kan ju ha varit för att det inte var någon idé och att han råtts av sin advokat att visa sig medgörlig så att det skulle bli lättare att få LVU:t hävt. Det försökte han med efter några månader men fick avslag av socialnämnden och han förlorade även överklaganderättegången vad jag kan se.
Så hur kan man påstå att inget är bevisat? Donyas pappa har ju fått något som är en av de fulaste stämplar en förälder kan få sig tilldelat i en domstol.
/Mot dumhet kämpar Gudarna förgäves
En annan sak som jag tänker på är att om man som barn exempelvis varit utsatt för övergrepp av sin fotbollstränare, och som vuxen vill gå ut med sin historia för att inte längre behöva ha på sitt samvete att tränaren fortsätter att utsätta andra barn eftersom deras föräldrar inget vet.
SvaraRaderaBorde man få göra det då även om man inte kan bevisa övergreppen som man utsattes för och även om polisen lägger ner förundersökningen eftersom brott inte kan styrkas?
Patrik Sjöberg säger sig ju ha dåligt samvete för att han inte sagt nåt tidigare eftersom andra kanske hade sluppit råka ut för samma sak som han om han sagt nåt.
Ytterligare en sak Monica, en tidningsredaktion hade tydligen granskat handlingarna före dig, vet du om de hade nåt att anmärka på sanningshalten?
/Mot dumhet kämpar Gudarna förgäves
Alla har rätt att berätta sin historia menar Monica. Även när man som i Donias fall pekar ut namngivna personer som brottslingar utan att ha några belägg. Men gäller detta då verkligen alla?
SvaraRaderaGäller det inte då även Mia Eriksson i Gömda? Varför anser Monica att hon skall utgöra ett undantag? Hon namngav ju dessutom ingen. Är det för att det inte står en sann historia på framsidan av horungen? Att det är en sådan det sägs handla om missar nog väldigt få bokköpare gissar jag?
Eller är det för att Mias berättelse är bevisat osann? Men det kan det inte heller vara. För hur mycket skit har inte Daddy fått av samma Monica och hennes följe här på bloggen för att han har berättat sin historia? En som dessutom både styrkts och bekräftats. Så då gäller tydligen inte den rätten heller?
Har alltså denna regel undantag? Och vilka villkor skall i så fall uppfyllas för att man enligt Monica skall erhålla rätten att få berätta sin historia?
Varken Mia eller Daddy uppfyller alltså kriterierna för rätten som Monica anser vara allmän. I det förstnämnda fallet är det lättare att se logiken, men i det andra fallet svårare.
Om man som pappa berättar om hur man fråntas rätten att träffa sitt barn med hjälp av falska anklagelser, något som nog dom flesta skulle beteckna som grov psykisk misshandel, så har man inte rätt att torgföra sin berättelse.
Men om man anklagar sin pappa och styvmor för att vara kidnappare och barnmisshandlare utan belägg, då har man rätt att berätta? Jag blir smått förvirrad.
Frågan är alltså, hur kan detta vara annat än dubbelmoral? Förklara gärna.
När du ”tolkar” vad jag anser så kan det inte bli annat än fel, Pär Plex.
RaderaGör inte det är du snäll.
Mia har och hade självklart rätt att berätta sin historia.
Och Liza Marklund hade som journalist självklart rätt att återge den.
Om de hade gjort det som Donya/Ingrid Carlqvist så hade ingen reagerat.
Men det var inte det som hände.
Det som hände var att man i boken på så väl fram- som baksida och i förord mm deklarerade att det var en sann historia. Man skickade fram den utklädda och dramatiska Mia och påstod att hon var så hotad att hon måste sitta bakom skottsäkert glas och bara kunde förflytta med livvakter. Det gjordes TV-program – jag var orsak till ett – och skrevs regelbundet återkommande om hennes förfärliga historia inte minst av Liza Marklund som använde berättelsen enligt planen – som ett politiskt projekt.
Problemet var att hon påstod att den var granskad, att det fanns stöd i den i hundratals dokument som hon rest landet runt och samlat in.
Och vi gick (nästan) alla på att det fanns en mellansvensk stad som ett antal kriminella libaneser höll i skräck med automatgevär och total terror.
Nu efteråt ter det sig rätt skrattretande faktiskt.
Mias identitet var okänd. Hennes historia gick inte att kontrollera. Bonniers var ett känt förlag (Herman Lindqvists för övrigt) vilket stärkte historien.
Liza Marklund blev senare känd och lyckades få ett otäckt stort medialt inflytande. Inte kunde väl hon sitta och ljuga? Och ständigt återkom hon till sin osanna bok och historien om Mia.
Därför kunde lögnen leva i 13 år. Den hann därför - på grund av Liza Marklunds infiltrering i S-regeringen och med bisarr marknadsföring - påverka enskilda människors liv såväl som allmänheten i stort genom lagstiftning och riksdagsbeslut. Den har sålts i över en miljon exemplar och är nästan, enligt Liza Marklund själv, lika stor som Vilhelm Mobergs Utvandrarna.
Därför – och bara därför – hade avslöjandet av historien ett allmänintresse.
I Mias fall fanns även skriftliga bevis såväl som ett stort antal vittnen som kunde bevisa/intyga att den utpekade gärningsmannen var oskyldig till merparten av anklagelserna.
forts.
forts.
RaderaDonyas identitet är känd. Hennes historia går att kontrollera. Handlingarna stödjer hennes berättelse. Inga handlingar har framkommit som tyder på motsatsen. Boken har inte orsakat några andra än möjligen de namngivna något obehag. Allmänheten har inte på något sätt drabbats.
Inbunden upplaga existerar inte. Pocketupplagan är liten.
Boken har inget allmänintresse.
Det betyder förstås inte att den inte kan få det. Skulle vi få en stor, upprivande rättsprocess som ger eko i media så kan den kanske få det. Eller om vi på grund av boken skulle få en lagändring mot exempelvis barnarov. Men i nuläget är allmänintresset (= det journalistiska intresset) noll.
Det enda som är intressant är att vidareberätta hennes historia och det har ett antal media också gjort.
Jag är antagligen den enda som har sett – och har - handlingarna i båda fallen.
I Mias fall stämde inte mycket även om ramberättelsen fanns där och var förbluffande lätt att följa. Det kan tyda på ett ärligt uppsåt som senare gick överstyr. Icke desto mindre gjorde den det.
Om mitt avslöjande inte hade varit absolut vattentätt och texten juridiskt granskad och godkänd så hade boken aldrig kommit ut.
I Donyas fall ger handlingarna berättelsen stöd. Upplagan har inte dragits in på grund av FB-tråden. Visst finns risk för en rättsprocess men den är liten. Bollen ligger hos pappan. Han kanske kan vinna och få 500 spänn i skadestånd men det blir sannerligen ingen promenadseger.
Så för att återgå till din kommentar.
Ja, alla har rätt att berätta sin historia och peka ut namngivna personer som brottslingar utan att ha några belägg. Det ser vi varje dag i exempelvis en ökänd internetblaska här i närheten. Det har med yttrandefrihetsgrundlagen att göra. Den är orubblig.
Enda risken är att man som utgivare blir stämd och tvungen att bevisa sina påståenden.
Det kan tyckas tokigt – och gissa om jag håller med! – men rent juridiskt är det så.
Med lagliga medel kommer man bara i undantagsfall åt det.
Lögnaren riskerar emellertid att bli offentligen avslöjad på ett sätt han inte har väntat sig – som till exempel Mia av min bok. Så helt riskfritt är det inte att ljuga om folk. Har man inte rent mjöl i påsen när man angriper andra så kan det lätt ta en oväntad ände med förskräckelse. Det kommer vi att få anledning att återkomma till.
forts
forts.
RaderaJa. Det är väldigt avgörande att ”Horungen” på själva boken inte deklareras som en sann historia. Det är som innehållsdeklarationen på vilken vara som helst. Står det mjölk så ska det inte vara asfalt. Står det sann så ska den också vara sann. Författarna säger tydligen i detta fall en sak och förlaget en annan. Då gäller förlagets version. På boken står ingenting. Alltså kan det vara vad som helst.
Vad folk tror har ingen som helst relevans.
Vad gäller omdömen om Daddy här i bloggen som du refererar till så har det inte med ämnet att göra. Det är för övrigt ingenting jämfört med vad han och du och era polare har skrivit om exempelvis mig i hans äckelbloggar.
Ingen har emellertid ifrågasatt hans historia. Den är som den är och han har rätt att berätta den.
Att man kan dra andra slutsatser än vad han har gjort är en annan sak.
Eller att man kan lyssna på motparten och ge den större tilltro än hans version.
Kritiken har aldrig gällt hans berättande.
Kritiken har gällt hans uppförande.
Man kan inte uppföra sig hur som helst bara för att man inte fick rätt i sin vårdnadstvist.
Daddy har fått rätt mycket medhåll här i bloggen också. Ja, till och med pengar. Men det vill han inte kännas vid när han får kritik och känner sig kränkt. För kritik tål han inte alls. Och sådan får han också vara. Men blanda för guds skull inte in mig. Jag är bara trött på honom och hans ältande om vem som är det och det nicket. Hans grävartalang lämnar allt i övrigt att önska. Så låt mig slippa honom please! Jag vill inte ens bli påmind om att han finns. Och det har ju jag rätt till.-
Nej, jag kan inte se att det finns några undantag. Alla har rätt att berätta sin historia. Om och hur den publiceras är en helt annan sak. Det brukar vara upp till den som förväntas betala kalaset.
Publicering på nätet är mer tveksam. Här behövs en upprensning och nya lagar. Och det kommer.
Så både Mia och Daddy har rätt att berätta. Det har de också gjort.
Varför tror du, att jag inte tycker, att de inte ska ha rätt till det? Det är nonsens från din sida.
Men om de ljuger eller bär sig illa åt så får de räkna med avslöjanden och kritik.
Det är en följd av publicerandet som alla publicister måste räkna med.
Rätt som det är kan de själva stå i korselden.
Du skriver:
” Om man som pappa berättar om hur man fråntas rätten att träffa sitt barn med hjälp av falska anklagelser, något som nog dom flesta skulle beteckna som grov psykisk misshandel, så har man inte rätt att torgföra sin berättelse.”
Jo. Följaktligen har man det.
Men att torgföra sin berättelse är inte detsamma som att hänga ut domar, socialtjänstens anteckningar, spela in socialsekreterare och hänga ut ljudfiler och utskrifter, publicera namn och bild på tjänstemän i ofördelaktiga sammanhang, bilder på försvarslösa barn och ljuga om sin motpart i en pågående rättsprocess.
Det är en jäkla skillnad. Då är det fel på formen – inte på berättelsen i sig.
Lite stil och vanligt hyfs får man allt ha.
Jag tycker absolut att Daddy ska skriva en bok.
Det har jag och andra sagt i många år.
Det är rätt sätt.
Att bedriva klappjakt på nätet på barn, mor och mormor samt alla som sympatiserar med dem (de drabbade och utsatta) är åt helvete.
Rena vilda västern, om du så vill.
Det har ingenting med dubbelmoral att göra.
Möjligen åt andra hållet.
Du måste sluta analysera mig, Pär Plex. Som analytiker är du ingen hit. Inte som logiker heller.
Kan du vara så snäll och avfärda ryktet att du fått sparken från Allers.
SvaraRaderaJa inte för att jag tror på det alltså för det gör jag sannerligen inte, men bara för att förekomma alla dom som väljer att tro det och därför kommer att skriva nöjda 'Äntligen'-bloggposter överallt.
Ja, det kan jag avfärda.
RaderaJag har inte varit anställd vare sig där eller någon annanstans de senaste 20 åren.
Min chef är absolut stenhård.
- Nu måste du allt strunta i de där bloggdårarna, skriker hon hysteriskt.
Men hon lugnar snart ner sig. Innerst inne är hon rätt snäll.
Så vi kommer rätt bra överens.
Någon spark har jag alltså inte fått.
Den ende som jag känner till som har fått kicken är redaktören för slaskblaskan. Enligt uppgift på grund av ett psykologiskt test. Han höll inte måttet och hemförlovades med två årslöner med omedelbar verkan.
Han läser nu febrilt sina egna böcker "Sök jobb på rätt sätt" från 1991 och "En handledning för tekniker och ekonomer i att söka arbete och lyckas på arbetsmarknaden" från 1992 och testar sina egna utmärkta idéer.
Problemet är att moderna arbetsgivare googlar. Och med den slaskblaskan...
Ja, ni förstår ju själva. Det blir inte lätt.
Har jag missat något i sammanfattningen? Var står det att pappan är dömd eller stämplad och har bevisats skyldig? Som du skrev tidigare, man är oskyldig tills man bevisats skyldig.
SvaraRaderaRent juridiskt är man oskyldig tills annat bevisats.
RaderaMen rent praktisk kan du mycket väl ha snott dagskassan på macken - och alltså vara skyldig - trots att du kom undan och inte åkte fast.
Den som då såg dig - men inte kan bevisa det - är i sin fulla rätt att såväl skriftligt som muntligt berätta det.
Hur var det med den polis som hade så tät kontakt med Dunia? Och denne ville ju att Dunia skulle anmäla. Varför anmälde inte polisen om han var så angelägen?
SvaraRaderaDet känner jag inte till.
RaderaHar öht aldrig hört talas om detta.
@ Anonym 00:13 (Noola? eller underbetald Lektör på förlaget?)
RaderaVar god sluta adressera mig med för diskussionen helt ovidkommande uppblandade citat ur kriterier för LVU som " Bevis för att det förekom fysisk eller psykisk misshandel, otillbörligt utnyttjande, brister i omsorgen eller något annat förhållande i hemmet av så allvarlig art att det finns skäl till ett tvångsomhändertagande"
Och?
Länsrätten säger inte alls detta. De säger att "Även om omfattningen av de påstådda (obs! Påstådda!) övergreppen är svår att utreda står det klart att DW i dagsläget hyser en stark rädsla för att återföras till faderns hem. Förhållandet mellan far och dotter är numera sådant att det torde krävas professionell hjälp för att kunna normalisera det."
Vad hittar Anonym för "bevis" på fysisk och psykisk misshandel i detta??
OCH PROFESSIONELL HJÄLP DELGAVS TYDLIGEN DONYA; INTE FADERN!
Antagligen blev Donya alltså hänvisad till Barn&Ungdomspsykiatrin, och det är antagligen också en överläkare därifrån som uttalar sig, liksom pappan, i länsrätten FÖR ett LVU.
BUP tycks ha varit ok. I senare anteckningar har Socialnämnden noterat att Donya nu börjat komma över sin rädsla för fadern". Tyder alltså på att rädslan varit/är obefogad.
Detta ovanstående är alltså dokumenterat, vilket Anonym tycks fästa stor vikt vid.
Om jag skriver att Anonym hittills betett som i bästa fall blåmärksförvirrad, i värsta fall ohederligt enfaldig debattör, så är det också dokumenterat här och enligt h*n också därför absoluta "bevis".
/ Alexis
Jag vill bara i all vänskaplighet påpeka att påstådda INTE betyder icke existerande.
RaderaAlexis;
SvaraRaderaLVU-t är utfärdat för att förekom fysisk eller psykisk misshandel, otillbörligt utnyttjande, brister i omsorgen eller något annat förhållande i hemmet av så allvarlig art att det finns skäl till ett tvångsomhändertagande. Det kan du inte komma ifrån. Om inte kriterierna var uppfyllda var fallet var LVU-t direkt lagstridigt, och det har jag inte hört någon hävda överhuvudtaget. Det var den paragrafen som låg till grund för beslutet.
Pappan kan alltså hävda hur mycket han vill att han var en vanlig, normaltrevlig pappa som levde vanligt, normaltrevligt familjeliv med sin dotter. Det finns ändå ett beslut som säger att domstolen bedömer att dottern är i akut fara av att befinna sig i hans vård och därför måste akut tvångsomhändertas.
/Mot dumhet kämpar Gudarna förgäves (definitivt underbetald)
@Anonym
SvaraRaderaLägg av.
Var finns det dokumenterat(sic!) att LVU-t utfärdades p g a de omständigheter som du helt overifierat påstår genom att citera några allmänna kriterier men inte andra sådana??
Det finns en del andra kriterier för LVU än de som du citerar, och eftersom det föreligger sekretess kan du inte påstå att sådana andra kriterier inte, åtminstone delvis, var tillämpliga. Begreppet "fara" kan till exempel innefatta olämpligt levnadssätt, olämpligt umgänge, vistelse i olämplig miljö, rymningar från hemmet osv plus en del annat.
Nå, folk kan tänka själva, vilket också är vad de gör när människor som du så hysteriskt slår ifrån sig allt ifrågasättande och alla undringar.
Via sin svenskkunnige vän har i alla fall pappan på FB givit en mer balanserad syn på saken, utan att förfalla till nedgörande "karaktärsbeskrivningar" av sin dotter vilket hedrar honom.
/ Alexis
@Anonym bedömare av Gudarnas dumhet.
SvaraRaderaVar i Helsefyr har du fått det där med "fara" ifrån? Det står inte om något om det i länsrättens utlåtande "Även om omfattningen av de påstådda övergreppen är svåra att utreda osv".
Däremot finns uttrycket i allmänna kriterier för de LVUfall som kan uppstå men i det här specifika fallet var det helt klart inte tillämpligt med "fara".
Verkar som du börjar falla sönder.
Skall du inte börja yra om att leva under ständigt hot, polisbevakning och Säpo också?
Var lugn. Landsfiskalen i Östra Sönnarslöv har bra koll på det hela.
/ Alexis, som börjat fundera på en tur ner till Kiviks Marknad.
Alexis
SvaraRaderaMDKGF har rätt.
LVU utfärdades av just dessa skäl.
Jag har inte skrivit ut hela protokollet från Länsrätten. Den som är intresserad kunde kanske beställa hem handlingen, tänkte jag och angav k-nr.
Övergreppen och övriga missförhållanden beskrivs på två hela A4 sidor.
Donya ber att få bli omhändertagen.
Sist - sist i protokollet - medger pappan att dottern får bli LVU:ad vilket rimligtvis är ett underkännande av honom själv som pappa.
(Han försöker senare flera gånger häva LVU:n)
Därefter har Länsrätten hållit en muntlig förhandling.
Den sekretessbeläggs.
Efer det följer Domskälen i vilka Länsrätten konstaterar att socialnämnden den 8 juli 1997 enligt 6 § LVU omhändertagit Donya med omedelbar verkan.
Därefter påpekas att LVU bara kan komma i fråga om:
1) Enligt 1 § andra stycket LVU skall den som är under 18 år beredas vård enligt lagen om någon av de situationer som anges i 2 eller 3 §§ föreligger och det kan antas att behövlig vård inte kan ges den unge med samtycke av den eller dem som har vårdnaden om honom och, när den unge fyllt 15 år, av honom själv.
2) Vård skall enligt 2 § beslutas om det på grund av misshandel, otillbörligt utnyttjande, brister i omsorgen eller något annat förhållande i hemmet finns påtaglig risk för att den unges hälsa eller utveckling skadas.
Donya omhändertogs enligt § 1 och 2 LVU.
Efter exakt de kriterier som står i paragrafen 2 och som MDKGF anger.
MDKGF har alltså rätt i sin kommentar 19.31. Den paragrafen låg till grund för omhändertagandet. Inga andra kriterier förelåg. Det framgår klart och tydligt.
Och om det föreligger ingen sekretess.
Uttrycket:
"eller något annat förhållande i hemmet finns påtaglig risk för att den unges hälsa eller utveckling skadas"
kan i kombination med det omedelbara omhändertagandet utan vidare översättas till:
"att domstolen bedömer att dottern är i akut fara av att befinna sig i hans vård och därför måste akut tvångsomhändertas"
Det är ingen tvekan om det.
Jag förstår att du av någon anledning tycker väldigt mycket om den här pappan, Alexis.
Och det är ju sympatiskt.
Men citaten:
"Via sin svenskkunnige vän har i alla fall pappan på FB givit en mer balanserad syn på saken, utan att förfalla till nedgörande "karaktärsbeskrivningar" av sin dotter vilket hedrar honom."
i kombination med citatet:
"Begreppet "fara" kan till exempel innefatta olämpligt levnadssätt, olämpligt umgänge, vistelse i olämplig miljö, rymningar från hemmet osv plus en del annat."
Känns milt sagt obehagligt.
Jag kan då inte se vare sig balans eller heder hos den här pappan.
Tvärtom faktiskt.
Du har varken läst boken eller handlingarna, Alexis. Du har läst pappans partsinlaga i en kvalificerad förtalstråd och mitt knapphändiga referat. Kan det hänga ihop tro?
Jag hoppas du får kul på Kiviks marknad!
Det är nog en sundare miljö än den här.
På din inrådan har jag läst pappans inlägg på fb, Alexis.
SvaraRaderaDet som jag antar kallas TS.
Jag lade särskilt märke till:
Hans sätt att kräva att få dra upp riktlinjerna:
"De saker som varken jag eller hon kan bevisa kan tyvärr inte diskuteras."
Och hans sätt att ställa barnet inför orimliga villkor:
" hon hade två val: Antigen skulle hon flytta hem igen, eller stanna hos fosterfamiljen och glömma oss för gott."
Hans sätt att ljuga:
"Det var upp till henne och jag accepterade hennes val."
Han accepterade inte hennes val. Han hotade med att ta hem henne med "alla till buds stående medel". Ja, hotet ansågs vara så grovt att det var den utlösande faktorn till att hon omhändertogs.
Och:
"ville ändå hålla kontakt med mig. Vilket hon har gjort de senaste femton åren."
Trams som faller på sin egen orimlighet.
Han nämner att hon hade skyddad identitet. Varför, måste man undra. Det får man inte utan orsak.
Jo, det var på grund av fadern. Det står i handlingarna.
Han ljuger om vårdnaden.
Han var fråntagen vårdnaden om Donya när hon åkte till Libanon.
Svenska staten hade vårdnaden om henne.
Jag undrar vad det är för pass han visar upp.
Han gav ju hennes pass till socialtjänsten.
MSN-konversationen var riktad till hennes bror, inte till hennes far.
Jag har för övrigt pratat lite med Donya också.
Det finns mycket mer handlingar att begära kopior på.
Hon ska göra det, säger hon.
Jag påpekar att hon inte behöver.
Hon har rätt att bli respekterad och trodd på ändå.
Nattens fyra kommentarer från en pappan närstående person är av sådan art att de inte kan tas in.
SvaraRaderaOK. Men för att LVUt gjordes enligt paragraf två är det inte därmed absolut givet att det var fråga om fysisk misshandel vilket bara angetts som ett av flera alternativ i paragrafen. Det är ju just fysisk (enligt D grov) misshandel pappan har protesterat emot och här finns polisens (som naturligtvis pratat med lärare, skolsköterska, kurator, grannar, kanske även småsyskonen osv) utredning som lades ner då brott inte kunde styrkas. Och länsrätten fann "omfattningen av de påstådda övergreppen svår att utreda". Att det annars var fråga om "missförhållanden" är väl fullkomligt klart och pappan protesterade ju inte heller i förhandlingen att ett LVU skulle träda i kraft.
SvaraRaderaOch när han sagt att han skulle "ta hem henne med alla till buds stående medel" gällde detta före LVUt och den kompis familj som D tagit sin tillflykt till, inte i samband med LVU-förhandlingen.
Du skriver "Övergreppen och övriga missförhållanden beskrivs på två hela A4-sidor".
Ja, naturligtvis. Det D berättat för soc och länsrätten måste naturligtvis dokumenteras. Vi vet ju från Anonym hur viktigt det är med dokument. Men finns det i dokumentet någon oberoende källa som styrker de, enligt länsrättens vokabulär, påstådda övergreppen som den finner svårt att utreda omfattningen av?
Nej jag "tycker" inte "om" någon person - pappan - som jag inte känner och aldrig träffat men jag utgår inte heller från att han ljuger om allt bara för att han skrivit på FB. Liksom jag heller inte utgår från att de som skrivit något "mot" D på FB måste vara närstående till pappan. Jag utgår inte heller från att D ljuger om allt.
En position man måste inta när bevisföringen hittills både för och emot påståenden om änglalik oskyldighet eller påståenden om grov misshandel och hot upplevs som alltför tunn. Och för mig är inte tillvaron helt svartvit, undantaget gamla svenska filmer.
Kiviks Marknad hålls i Juli. Det är alltså nästa års begivenhet jag planerar för.
/ Alexis
Det gör du rätt i, Alexis
RaderaPlanerar alltså.
Det finns ytterligare handlingar.
Donya ska begära in dem bara för din skull, Alexis.
Så du får lugna dig ett spadtag.
Men visst utgår du för att hon ljuger...
Nej, nej, Monica. Jag utgår inte från att Donya ljuger i precis allt, eller att hon talar sanning i precis allt. Lika lite som att jag utgår från att pappan ljuger i precis allt, eller att han talar sanning i precis allt.
RaderaHittills är det den enda vettiga position i alla fall jag kan ta även om den för många verkar svår att acceptera.
/ Alexis
Var och en bestämmer själv, Alexis.
RaderaDet är det som är det fina med en demokrati.
Men det vet du ju redan.
Allt gott!
Nattens kommentarer tar SwedenRock på sig på fb. I vanlig ordning anser han i sin dimmiga hjärna detta bevisa någonting. Att han är en pappan närstående är ingen vågad gissning för om han inte är det måste han lida av galloperande kosjuka eller annan galenskap. Det finns ingenting normalt i hans påtända besatthet av att sänka Donya.
SvaraRaderaVad de andra två eller tre i tråden beträffar som jamsar med SweR i allt han säger, så var det tidigt i tråden några som undrade om de led av Stockholmssyndromet. Eftersom de tog allt som TS (fb-språk för trådstartaren) sa för sanning. En fråga som har fog för sig.
Nåja, det är sammanlagt fem eller sex personer i Sverige som ifrågasätter allt dagarna igenom, och vilket genomslag deras fb-tråd fått i landet! Obs ironi :D
En initierad person avslöjar att det är Donyas bror.
RaderaDe förvirrade texterna i natt tyder på att det är rätt.
Det finns ett inlägg i tråden där SwedenRock skriver något i stil med att "Det finns många ungdomar i landet som haft det svårt och varför ska Donya vara speciellare än nån annan", samt i ett annat inlägg någon annan antydningar om att han inte heller haft det lätt under sin uppväxt och haft vissa kontakter med sociala myndigheter. Det gav mig en teori om att SwedenRock också är i behov av sådan upprättelse som det kan innebära att få ge offentlighet åt sin historia. Därför är han avundsjuk på att det nu istället är Donya som får upprättelse i rampljuset och känner därför ett slags besatt behov av att sänka henne.
RaderaÄr det hennes bror så känns det ju ännu naturligare att det ligger till så. Hon får den uppmärksamhet han själv alltid velat ha. I så fall är det ju fruktansvärt synd om grabben.
/Amatörpsykolog
Jag misstänkte länge att TS Ahmd var Donyas bror, och senare att Ahmd och SweR är en och samma person. I så fall ett fult dubbelspel och dessutom förbjudet på fb. Skulle det kunna bevisas så skulle han bli avstängd permanent.
SvaraRaderaVilket fruktansvärt hat i så fall mot en syster, och det hedrar inte pappan i så fall.
Det verkar vara flera nicks än så faktiskt.
RaderaInte minst av språket att döma.
För att inte tala om behovet att svärta ner det han uppfattar som motståndarsidan genom att "ha stenkoll" på till exempel mig och att kalla Donya slampa till exempel.
Det är så lågt att det inte ens bör bemötas.
Skriv böcker istället under eget namn.
Det är åtminstone ärligt.
Man måste tyvärr börja fundera i termer av hedersbrott här.
RaderaDet kan inte vara bra för en ung man att vara så arg.
Dessutom är det ju nästan alltid just bröderna som hetsas av fadern.
Ja, jag säger INTE att det är så.
Men risken börjar blir allt mer uppenbar.
Jag hittade citatet som jag tänkte på. I ett anfall av uppriktighet skrev SwedenRock "Jag tror att Donya haft ett jävligt liv men inget ska göra henne mer speciell än alla andra ungdomar som har ett skit liv och som mister ena föräldern."
SvaraRaderaHon ska inte tro att hon är nåt bara för att hon haft ett jävligt liv och får skriva en egen bok. Det är där skon klämmer.
Donya var den som var stark och tog sig ur och är den som får bekräftelse. Hon har synts i tidningar och får gå på party på Stureplan. Han sitter där med sitt skitliv med en illa sedd familj och ingen har har någonsin brytt sig om eller sett honom. Därför hatar han henne.
/Amatörpsykolog
Det är faktiskt ingen dålig teori, Amatörpsykolog.
RaderaMatte och K hör ihop med SwR också.
Ja här i bloggen har han ju haft ett flertal andra nicks också vilket han förstås förnekar på fb, men han är så lättigenkännlig med sitt minst sagt speciella språk så det finns ingen tvekan övh.
SvaraRaderaHan är som en klonad enmansarmé som drivs fram av ett hatbränsle som inte är begripligt för en normal människa.
Hederskulturella skäl?, ja kanske det.
Jag tycker det börjar kännas kusligt och jag förstår om Donya är rädd.
Det är ju faktiskt helt uppenbart när man tittar att Ahmd och SwedenRock är samma person. Båda skriver till exempel "ända" istället för "enda".
SvaraRaderaEtt litet demokratiskt påpekande bara p g a risken av dacapo på Daddys jakt på Henrik J:
SvaraRaderaOm SweR skulle vara Donyas bror skulle han väl inte behöva undra på FB och hos Monica över det sekretessbelagda i LVU-förhandlingen? Vore han Donyas bror kunde han ju bara fråga sin pappa, vilken som part har tillgång till allt material från den förhandlingen.
/ Alexis, SÄPObeundrare.
Det beror ju på varför materialet är sekretessbelagt.
RaderaMålet gäller Socialnämnden mot Donya.
Pappan kommer bara med i andra hand.
Som fd vårdnadshavare.
All annan sekretess om omgärdar Donya i det material jag har skyddar henne - mot pappan.
Aha!
RaderaFast... nu kan jag inte alla juridiska förhållanden i sådant här men när LVUförhandlingen pågick var väl pappan fortfarande vårdnadshavare. Men trots att han då fortfarande var vårdnadshavare var han ändå bara med i "andra hand" utan rätt att ta del av allt material??
Först EFTER LVUbeslutet blev han väl f d vårdnadshavare?
Jag tror dig, men tycker också att det hela låter märkligt.
Fast svenskt...
/ Alexis, skåning
Den där swdenrock är fan inte frisk nånstans och nog är den nån som känner Donya alltid det märks. Hatet är personligt det kan en inte ta miste på.
SvaraRaderaKollar man de andra tokstollarna i tråden är det nåra sorgliga typer. 1.Happyharry eller va han kallar sej är en antifeminist och en elak jävel mot alla som inte håller med. 2. Den dära Osama som tjatar sönder sej med att IC är en nazist ledare. 3. Zuzzilull som skriver som en blåkopia av Systerdyster och ja inte fan vet jag varför. SD har kanske en tvillingsyrra som drar omkring på hela fb och hackar på Monica i varenda tråd. 4. Nävisst nä det var inte fler.
Den vettiga Noolan kan inte räknas här.
Alexis också glömde det. Men det är utanför fb det.
Osama al Hasane
RaderaJa han har all rätt i världen att vara förbannad på Ingrid Carlqvist.
Verkligen!
Vi blev utsatta båda två - av falska mordhot mot henne i hennes blogg undertecknade med våra namn!
Och hon lät dem ligga kvar!
Fast hon visste att de var skrivna av en hennes kompis slaskblaskeredaktören.
Att döma av hennes egna ord så ligger somligt kvar än.
Så nog har han orsak att vara förbannad - och det är sannerligen inte det enda hon gjort honom.
Vi har haft en viss kontakt, Osama och jag, på grund av detta.
Det har varit trevligt. Han har inte gjort mig något illa. Tvärtom.
- Är du rasist, frågade jag honom vid ett tillfälle. Mot svenskar alltså.
Han skrattade. Isen var bruten, tyckte åtminstone jag.
- Se bara till så att du inte blir bitter, Osama.
Det är inte så klädsamt.
Ingrid Carlqvist har ingen betydelse.
Var glad för det.
Det är jag.
Och Syster Dyster.
Ja, det är ett dystert kapitel.
Särskilt som jag vid ett par tillfällen har tagit strid som f-n för henne när ingen annan vågade göra det.
Själv har Syster Dyster problem med allt möjligt hemskt. Vi har ställt upp och stöttat henne helhjärtat för det också. Och vi är inte illasinnade så vi avslöjar nog inget.
Ändå gör hon sånt här. Flera larmar om det. Snackar skit och publicerar bloggar som "Sanningen om..."
Man blir ledsen och besviken.
Varför?
Det var förresten Alexis som slog larm om de falska mordhoten.
Jag gillar honom.
Han är rak och ärlig.
Stylist81 och Dabe i FB-tråden, som båda blev avstängda, kan inte heller skilja på när det ska vara ä och inte e... Han kan säkert ha ännu fler nick i tråden.
SvaraRaderaOch även om SwedenRock nu inte skulle vara brodern så är han ju i alla fall uppenbarligen någon som står pappan nära precis som han under nicket Ahmd blev tvungen att erkänna att han visserligen inte var pappan men en nära vän till pappan, och inte som han uppgav som SwedenRock att han bara var en vanlig läsare som kände sig lurad.
Ja det var en soppa han ställde till med. Bra jobbat Monica.
Tack!
RaderaMen det var inte min förtjänst.
Sånt här är så barnsligt och lågt att man knappt orkar tänka på det.
Tror ändå inte att SwedRock är Donyas bror. Han skriver på FB att han vill minnas att Donya skrivit något om sina syskon, och om en bror som hade toppbetyg och där undrar Swerock lite över det.
SvaraRaderaFast Amatörpsykolog och Anonym kan påvisa att detta bara var ett smart vilseledande drag av "brodern" SweRock? I så fall hägrar kanske ett prao-jobb hos detektiv Edgard J. Svantesson.
/ Alexis
Han - ett av hans nick - har ju påstått att han var hennes skolkompis också - på ett rätt obehagligt sätt det också.
RaderaI det fallet är han genomskådad.
Det kan ju i akka fakk förklara att han hade tillgång till hennes och broderns konverationer.
SvaraRaderaOch det här tull exempel kan man ju tolka som att han och brodern är samma person:
"Hon citerar honom fel, ljuger om allt dom skrev och förtalar hans älskade föräldrar som enligt konversationen inte gör ngn illa.. Verkar knappast att Donya har rätt om smartisen sparade konversationerna, han misstänkte säkert något. Vad låg hon är, avslöjade fanskap. Hon lyckades svartmåla sina syskon men pattelisan räknade inte med att hennes "intelligenta älskade bror med höga betygen" skulle kunna genomskåda henne? Vilken miss va.."
Det är synd om grabben faktiskt.
RaderaÄr det pappan som hetsar honom kan det gå käpprätt åt h-e.
Alltså en driven agent provokateur? Vad var det för nick och hur blev han genomskådad? Av FB-s kontraspionage?
SvaraRaderaLåter som material för en bok.
/ Alexis
Skriv den Alexis.
RaderaDu som kan VV skulle kunna skriv väldigt intressant om FB.
Visst va!
Vad betyder VV? Ett kodord?
SvaraRaderaNej, jag skriver inte fler böcker än de jag redan gjort. Branschen verkar allt för tuff numera.
/ Alexis
Vilda Västern förstås...
RaderaJa det är klart att det är synd om honom. Han var nog verkligen övertygad om att Donya inte hade några dokument som stödde hennes historia eftersom han litade på vad fadern sa. Därför kunde han gapa på som han gjorde om att dokumenten inte fanns. Om han nu är brodern förstås, men det förklarar ju absolut varför han har tillgång till broderns MSN-konversationer, eller libanesiska dokument som påstods vara faderns.
SvaraRaderaDet står i all fall helt klart att trådstartaren Ahmd, som först påstod sig vara pappan och sedan erkände att han lurats och istället var en "nära vän" tll pappan som ville hjälpa pappan att försvara sig, Stylist81, som påstod sig vara en gammal kompis till Donya, Dabe, DuniaMYTARN, som också sa sig vara en gammal kompis till Donya, och SwedenRock2012, som påstod sig vara en vanlig läsare som kände sig lurad, i alla fall är samma person.
Det verkar alltför otroligt att fem personer som gör exakt samma ovanliga stavfel (till exempel skriver sätt istället för sett, ända istället för enda, samma stavfel som för övrigt även Matte som kommenterat här gör) skaffar ett användarkonto ungefär samtidigt på Flashback för att sen framföra exakt samma förvirrade budskap nästan exakt ordagrant. Och alla har precis lika svårt att förstå vad andra egentligen skriver.
/Amatörpsykolog
Jag kan tyvärr bara instämma.
RaderaDen upprörda debatten tycks ha förts av i huvudsak fadern och hans familj.
Men skulle det vara något märkligt om Amatörpsykologs och Amatörs detektivarbeten och textanalyser à la Yakida stämmer? Nu är det ju inte bevisat att det är så som de spekulerar, men vad vore det för märkligt om någon i pappans familj ställer upp till försvar mot vad som tydligen uppfattas som grova och lögnaktiga anklagelser mot pappan och modern? Har de inte rätt till sin "berättelse"?
SvaraRaderaDet är väl sådant bloggar kan vara till för?
/ Alexis, Dryckfrihets- och Tryckfrihetskämpe.
Nu skojar du allt, Alexis.
RaderaSå bra analyser skulle aldrig fucken klara av att åstadkomma. Han "ankan" har inte ens nått dagisnivå. Och han har avgrundslångt dit dessutom. Han kommer aldrig att lyckas helt enkelt. Det är egentligen konstigt att han är skrivkunnig alls. Det är tämligen tomt på det hjärnkontoret. Korsdrag rent av. Han har inte ens hittat till Västerås ju, remember...?
Det är absolut inget konstigt med att pappan ryar.
Självklart har familjen rätt till sin berättelse.
Men det är mer än lovligt FEGT att härja runt på nätet med en massa konstiga nicks och debattera med sig själv.
Det håller inte.
Något sådant kan man i alla fall inte beskylla Donya för.
Feg är hon sannerligen inte.
Varför gör de inte som hon? Skriver en bok eller sin berättelse helt öppet på nätet?
Varför hetsa igång ett FB-drev?
Lågvattenmärke, om du frågar mig.
I förlängningen kan det till och med bli farligt.
Tycker det är lite försåtligt att du skriver "inte konstigt om pappan ryar", Monica, dvs ett obestyrkt "konstaterande" av att det MÅSTE vara pappan som med patriarkalisk järnhand styr sin son med höga betyg - om det nu SKULLE vara han som skriver under nicken Swedrock och/eller Matte - att framföra det han gör på FB när han enligt egen uppgift där inte släpps in här.
RaderaMen Anonym och Amatörpsykolog har kanske "bevis" på en sådan toppstyrning?
/ Alexis
Vem är det som inte släpps in här?
RaderaDet finns över 150 kommentarer här. Jag har lagt totalt tio (10) i skräpposten. De som svär, är obscena och skriker med versaler får vackert formulera om för att komma in här. Men kommentarerna finns kvar. Tro för all del inget annat. Jag kan skicka dem till dig om du vill.
Vilket otroligt dålig borförklaring!
Monica, jag vet inte varför du klassar något som skrivs på FB, helt öppet på nätet (där FB ingår), som något lågvattensdrev till skillnad mot det som skrivs här mot en liten pizzabagare i Ryd?
SvaraRaderaOch Amatörpsykolog, Noola och återkommande Anonym med sina "konstiga nicks" har alltså större rätt att "härja på nätet" än t ex Matte, SwedRock osv för att dessa skriver under nick? Varför strävar de inte efter att avslöja sina egna nicks innan de försöker avslöja andras?
/ Alexis
Jag tycker inte att det drivs något drev här. Jag blev ombedd att läsa handlingarna i ärendet - alltså det som bevisligen är sant. Det har jag gjort också. Sedan har debatten varit öppen.
RaderaJag tycker att anonyma drev på FB är lågenvattenmärken.
Det har jag också rätt att uttrycka.
Det som skiljer de de tre förstnämnda från Matte och Swedrock är helt enkelt TONEN. Det har jag talat om för dig flera gånger.
De kommentarer som lagts i skräpposten är signerade Ehhhhh??, Alexis rules, Andreas, Haha?, och resten Anonym. Vilka av dem har fadern skrivit, menar du?
Jag tar inte ställning för Donya eller för pappan, något som jag tycker är omöjligt på det underlag som finns. Jag skulle gärna bli övertygad åt endera hållet men kan inte göra det p g a det som läggs fram. Alltså gnäller jag på det som i mina ögon är den i vissa fall märkliga retorik som används och framförallt prostitueringen av begreppen "Sanning" och "Bevis" - vilket i förlängningen verkar lite farligt.
SvaraRaderaEtt exempel är: "Jag blev ombedd att läsa handlingarna i ärendet - alltså det som bevisligen är sant".
Vad är det som i handlingarna visat sig vara bevisligen sant?
Det är naturligtvis bevisligen sant att det finns dessa handlingar med sina innehåll, bl a soc.nämndens anteckningar m m.
Men beträffande kärnfrågan om pappans eventuella grova misshandel och hot (det som diskussionen specifikt handlar om) finns vad jag har sett här inget i handlingarna som klargör att det är bevisligen sant att pappan gjort sig skyldig till detta.
Det som av handlingarna framgår är att det är bevisligen sant att Soc. skriver "D har berättat", därtill en nerlagd polisutredning och att länsrättens skriver "omfattningen av de påstådda övergreppen är svår att utreda". Att dessa utlåtanden avgivits är bevisligen sant men ger mig ingen ledning i kärnfrågan om pappan är skyldig eller ej till grov misshandel och hot.
Alltså ger jag upp tills något annat enligt normalkravet bevisligen sant dyker upp, vilket knappast verkar troligt.
Ps. "Alexis rules" var en kul kommentar (tror inte min Lena håller med). Varför skulle jag ha menat att pappan skrivit den och andra kommentarer? Det lilla pappan via svenskkunnige vännen för ett bra tag sedan framförde på FB var i sammanhanget befriande återhållsamt.
/ Alexis, som börjat på Falstaffinspirerade boken "Envar Sin Egen Advokat".
DEN diskussionen specifikt har inte jag deltagit i Alexis.
RaderaDet har kanske du - men det har inte jag.
Varför ska du och jag diskutera det här, Alexis?
Jag är rätt trött på ämnet måste jag säga.
Det var väl Donya och hennes familj som inte var eniga.
Nu är det plötsligt du och jag.
Det lägger vi av, tycker jag.
Det är det här som blir så konstigt för mig. En del behandlar saken som vore det en rättegång och inte en debatt om en liten pocketbok. Jag vet inte heller om Donya blev misshandlad nästan dagligen, jag väljer att varken tro eller inte tro på det. Det borde väl i alla rimligheters namn läsarna av boken också kunna välja själva.
Radera"Men beträffande kärnfrågan om pappans eventuella grova misshandel och hot (det som diskussionen specifikt handlar om)" sagt av Alexis 14.26
Det är möjligt att diskussionen specifikt handlar om det på fb, (fast jag kan faktiskt inte se det heller) men inte här. Här har diskussionen inte alls handlat om det enbart. Utan om ifall Donya har rätt att säga vad hon har sagt, bara för att ta ett exempel.
Och jag undrar som flera tidigare, vad är det ni vill? Att boken ska dras in för att...?, eller vad?
Huvaligen, var har jag påstått att du Monica har deltagit i specifika diskussionen om huruvida Donyas anklagelser mot sin pappa om grov misshandel och olaga hot är bevisat sanna? Kan inte hitta det.
SvaraRaderaJag bara undrade hur jag beträffande handlingarna skulle tolka ditt " - alltså det som är bevisligen sant", och med lite väl överdrivna önskningar efterfrågade klarhet beträffande vad som skulle kunna menas med det.
Jag har redan lagt av och skrivit: "alltså ger jag upp tills något annat bevisligen sant dyker upp".
/ Alexis
Med det synsättet kan man ju avvisa alla typer av av domar och liknande som bevis.
SvaraRaderaEn dom i en domstol bevisar i så fall inte att det inträffade faktiskt har skett utan bara att domstolen finner det trovärdigt att det faktiskt gick till så som personen (och eventuella vittnen) har berättat när den fick det där skadan i underlivet/blev av med alla sina pengar/fick det där telefonsamtalet.
När är något bevisat? De som fortfarande trodde att Joy Rahman var oskyldig till mord trots att domstolen dömt honom fick ju rätt till slut. Och vad är bevisat om seriemördaren Qvick?
De som fortfarande tror att Donyas pappa inte misshandlat och hotat henne trots att domstolen på grund av misshandel och hot tvångsomhändertagit henne behöver ju inte heller nödvändigtvis ha fel. Men man ska ju vara klar över att det är rättens papper man i så fall underkänner. Och i en eventuellt förtalsrättegång så smäller rättens papper högt för Donya, även om de för vissa inte räcker till för en egen näträttegång.
Det är också stor skillnad på vad som framkommer i ett LVU-mål och i en polisiär förundersökning där fängelse för en familjemedlem står på spel.
Polisen tvingas lägga ner många förundersökningar för att "brott ej kan styrkas" för att t ex den som kommer in akut sönderslagen med hälsningar från Hells Angels inte vill berätta något, eller den svårt misshandlade kvinnan som inte vill att deras barn ska behöva se sina barn i fängelse.
/Amatörpsykolog
Att deras barn ska behöva se sin far i fängelset menar jag naturligtvis. (Jag såg felet precis samtidigt som jag tryckte på skicka-knappen)
SvaraRadera/Amatörpsykolog
Boken ska tydligen blivit officiellt indragen enligt FB. Besökte Lind och Co. och finner inte boken längre!
SvaraRaderaDå har du tittat dåligt.
RaderaBoken är inte indragen. Tvärtom.
Ska antagligen recensera den här boken. Hittar fortfarande en del motsägelser.
SvaraRadera* På ett ställe sägs mammman ha haft vårdnaden, på andra pappan. Det senare verkar vara korrekt. Då hade han antaligen (inte expert på vad libanesisk familjelagstiftning säger om barnets rätt till bägge föräldrarna) juridisk rätt att göra som han gjorde, även om det var moraliskt förkastligt. Det borde nog klarlagts, även om han givetvis kan kalla det "kidnappning" ändå. Särskilt som de använder samma ord om händelserna senare i Libanon, då farbröderna inte hade lagen på sin sida.
* Att hon smugglats in i Sverige utan pass verkar heller inte stämma.
* Donya säger att styvmodern skrevs in som hennes biologiska mamma, men ingenting i handlingarna tyder på det. Svenska myndigheter verkar hela tiden ha känt till det korrekta förhållandet. Passet som pappan lagt upp har rätt person angiven som mamma.
* "Syokonsulenten" var en kurator enligt handlingarna, vilket låter mycket rimligare. Syokonsulenter sysslar väl med studievägledning. Betydelselöst, men slarvigt av IC.
* Polisen ville övertala henne att göra misshandelsanmälan, men polisen får och ska till och med göra en sådan anmälan själv. Konstigt också att inte pappan fälldes för några av de många hot mot olika personer han ska ha gjort. Ingen direkt motsägelse, men konstigt.
Inget verkar dock tala emot huvuddragen i hennes berättelse. Åtminstone hennes egna uppgifter till olika svenska myndighetspersoner då stämmer väl överens med vad hon långt senare berättar i boken. Kommentar på den bedömningen?
Det som är underligt är förstås varför JK trots detta ändå gått vidare med ärendet.
SvaraRadera